“Yeldi-d allen-is, amzun d tasarut-nni i yettnadi…” (sb.5). Akka i yebda umaru Farid Gueslem ungal-is amezwaru s wazwel : Tiɣri n tlelli i d-yeffɣen deg taggara n useggas 2022 i ddema n bab-is. Tasarut-nni i as-d-yeǧǧa Ḥamid i gma-s Saɛid ad tt-yeḥrez d lamana, maca icenga n tudert ḍeggren-t ɣer wanu (lbir) uqbel ad as-yini lbaḍna i yeffren deffir n tsarut. Ḥamid yemmut yegla s lbaḍna ɣer uẓekka-s. Seg yimir, Saɛid ur yufi iman-is. Lmut taɣeddart n gma-s rnu taluft n tsarut, tecɣeb-it aṭas ladɣa segmi i as-tettwaker deg sbiṭer anda yella ixeddem d amejjay.
Asmi i d-yufa later n win i tt-yukren, Muḥemmadu, yiwen ilemẓi n Tefriqt n Wadda, yeṭṭef abrid ɣer Fransa, syin yeḍfer lǧerra-s ɣer tmurt n Ṣumali. Saɛid i yettnadin ɣef lbaḍna n tsarut i as-d-yeǧǧa gma-s, yufa-d iman-is yezzer di lbaḍna n tayri n Salimatu taṣumalit akked tmeddurt taberranit n tmurt n Ṣumali almi d asmi i d-yeɣli gar yifassen n rrebrab, ṭṭfen-t d ameḥbus. Dinna dɣa i yufa Muḥemmadu i ɣef yettnadi acḥal aya, wissen kan tasarut-nni ma ad tt-yaf ɣur-s neɣ ala?
Tiɣri n tlelli d inig deg tudert n Saɛid akked yiwudam-nniḍen i d-yemlal deg tudert-is, yal awadem s teqsiḍt-is, amzun d tullisin timecṭuḥin i d-yettalsen tawenza n yal yiwen seg-sen, xas tiwenziwin mgaradent, maca asirem yiwen, d tudert n tlelli deg tmurt iɣunzan tilelli:
- Σemmi-s Ǧamal aneɣmas, nɣan-t yirebraben acku yugi takmamt n tsusmi, yextar awal ilelli xas ad yeglu s terwiḥt-is am waṭas n yimeɣnasen akk i yettwanɣan deg yiseggasen-nni n 90. (Sb. 43-45).
- Sliman, mmi-s n taddart-is, mlalen di Fransa. Yeǧǧa taddart-is, izger ḥerraga ɣer Ṭelyan, anda isarem ad yidir tudert n liser ara as-isettun yir tirga i yedder asmi i yella deg tmurt. (Sb. 40-43).
- Linda, tayri n temẓi-s, ula d nettat tḥemmel-it, maca asmi i as-d-teḍsa twenza-s s taḍsiwin n lɣerba, tsemmeḥ deg Saɛid, tbeddel-it s urgaz-nniḍen akken ad tidir tirga-s deg tmurt n Fransa, maca ffɣent-as tirga mxalfa, ɣer taggara tenɣa iman-is. (Sb; 64-70).
- Salimatu, tilemẓit taṣumalit i wumi jeggḥen tudert s yisem ddin d wansayen ur nesɛi azal wala anamek. Ddren akken ussan n tayri d tumert almi d asmi i ten-ukren yirebraben. Cwi kan yella win i ten-id-isnesren gar yifassen-nsen. Wa d yiwen yilemẓi i ittekkin ɣer terbaɛt-nni n yirebraben neɣ ahat kkelxen-as ula d netta almi yedda yid-sen sennig lebɣi-s:
“Tikkwal ad yeddu alma d tawwurt, ad yejbu ad d-yuɣal, ad imuqel ɣer wallen-is. Mi tent-imuqel, yettḥussu deg-sent ara yaf tilelli-nni, tinna i yettnadi acḥal aya. Amer deg tlelli n unekraf i tella tlelli n win i t-ikerfen. Wa yettwakref deg yifassen akked yiḍarren, wayeḍ yettwakref deg wallaɣ akked tektiwin.” (Sb; 109).
Imir-nni dɣa i yeḥsa yilemẓi dakken ula d netta ziɣ d anekraf (ameḥbus), acku ixeddem akken i as-d-nnan mačči d akken i yebɣa netta, uwin-t deg ubrid i as-xtaren nutni mačči d abrid i yenǧer netta, dɣa yefra-tt d rray-is ad asen-yefsi leqyud ad ten-id-yesserwel u ad d-yerwel yid-sen akken ad inal tudert n tlelli i yettargu acḥal aya. Imir-nni i yefhem Saɛid ziɣ tasarut-nni d tiɣri n tlelli i yesla ɛemmi-s Ǧamal, ameddakel-is Sliman, Linda, Salimatu akked Muḥemmadu. D tasarut n tlelli …
Larbi YAHIOUN