…Sidi Frej 1929. Rebɛa n les janissaires tturaren diminu. L’enjeu d taḍebsit n baqlawa akked uqedduḥ n leqtayef. Bras dessus bras dessous, aḥayek mremma d userwal lubya ttmiɛcaqen, rrif n lebḥer. Akken ten-iwala Lbacir, yemmekta-d : « rrif, rrif n lebḥer, tiḥdayin d rock n roll i ttḥibint »
Ddurt iɛeddan, tuɣ-it akked Si Mḥand U mḥand. Ass-a yemmekta-d les Abranis. Comme quoi Lbacir surfe sans complexes seg registre ar wayeḍ. Mɛana d Mmelxir mmleɛyun qui l’a initié au surf poétique. Mara tt-id-yemmekti, am ass-nni di Sidi Frej, yettara-d nnehtat, yeqqar-as: « anida teddiḍ a mmelxir ? ». Sans doute, ula d nettat teqqar-as, mara t–d-mmekti : “anida-k a Lbacir ?”. Mais bon, ad uɣalen ad mlilen wulawen et tous les amoureux mélancoliques ad afen awalen akked ljehd qu’il faut pour s’inventer un meilleur monde.
Lḥan ddeqs rrif n lebḥer, Yemmekta-d Belqa tasebeḥrut n Dey Hussein :
– Wa nna Sadiya, ad nruḥ ad d-nẓer ajeddit n Erdogan. D acu tenniḍ?
– D acu-t wa ?
– Wagi d…spécialiste n zlabiya, lesfenǧ, lmeqruṭ, baqlawa…aha kan tura ara t-isineḍ.
Ur yurǧi ara ad as-d-err, yezi s waɛrur, yettnadi s wallen-is anida ara s-d-iban uṭruli akken ad rekben ɣer lqesba. Yettu belli imiren ulac lbis, mazal d-yennulfa. Amek ara yexdem ? Iluɛa wiyen userwal lubya : “Asmaɛ ya xu , ya moustache ! kayfa narkabu min huna ila lqesba ?”. Din din yemmekta-d belli impossible ad t-id-iwali. Dɣa yessusem. Atan iɛedda-d yiwen ukalic. Yejgugel deg-s almi d-yufa iman-is deg webrid-nni ara yuɣalen d route moutonnière. Mi wwḍen ar din, tban-asen-d apipri Lezzayer. Maɛna, mačči d Lezzayer n wass-a. Tazniqt iɣef ɛeddan, ad ten-id-wet rriḥa n zbel n lmal. Ziɣen ulac d acu yebna l’empire ottoman. Remarque ulac win yebnan di tamurt-agi. Si kamim, Fransa tebna, ur tumin ara ad teffeɣ, wamag ur tbennu acemma. Lḥasun ḥala win ara iḥewsen. Mais c’est la faute n les “brobosaures’’, imezdaɣ imezwura n Tmurt. Ur bnin acemma. Seg wasmi d-nnulfan ɣer ddunit nutni d amennuɣ. Akka, ttureban-d i cwal, semble-t-il, waqila.
Wweḍen enfin ɣer lqesba. Partout d rriḥa n lgaṭu. “Tamurt yuɣ-itt le sultanat n baqlawa !”, yestewtiw deg wul-is Belqa. Sadiya n L’euro tettmuqul tiqendyar lsant tulawin, tenna : « d acu-t lǧens-a ?”
Ayen ttwalin deg lezzayer el utmanya ur ten-yeɛjib ara. Yenṭeq Belqa : « waqila axir ur nẓer ar Dey Hussein Ibn Hussein. Sinon, ur d-tkeččem ara Faffa et donc, ad d-negri di la République n Baqlawa »
Iruḥ kamim faire un petit tour tama n leqser n sulṭan. Ɣef tewwurt, sin n les janissaires ṭṭfen tisebuḥruyin. Daxel, sulṭan-nni ara yewwten le consul de France, yeẓẓel ɣef umeṭreḥ anect-il-at yetturar akked acḥal d tabannagt. Ad as-tiniḍ, irwel-d i tmacahut n les milles et une nuit. Sadiya n L’euro terwel-d d tarewla si Harem-nni, tessawal : “Lbacir, Belqa ahaw kkert-aɣ ad n ruḥ ! lqum-agi mačči d lǧens ! »
Tahar Ould Amar