Tiṭ deg udlis
Littératures en langues africaines.
Production et diffusion
(Karthala, 2017)
Adlis n tikkelt-a d adlis i d-ijemɛen tizrawin ɣef ufares (production) d tnezwit (diffusion) n tsekliwin i yettwasnulfan s yiwet gar tutlayin tinaṣliyin n Tefriqt, ama d timenna i ttwannan ama d tira i urant. Tutlayin-a, ttmeslayen-tent kan di Tefriqt, ur d-kkint ara seg wansi niḍen am tefransist d teglizit d tespanyult d talmant d tiyaḍ (tigi d tutlayin n yiwanaken n temharsa (États coloniaux)). Gar tutlayin-a tinaṣliyin n Tefriqt : Bulu, Pell (Kamirun), Swahili (Tanzanya d Kungu), Wuluf (Sinigal), Sumali (Ǧibuti), Urungu (Gabun), Igbu (Nijirya), Taqbaylit (Lezzayer), atg.
Snat n tikta d tigejdanin, bnant agbur n udlis-a. Tikwal ttemyekcament deg waygar-asent.
Takti tamezwarut, teqqen ɣer ufares (production) n tsekliwin, ama deg usnulfu-nsent s tmawit ama s tira, ama deg tilin-nsent di tmetti, ama deg twuri-nsent (fonctions) ama deg wazal-nsent d umecwar-nsent deg umezruy. Deg uḥric-a, llant 15 n tezrawin.
Takti tis snat, tewwi-d ɣef tnezwit d termest (diffusion et réception) n tsekliwin-a. Llant deg-s 07 n tezrawin. Wwint-id tezrawin-a ɣef temsalt n tsuqqilt, tamsalt n tɣuri, tamsalt n usezreg d temsalt n warrazen iseklanen.
Deg uḥric-a, tedda-d yiwet n tezrawt ɣef tsekla yuran s teqbaylit. Uran-tt sin n yisdawanen : Muḥend Akli Salhi (seg tesdawit n Tizi-Uzzu) d Σmer Ameẓyan (seg usudu aɣelnaw n tutlayin d yidelsan n Usammar, ayen i umi qqaren s tefransist Inalco). Tewwi-d tezrawt-a ɣef usezreg n yidlisen iseklanen s teqbaylit. Ɛerḍen deg-s ad d-seknen snat n temsal: tamenzut, qesden ad d-mmlen amek-it waddad n usezreg n udlis aseklan yuran s teqbaylit d wacu-tent tewsatin tiseklanin i d-suffɣen yimezragen (éditeurs). Tis snat, bɣan ad d-anin anwa-ten yimezragen i d-yessuffɣen yidlisen-a d wamek i iga yal yiwen deg-sen deg wahil-ines n usezreg. Tazrawt-a (cette étude), xedmen-tt ɣef wazal n 500 d adlis i d-yeffɣen seg yiseggasen n 70 almi 2015.
Adlis-a, yelha aṭas acku ɣer-s azalen ddeqs. Gar wazalen-a, ad d-bedreɣ xersum sin.
Azal amenzu, yerza asenked (présentation) n tsekliwin-a; ddeqs n tezrawin seknent-d ayen yellan d tasekla (s tira neɣ s tmawit) deg tutlayin tinaṣliyin n Tefriqt. Ittusemma mačči ala s tutlayin i d-ikeccmen ɣer Tefriqt (tafransist, taglizit, taspanyult d talmant, d tiyaḍ) i swayes tettili tsekla. Mi ara ttmeslayen yimdanen (llan deg-sen ula d imussnawen) ɣef tsekla tafriqit (littérature africaine), ttɣilen ala s tutlayin-a i d-yekkan seg Urupa i d-tettnulfu tsekla. Adlis icban wagi, yemmal-d tilawt amek d wakken tella.
Azal wis sin, wagi yeqqen ɣef lebɣi n usewjed n teẓriwin (théories) ara d-yesfehmen tisekliwin ibedden ɣef tmawit d tsekliwin n tmettiyin ideg i d-tnulfa tira d tamaynut. Ṛṛay am wagi d abrid yelhan acku, tamenzut n tmezwura, ur tettuɣal ara tsekla tafriqit d annar kan i teẓriwin i yettwaxedmen ɣef tsekliwin iressan ɣef tira kan. Tis snat, asumer n teẓri(win) i tsekliwin tifriqiyin issefk ad iressi ɣef tmuɣliwin yettqadaren asatel (contexte) ideg ttilint tsekliwin-agi; asatel-agi yerza abeɛda ṣṣenf n tɣerma (timawit, tira, anekcum n tira deg tmetti) d tmuɣli (timuɣliwin) n tmetti ɣef tfulka (l’esthétique). D ayen yellan deg udlis-a. D ayen i issefraḥen imi tasekla-nneɣ d tasekla tafriqit ula d nettat, ilaq-as ad teddu deg ubrid yecban wagi.