Akken kan i kkfiɣ ungal-a s tɣuri, bateɣ! Bon sang ! Au contraire, i nniɣ deg wul-iw… Mačči d amurḍus, c’est un chef-d’oeuvre ! Et oui, une belle histoire bien écrite, avec des personnages originaux et dans un style humouristique… Magnifique ! D annect-a i tuḥwaǧ tsekla taqbaylit akken ad d-teffeɣ gar yiɣuraf n tjaddit d lḥerma. Ihi ɣret Murḍus… Akken ur tettuɣalem ara d imurḍusen.

Murḍus d ungal wis sin i yura Tahar Ould Amar i d-ssufɣent teẓrigin Imtidad, deg taggara n useggas 2022.. D akemmel i wungal-is  amezwaru Bururu, ur teqqim ur tenggir i d-yeffɣen deg useggas 2006 ar Tiẓrigin Azur. Deg-s 134 isebtar, yebḍa ɣef 11 yixfawen.

Qrib ad yali wass. Berra, simmal yettnerni zhir n tkeryas. Ur d-mazal ara aṭas ad ffɣeɣ, ad ṭṭfeɣ amiṭru, ad ruḥeɣ ad xedmeɣ. Tameddit maḍi, ad ɛeddiɣ ɣer yimeddukal, agraw n les sukarǧu-démocrates.” (Sb. 9).

Akka i yebda wungal Murḍus, i d-yettalsen tudert n Muḥ, segmi i d-yerwel nettat akked tmeddakelt-is Dali gar yifassen n yirebraben deg teẓgi n Zberber di Lezzayer, deg useggas 1998, ččan-tt-id deg Fransa. Dinna dɣa i yemlal d dda Ḥmimi, Leby d Batiste i yuɣalen d imeddukal-is, anda yal yiwen ad d-yales tadyant-is asmi i yella deg tmurt.

  • Ini-yi-d, ahat tesɛiḍ cwiṭ n yisem?
  • Deg nnekwa, isem-iw Muḥemmed. Wid i n-ǧǧiɣ deg tmurt, sawalen-iyi Muḥ.
  • Ur ak-xtaren ara isem… Ur yesliḥ ara da, deg Lpari n wass-a…

Susmeɣ, rriɣ tabyirt ɣer yimi-w, yeṭṭenṭen wawal n Ḥmimi deg umeẓẓuɣ-iw: ur ak-xtaren ara isem !

D tidet, ulac acu xtareɣ. Ur xtareɣ ara ma ad d-laleɣ neɣ ala. Ur xtareɣ imawlan, ur xtareɣ tamurt ideg d-ujjaqeɣ, ur xtareɣ isem-iw… Akken kan kecmeɣ lakul, semmren-iyi, rran-iyi tabarda, ɛebban-iyi s wayen i asen-yehwan… Akken kan ara ṭṭurfeɣ i lqaleb, ad d-suɣen: “ucenna mačči akka,ur yewzin ara,  tzegleḍ lewfeq, d leḥram…” akka i yi-d-ttarran ɣer lqaleb almi i d-ggriɣ deg la yaǧuz… I nekk anida-yi?

Deg 11ème (Paris), tres-d talwit. Dali tebda tḥellu, tetteffeɣ-itt tugdi i as-d-ǧǧan yirebraben n Zberber. Muḥ ibedd ɣur-s akken ilaq, yessuffuɣ-itt, isɣer-itt, iselmed-as tafransist, almi i tuɣal teqqar idlisen, ladɣa wid n Simone de Beauvoir. Imir dɣa i tebda tkeccem deg umussu n tlawin Femen, yessaweḍ-itt lḥal almi i teǧǧa Muḥ, yiwwas mi d-yekker yufatt-id ulac-itt, teǧǧa-as-d tabrat:

“… Lemmer ttafeɣ ur ttwaliɣ ara aɛrab. Tidet kan, ɣas ulamma ttwenniseɣ yis-k, ɣadi, tesmektayeḍ-iyi-d deg tmurt. Nwiɣ ḥemmleɣ-k. Ala, tidet kan, ur k-ḥemmleɣ ara! Ur k-kriheɣ ara daɣen. Lemmer i k-ssineɣ uqbel ad mremdeɣ deg Zberber, mebla ccek ad k-ḥemmleɣ nnig n kullec. Nekk akked yirgazen friɣ-tt. Ur aɣ-yessemlil ucmumeḥ, ur aɣ-yessemlil usummet, briɣ-asen akk akken i briɣ i tmurt n baba d yemma. Ur d-ttuɣaleɣ ara.” (Sb. 51)

Syin, amsiwel, yekcem deg teqsiṭ n Bernadette segmi i d-tlul almi d asmi i temlal d Ḥmimi i yuɣalen d argaz-is d wayen akk i ddren akken almi d tizi n wass-a.

Deg yixfawen i d-iḍefren, ungal yuɣal almi d iseggasen n , yules-aɣ-d tadyant n Ḥmimi d tefremlit Ǧamila i yemlalen deg udrar, deg yirebbi n tegrawla. Akken kan i d-tlul tayri gar-asen, qeccmen-tt yicenga n talsa, imi lǧebha (FLN) teḥkem fell-asen s lmut. Ǧamila zlan-tt deg wasif, ma d Ḥmimi yessenser iman-is maca uqbel ad irwel, yerra-d ttar-is, yekkes iẓiɣer n Lḥaǧ i iḥekmen fell-asen s lmut. Dɣa seg yimir, i yeṭṭef abrid-is ɣer Fransa akked yimeddukal-is Batiste d Lévy.

“Seg wass-nni, ur d-kcimen ara Lezzayer. Uwin-tt yid-sen deg wallen, teqqim-asen d cfawat;” (Sb. 118).

Ungal yekkfa s tikli tameqqrant i d-yellan deg umraḥ La République anda i yelḥa Ḥmimi, Bernadette, Muḥ, Mia, Batiste, Leby … Yal yiwen s ubundrul-is, yal yiwen s yizen-is … Ziɣ Lezzayer-nni iɣef nuḍḥen, Lezzayer-nni iɣef truḥ Ǧamila d asfel d waṭas-nniḍen, ha-tt-a dinna, deg Fransa. Wi as-yennan ad as-ḥeḍren i wass-nni ?
Win i yeɣran yakan ungal amezwaru n Tahar Ould Amar Bururu, ad yeḥsu s ccbaḥa ara yaf deg wungal-a wis sin i irefden azwel Murḍus.  Snat n temsal i as-yernan ccbaḥa i wungal-a:

  • Tasiwelt tugzimt, neɣ ayen i wumi neqqar (narration fragmentée), acku taqsiṭ ur truḥ ara ɣef yiwen n ubrid amzun d asaru. Ala, anallas yettales-d tidyanin, syin yettuɣal-d ɣer deffir, neɣ ad yeddu ɣer sdat, yetturar s tedyanin d talliyin d yimeḍqan yemgaraden ideg ḍrant teqsiḍin n yiwudam. Amedya, tazwara n wungal ad tt-anaf deg yixef wis 2, (Sb. 33), syin ad tkemmel deg yixef 1, (Sb. 9), syin ad nekcem deg teqsiḍt n Ḥmimi deg yixef wis 3, akken ad d-nuɣal alma d taqsiṭ n Muḥ d Dali deg yixef wis 4, (Sb. 45)… Yal ixef amzun d tullist i yiman-is.
  • Aɣanib: Tira n wungal-a d tamxalef. Tesdukkel gar tedyizt n wullis d usaran n yiwenniten (la poétique du récit et l’humour dans les dialogues), ladɣa s usekcem n waṭas n yidiwenniyen s tefransist deg tuget n yisebtar n wungal.

Akken kan i kkfiɣ ungal-a s tɣuri, bateɣ! Bon sang ! Au contraire, i nniɣ deg wul-iw… Mačči d amurḍus, c’est un chef-d’oeuvre ! Et oui, une belle histoire bien écrite, avec des personnages originaux et dans un style humoristique… Magnifique ! D annect-a i tuḥwaǧ tsekla taqbaylit akken ad d-teffeɣ gar yiɣuraf n tjaddit d lḥerma. Ihi ɣret Murḍus… Akken ur tettuɣalem ara d imurḍusen.

Larbi YAHIOUN