Win ara yeɣren ungal-a, ad as-d-yawi ɣer ddhen-is Taqsiḍt n ddunnit-iw n Faḍma At Manṣuṛ, seg wakk-nni i d-yewwi ɣef tmeddurt d telqey n tlufa i tessemdudur tmetti, yal wa s tallit-is. Rnu d Cabḥa s timmad-is i d-yewwin ɣef tlufa-ines imi d nettat i tanalast n wungal. S umata, tawsit-a n tira s « Nekkini », analas n yiman-is, yewɛeṛ acemma. Tessufuɣ ameskar, tessettuy-it, tettekkes-it neɣ tessegdal-it di tɣuri n wungal. S talɣa-a, Lynda Koudache tecqarrew allaɣ-is d tmussni-ines akken ad taru s yisem n Cabḥa mebla ma tessedda-d iman-is. Amzun akk-nni, seg yixef amenzu almi d aneggaru, nettat tettqeṭṭib deg ufus-is d wallaɣ-is akken ur tt-id-snuzuyen ara : ur ilaq ara ad temlelli tira.
Nnig tewɛeṛ, tawsit-a tesseflas imeɣriyen yernu tidyanin deg-s ttaken anzi ɣer tidett. Tamacuhutt taneggarut d ungal ɣef tmeddurt tamirant s tegnatin qessiḥit d wakud amassaɣ, ulac deg-s tiseddit. Tajmilt tameqqrant i Lynda Koudache i t-yuran, imi tessinef iman-is seg wungal akken imeɣriyen ad ttwalin kan Cabḥa, dɣa ttun-asen tamyarutt.
Cabḥa, ammas n tedyanin deg wungal, tewwi-d s wawalen n yal ass aḥric si teqseḥ n wul n wemdan. Temmal-aɣ-d tebrek n wul n wemdan i wemdan. Tasa n tyemmatt n Cabḥa tesmektay-ed Camille Lacoste-Dujardin yennan : « d tayemmatt i yettruẓun yelli-s ara yuɣalen d tameṭṭut ula d nettat ». Tamudi n 21 waxfiwen, tignatin wwint-d ɣef wemrat i tedder tfekka n Cabḥa d lxaṭer-is d tikli-s. Ulamma tettaf-d amek ara tessukk iman-is neɣ ad tedhu deg wuguren-is, tettellez s cwiṭ yellan ger yifassen-is, teẓra mačči d nettat ara ibeddlen medden. Tettgani tagnitt ar tɛeddi tezwawaḍt, d acu kan, mi tekker ad tenser i tlufa n yemma-s, ad d-taf iman-is deg ubaxix nniḍen ara tt-yerren alamma d irebbi n yemma-ya. Tignatin meṛṛa n wungal bnant ɣef twadda d wuɣal ger taluft d tifrat-is ara d-yeslalen taluft nniḍen almi ula d tira n Tmacahutt taneggarut.
Ungal-a d aberri di kra n tlufa i tessemdudur tmetti mgal azal n tmeṭṭut. Lynda Koudache tḥawec-d ula d tignatin tucmitin iɣef ur tt-meslayen ara medden. Tacmatt-nni iɣef tgeddel tmetti ameslay neɣ i tettkuz, ama s uɛemmed, ama d astehzi. Deg yidis iḍen, Cabḥa tedder tignatin-a d amennuɣ, am tin yettqazamen awaɣzniw. Mi meẓẓiyet, tazmert ulac akken ad tbeddel kra ; mi tezmer i yiman-is tesseɣli-d fell-as tmetti tisselbi. Cabḥa tenna ɣef yiman-is : « Ma d nekk ur nettalas ara deg yiman-iw, ur ssawḍeɣ ara ad iliɣ akken bɣiɣ, lliɣ akken ur bɣiɣ ara, ur sɛiɣ tazmert, tuyat, wala amḥaddi. Ala cwiṭ n tḥezqult teqquzber i yi-yettuqaɛen di tyersi, mi tṣubb ad tberren am tkurt n weẓru aḥercaw, mi i d-tuli ad teccelqef d ifettit n wawal d ameɣbun, yettergigi, yettbubbu deg-i, ur iṛuḥ yecɛel, ur iṛuḥ yexsi… » (Sb. 125). S wannect-a, teslal-d Lynda Koudache di Cabḥa acqirrew akken ur tt-iteffeɣ ara leɛqel. Neɣ ma ulac, amek ara nessefhem i yimeɣri asiwel n Cabḥa s « yemma » — d awal war-arbib neɣ acemmet di yemma-s, werǧin s-teṭṭif tuḥsift. Am da, tettammal « Limmer lmektub ad aɣ-igezzen akken nniḍen, nekk d yemma-agi : nettat ad tuɣal d tayemmatt kan, nekk ad qqleɣ d yelli-s kan, daya ! » (Sb. 148). D asirem deg yemyagen s wazal-nsen « uɣal » d « qqel » — amezwaru ad yeḍru tikkelt kan, ma d wis-sin ad yeḍru s wesniger. Werǧin daɣen i teṭṭif tuḥsift i tmetti, ɣas akk-nni tedder deg-s s « sellek aqerru-m ! ».
Ungal-a daɣen d tiɣri akken tameṭṭut ad taf neɣ ad teṭṭef amkan-is, mebla ma tella ka n leɛnaya neɣ lemzeyya n yiwen di tmetti ur nettḥezzib. D amennuɣ yezgan, ula ɣer taggara n leɛmeṛ-is, kra rran di ccek tira n tnigit-ines : taluft-a terna ɣer tmezwura, d yir-taluft am Tamacuhutt taneggarut.
Ungal n Lynda Koudache d tiririt n uzal i tmeṭṭut. D asaki n wallaɣen n tmetti. D timli n tidett n tmeddurt-is s tiẓedt d umirẓig, s yiseɣ d tecmatt, s temẓi d temɣer-is… Nnig wannect-a, d tafelsaft tamaɣradant ɣef tudert-tamettant, layas-asirem, ɛeggu-tazmert, iseɣ-ihwah.
Deg weḍris, nekkes-d snat tɣariwin n tira. Yal amyaru s tmussni d « yissegni »-is swayes yettzerrir neɣ yeskan tiktiwin-is d wallalen n tussna d tsekla swayes yemmal abrid i yimeɣri-s. Lynda Koudache tḥemmel ad tsit i wawal, tesnejbaday tinfalyin s wallus akken ad teẓmi deg-sent cwiṭ n unamek s wawalen nniḍen : « Ma yella, layas-inem iṣeddeɛ imeẓẓuɣen-im… Ma yella yenta di lewhi n yeẓri-m… Ma yella yenta deg uḍar-im… Ma yella iṛeṣṣa di tqacuct… Ma yella yeckunṭeḍ di lhaffa n wul-im… Ma yella yewwet tameɣrust di ṛṛuḥ-im… » (Sb. 191). Am di « Am lǧifa ur teccelqef lmut i ɣliɣ ɣef cwiṭ n ugertil d amerku, i ɣummeɣ s bessif s cwiṭ n tceṭṭiḍt tejjenjeṛ, d tameqqersut. Terkeb-iyi tawla d tasemmaḍt, d taqecqact, ṣṣuṛa-w tettcelliḥ, tetteqfif, tesger. Teṭṭef-iyi tusut taseɛqit, rniɣ aɛḍas, andar d nnehtat. » (Sb. 111) neɣ di « Ur d-tḍall ara fell-i yemma, ɣas s yiri n tiṭ-is, s tfenǧalt n felgu, n nneɛnaɛ, ɣas d tamerẓagut, s tejɣelt tamecṭuḥt n zzit n Leqbayel, ɣas d qlilu, s tiqit n tamment, ɣas d ṛṛehǧ, s wullif n ucettiḍ, ɣas d ajerbub, s wecmumeḥ awezlan, ɣas d ukrif, s lebraq n usteqsi, ɣas yefruri. » (Sb. 111).
Ulamma, annect-a yettawi-d tikwal asiɣzef n tseddaṛin i yessaẓayen ger cwiṭ d waṭas taɣuri. Deg yidis iḍen, ay-nni i igerrzen maḍi, yemmal amawal amesbaɣur n temyarut, ama d awalen imegdawen, ama d imegdawalen. Taɣara nniḍen, ma yeɛba wemyaru asentel-ines, « yesṭerḍiq tameslayt », amyaru yettak ṣṣehd i tekti akken ad d-beddren medden tinfaliyin-is, akken ad weccment allaɣen n yimeɣriyen. Am « Akken ma nella dagi, ulac win i aɣ-yettalasen, yehwa-aɣ nesleb s leɛqel neɣ nettɛeqqel s tisselbi. » (116) akked « Welleh a wer sselxaseɣ lmux-nsen di tsebbalt n tmussni, ad d-yeffeɣ yeqqur, yesbek. »(Sb. 86).
Tigi d kra tneqqiḍin swayes temsel Cabḥa « Tamacahutt taneggarut » n tmeddurt-is. Ahat d anza n teɣriwin yezwaren akken timetti ad tengedwal, ad tennerni neɣ ad tfel i temcukkal-nni ur yesbiɣ ara ṣṣwab.
Tamacahutt taneggarut
Lynda Koudache
Ungal
Tiẓrigin Routnahcom – 2016.
Nnaṣeṛ Uqemmum
_____________
- D asnay /azrar n tenfaliyin. : Isebtar [49, 53, 55, 191, ]
- Asenfel asiti deg unamek s wawalen yemgaraden /igdawalen » » » asezɣen.:Isebtar [55, 111, ]
- Tiseddaṛin ɣezzifit acemma/ɛeggu di tɣuri.: Isebtar [61, ]
- Inzan seg yedles + timucuha-nneɣ. : Isebtar [102, ]
- Tira tefka-as lǧehd n wawal i tisselbi amzun d tidett : Isebtar [71, 148-149, ]
- Citation : Isebtar [79, 86, 125*, 138*, 160, 191, 216, ]
- Aɣanib: Isebtar [97, 130, 191, 210, ]