Aḥric wis sin.
Aseggas i d-yernan, yewwi-d s wungal Tameddit n wass, d azwel i tefka Zouhra Lagha i wungal-is i d-yefɣen di 2020. Isental-is igejdanen llan-d ɣef lɣerba, d jjiḥ, d lḥif i d-tesɛedda tmurt n leqbayel: wa yeǧǧa imawlan-is yufaten-id mmuten, am wayen i d-yeḍran i Saɛid, ala s tebrat i yeɛlem tewweḍ yemma-s leɛfu Rebbi. Lwennas deg twacult n Ṛezqi, almi alaḥal ad neggren watmaten-is i d-yuɣal si jjiḥ, Wa yeffeɣ akken ad d-iḥelli aɣrum, imi llaẓ yezdeɣ imnaṛen; Wayeḍ yeffeɣ d tamara am Uceɛban i wwin kan akken meẓẓi ɣer tṛad agraɣlan wis-sin, seg wass-nni war d-yuɣal.
Seg usentel n lɣerba n tmara d tuǧǧla d jjiḥ, ɣer yiɣeblan i d-tettmagar tgujilt war nesɛi lwali. Deg wungal Tudert n tmara, d azwel i tefka Naima Benazzouz i wungal-is amenzu, i d-yeffɣen deg useggas n 2020. Tessemres awadem asaḍ d Feṛṛuǧa, akken ad d-tessiweḍ ugar n temsal: tigujelt, lḥif, miḥyaf n tmeṭṭut n ubabat, amennuɣ ɣef lweṛt n teqcict…
Yal tanaggalt s wansa i as-d-yettas uɣbalu n tira-s, Rachida Ben Sidhoum Ould Hocine tugem-d ungal-is Icenga n talsa, seg tilawt i yedder umezruy n tmurt n Lezzayer. D yiwet n tallit ideg d-ires lxuf ɣef medden ad fɣen akkin i yemnaṛen. Gar yineḍruyen n tilawt d wayen d-terna s tẓuri n usugen, i d-tessaweḍ ungal-is. Isental iɣef d-tewwi qqnen ɣer umsawal Yugurten, i d-yessawlen tiḥkayin n kra n twaculin i iɣunzan tudert, gedlen akk ayen yelhan deg tudert: tameṭṭut gan-as tilisa s tmezliwt d useḥjeb, wama tamusni ttwalin-tt d tufɣa n ubrid, xedmen tilisa i tlelli n umdan, imi nutni ttidiren kan i lǧennet d laxert. Isental-a sumata qqnen ɣer tilawt i teddar tmurt n Lezzayer, yes-sen i terra tnaggalt tajmilt i tid akk yemmuten deg yiseggasen n 90. Tessebɣes tameṭṭut ad teḍfar abrid n tmusni, imi yes-s kan ara d-yili usengar n yicenga n talsa anda ma llan.
Deg useggas-a kan n 2020, yerna-d wungal wayeḍ, si tama n temyarut n At dwala, Lynda Hantour, s uzwel Iseflan n tudert, d ungal amenzu ara taru, deg-s tewwi-d ɣef temḥeqranit n watmaten i gma-tsen Kennu… Isental iɣef d-tewwi tnaggalt, kecmen deg tudert n ṭṭiq d lixṣaṣ i ttidirent twaculin n leqbayel. Tameṭṭut tezga tbedd ɣef uxxam-is, Raju tzeṭṭ izeḍwan akken ad d-tesker yes-sen tarwa-s. Tiziri daɣen tefka-d tugna n tmeṭṭut tagujilt i ijerben azal n lixṣaṣ n tyemmat deg tudert, ɣef waya i d-tesker irbiben-is amzun d arraw-is. Sumata tessaweḍ-d tnaggalt izen, i d-yemmalen belli temaṭṭut d tigejdit n uxxam.
Deg taggara n useggas n 2020, yeffeɣ-d wungal yemgaraden akk ɣef wid t-yezwaren si tama n tsentalit. Samira Hocini Ben Abdlmalek, tefren deg wungal-is Inig, ad d-tawi ɣef yir liḥal i ttidiren yilmeẓyen n tmurt n Lezzayer, d tmental iten-yettaǧǧan ad rekben tiflugin n lmut, ad inigen. Taḥkayt n Ayrad ɣef teɣzi n wullis i d-tewwi d amedya.
Tazwara n useggas n 2021, tban-d tira s uɣanib amaynut (azɣan n tmetti). Dayen i d-tessenfali Zohra Aoudia deg wungal-is Tiziri. Gar yeḍisen imenza i yerẓan iṭabuten n tmetti ɣef tmuɣliwin ɣer tmeṭṭut: D tin iɣef yezga uɣbel ad tames neɣ ad d-tawi lɛaṛ, ad tt-wehhin akk ɣer-s, war ma ḥṣan win yellan deffir n ucemmet-is d argaz. Mazal ttwalin tameṭṭut i uxxam kan d lecɣal, ma yewwi-d teffeɣ ilaq fell-as leḥjab. Tewwi-d ɣef tmmeṭṭut i ibennun isirman-is ɣef wergaz, as-tefk laman, di taggara as d-yeffeɣ s yir udem. Deg taggara tanaggalt twehha-d ɣer tmeṭṭut i d-izeggiren ɣer ucemmet n tmeṭṭut, imi tin i d-yufraren s zzin d tmusni ad ɛeṛḍent as-gent tilisa.
Deg tlemmast n 2021, fɣen-d kra n wungalen: Taɛekkazt n lejdud n Naima Benazzouz, Timegraḍ yessawalen n Tilyuna, Si tallast ɣer tafat n Silya Moula, Agruz ɣer tayri n Amina Aggaz Yahiaoui, Ma deg taggara n useggas-a, tessufeɣ-d Jedjiga Belaidi ungal-is s uzwel Zaya, drus kan n tallit yerna-d wungal n Fadila Oulebsir Ṭawes Ibelεiden, aneggaru-a, d ungal amazray, deg-s tewwi-d ɣef yiwet n tmeɣrast i yettwasnen mliḥ deg Bgayet, tekki ɣer tama Ɛebd Raḥman Mira deg umennuɣ ɣef uzarug d tlelli n Lezzayer. D yelli-s n At Mlikec. Mi tebda tegrawla terra axxam-is d rufuj i yemjuhad. Ayen akk i iḍerrun deg Tbuda, Lemṣella, Taɣalaḍt, Tazmalt, Icellaḍen, Akfadu, Ixerban, At, Taqerbust… Tessawaḍ-it i yemjuhad. Tqeddec fell-asen werǧin tessin tigdin. Laman yezdeɣ imjuhad si tama n Ṭawes. Akken i tkemmel almi d ass ideg tettwazzenz, ass ideg tga imensi i terbaɛt n yimjuhad, zzin-as-d i uxxam-is, rṣaṣ yečča tafekka-s.
Taggara n useggas n 2022 ilul-d deg irebbi n tsekla taqbaylit wungal amsaltu s uzwel Imru yundin tamrart i tura Aldjia Mezouari, d agraw n yineḍruyen ara yeḍfer yimeɣri s ccuq akken ad iẓar anwa i yellan deffir n tmenɣiwin n taddart n At wessu.
S tḥawact n yal ungal i aɣ-yewwin seg umaḍal ɣer wayeḍ i nezmer ad d-nini ɣef tmeṭṭut taqbaylit tamyarut-tanaggalt dakken tekki s lǧehd d ameqqran deg usnerni n tewsit tungalant s yisental yemgaraden: llaẓ, miḥyaf, tigujelt, tuǧǧla, tamhersa d uzarug n tmurt n Lezzayer, inig, ansayen, tasertit, amezruy… Tewwi-d anerni i tsekla tamaziɣt sumata, imi ma nwala amḍan n useẓṛeg: Deg tmanya n yiseggasen (2009-2016) ffɣen-d xemsa (5) n wungalen. Akken ad d-rnun tesɛa-ṭac (19) n wungalen deg sebɛa n yiseggasen-a ineggura (2017-2022). D isseɣ i tsekla taqbaylit, d asebɣes i yal tameṭṭut i iqeddcen di tmusni.
Hamoumi Zina