“ D taqbaylit i yeṭṭeḍ d tamezwarut ideg ur yefki ara afus, d taqbaylit i d tutlayt-is tayemmat i yeẓdan iseggasen gar-as d wid ukkud i d-yekker… amek ara yefk afus di tmeslayt tayemmat swayes i d-iluɛa tikkelt tamenzut? Amek ad yeǧǧ taqbaylit yelmed ɣer baba-s Meẓyan d Yemma-s Dihya? Xas akken rwan yimcumen deg-s tiyitwin, yeggul ur tt-yekkis seg yimi-s.”

Taqsiṭ n wungal tettezzi ɣef uwadem agejdan Menzu. Agrud i d-yeglan s tumert (lferḥ) i twacult-is d yemma-s Dihya seld aṭas n yiseggasen n uraju, almi i yuzzel wawal fell-as belli d tiɛiqert ur tettarew ara. Agrud s imal yettimɣur, asmi i d-yuwi lbak, yezger ɣer Fransa anda i ikemmel taɣuri-s almi i d-yeffeɣ d amejjay (ṭṭbib), yuɣal-d ɣer taddart-is akken ad yexdem dinna, ad idawi baba-s i yellan d amuḍin, maca yufa-t-id yemmut, ur t-yeẓri, ur yeḥḍir i temḍelt-is.

Tissirt -Qeddac-Ccix Dalila

Tissirt, Qeddac-Ccix Dalila, El-Amal (T.O), 2022, 150 sb.

Σeddan kra n yiseggasen, yezweǧ d Tnina, ukkud d-yesɛa sin yigerdan Akli d Tlelli.  Maca tumert-nsen ur tdum ara, acku ukren-t yirebraben (Lḥaǧ Musa), uwin-t d ameḥbus ɣur-sen deg udrar akken ad yettdawi imejraḥ-nsen. Yeffeɣ wawal fell-as belli yemmut. Asmi i d-yerwel, yezzi-d s axxam, yufa-t-id d ilem: yemma-s nɣan-tt yirebraben, ma d tameṭṭut-is d warraw-is, yiwen ur yeẓri anda d-ggran. Yeṭṭef abrid ɣer Tbatnet, iɣil ad yaf tameṭṭut-is ɣer gma-s, maca ur tt-yufi ara, dɣa yezger ɣer tmurt n Libya akken ad inadi fell-as imi nnan-as a-tt-an dinna ɣer weltma-s.

Libya tenhewwal, d tagrawla. Menzu i iruḥen akken ad inadi ɣef twacult-is, yufa-d iman-is yettdawi imejraḥ i d-tessegra tegrawla talibit. Gar-asen i yemlal d mmi-s Akli, maca ur yufi ara later n Tnina d yelli-s Tilelli. Nudan, steqsan, almi dayen uysen, dɣa ṭṭfen-d abrid n tuɣalin ɣer tmurt. Akken uwḍen ɣer taddart, walan tiftilin ceɛlent deg uxxam, akken i d-telli tewwurt, nedhen yisuɣan, imeṭṭawen, leɛyaḍ… ay adra d Tanina i d-yellin tawwurt neɣ ahat d Tilelli?  Wi ẓran ?

Isental n wungal

Tawacult 

Asentel-a yufrar-d ugar deg yixef amezwaru n wungal (sb.10 – sb.22). Talalit n Menzu d ayen i d-yesbegnen azal n ugrud deg twacult ur nesɛi igerdan. Yegla-d s tumert i yimawlan-is. D ayen i yesǧehden assaɣ ugar gar tyemmat Dihya d temɣart-is Nna Zeddiga:
“Asmi teɛzel, teffeɣ s uxxam-is amaynut, ḍefren-tt yimɣaren-is, ɣuzan axxam ideg ulac-itt. Ɣuccen tasusmi i d-teǧǧa deffir-s. Acku Dihya ala taḍsa d tayri i d-yettcercuren deg-s.” sb.12.

Tagrawla

Asentel-a yuɣal-d snat n tikkal deg wungal: tamezwarut mi d-yemmeslay ɣef ugrawliw jeddi-s n Menzu, Dda Belqasem asmi i t-nɣan Yirumiyen. (sb.21). tis snat, mi d-yemmeslay ɣef Dda Wakli, iwumi tessenger Fransa tawacult-is deg yiwen wass:
“ DdaWakli, yesɛa tarwa: kraḍ n warrac d snat n teqcicin, maca tessenger-iten ɣef tikkelt yiwet n txazabit i seṭreḍqen ɣef uxxam-is yicenga Ifransisen. Taxazabit-a tegla ula s yemma-s d watmaten-is…” (sb.29)

 Rrebrab

Asentel-a yezzi deg 3 yixfawen n wungal (sb.74 – sb.96). asmi i d-yules tadyant n tukerḍa n Menzu sɣur irebraben akked txazabiyin i xedmen, ladɣa asmi i yeẓḍem Lḥaǧ Musa ɣef uxxam n Menzu, yenɣa yemma-s Dihya, ma d tameṭṭut-is Tanina tettwajreḥ maca teslek nettat d warraw-is.

Tumast

Tumast d asentel i yezgan yettuɣal-d deg tuget n wungalen n teqbaylit. Ula deg wungal-a, iban-d deg yixef wis 12. Asmi i ṭṭfen yirebraben Menzu deg udrar, ḥettmen fell-as ad yettmeslay s taɛrabt, maca netta yugi, imi tutlayt-is d taqbaylit, ur yebɣi ara ad tt-ibeddel s tutlayt-nniḍen:
“ D taqbaylit i yeṭṭeḍ d tamezwarut ideg ur yefkiara afus, d taqbaylit i d tutlayt-is tayemmat i yeẓdan iseggasen gar-as d wid ukkud i d-yekker… amek ara yefk afus di tmeslayt tayemmat swayes i d-iluɛa tikkelt tamenzut? Amek ad yeǧǧ taqbaylit yelmed ɣer baba-s Meẓyan d Yemma-s Dihya? Xas akken rwan yimcumen deg-s tiyitwin, yeggul ur tt-yekkis seg yimi-s.” Sb.110.

 Tagrawla n Libya

Asentel-a yezzi deg 3 yixfawen ineggura n wungal. Taneggalt tules-d tidyanin n tegrawla n Libya asmi i d-yekker ugdud Alibi mgal adabu n Lqeddafi. Ṭṭrad, lbumbat, imejraḥ … d wayen akk i d-tessegra deffir-s, Menzu yedder deg wul n tedyanin-a almi d asmi i tefra lgirra, yuɣal-d ɣer tmurt-is netta d mmi-s Akli.

Tasiwelt n wungal

Tidyanin n wungal d tid yeddan am usaru. Seg tlalit n Menzu almi d tuɣalin-is seg Libya ɣer taddart. D azrar, tadyant tcudd ɣer tayeḍ. Maca yella wanda i d-tettuɣal tmeskart ɣer deffir akken ad d-tales aktayen (ismektiyen n temẓi). Annect-a yella-d deg usebter (29), anda i d-tuɣal ɣer tedyant n dda Wakli d txazabit i seṭreḍqen Yifransisen sdat uxxam-is, d ayen i yeglan s yemma-s d wayetma-s.
Tasiwelt n waktayen tuɣal-d tikkelt tis snat deg usebter (60), imi d tules timlilit n Menzu d Tnina deg taddart asmi llan meẓẓiyit.

 Tutlayt d uɣanib

Aɣanib n wungal d aɣanib icebḥen, d ayen ara yeǧǧen imeɣri ad yinig gar yisebtar alma d taggara n teqsiṭ mebla ma yeɛya neɣ yesteɛfa. Ayen i as-yernan ccbaḥa d tinfaliyin tudyizin d kra n tunuɣin (images poétiques) sb: 37-50-58… Ma d ayen yerzan tutlayt, d taqbaylit taseklant, teshel i tegzi, maca sya ɣer da, tamarut tessekcam-d kra n wawalen iqburen, jlan neɣ ttun-ten medden neɣ d awalen i d-tugem seg tmeslayin-nniḍen n tmaziɣt, am : agdef, aktayen, tumert, tawerdant (taberranit), tegna (txaḍ), yumer (yefreḥ), tettawes (tettɛawan), yelkem (yetbeɛ)… Mebla ma nettu aglam i yuɣen amkan s tehri deg wungal, d ayen i as-yernan sser u d ayen ara yesɛeǧben taɣuri-s ugar i yimeɣriyen.

Ihi wid i mazal ur t-ɣrin ara, d tagnit ad nadin fell-as.