Belaid At Ali (1909-1950)

Deg yiseggasen-a ineggura, yuzzel wawal γef Belԑid At Σli d yittafttaren-is. Aṭas n tezrawin d yimagraden d timliliyin i d-yelhan d tesleḍt n tira n umaru-a. Iḍrisen-is ṭṭfen amkan ameqqran deg uzγan aseklan. Azal i asen-yettunefken yeqqen γer waṭas n tmental, tamezwarut teԑna amaru s timmad-is. Belԑid At Σli, γas ulamma yemmut meẓẓi, yeǧǧa-d i tsekla taqbaylit agerruj ur nfennu. Nnig n 600 yisebtar i yura s ufus-is deg yiseggasen n 1945 d 1946, yejmeԑ-d deg-sen tamedyazt d tewsatin yemgaraden n tesrit.

Deg yiseggasen-a n 40 ideg yura Belԑid iḍrisen-is, tagnit tella tewԑer mačči d kra, laẓ, lḥif, lgerra, drus n wid i d-yelhan d usnulfu aseklan, imdanen ur stufan-ara ad arun , iḍrisen yettwarun ama s taԑrabt neγ s tefransist d imexḍa, ur ttwassnen ara. Si tama nniden,yuγ lḥal tasekla taqbaylit tella tetteddu ala s timawit, almi d asmi d-yekcem lԑesker afransis γer tmurt n Leqbayel, bdun imir aseskel n tsekla timawit. Zwaren yiԑeskriyen, iswi-nsen ad issinen tutlayt taqbaylit, ad fehmen amek ttxemmimen imawlan-is i wakken ad ssentun tuccar-nsen akken bγan di tmurt. Syin akkin, rnan-d yimrabḍen irumyen d yisdawanen, kemmlen abrid-a n useskel, yal wa d acu i yettnadi.

« J’ai souri au moment voulu parce que je savais que tel vous me verriez dans la photo. Expression composée ? Mais à votre intention, mon Père, parce que sans cesse vous êtes près de moi et sans cesse je me dis : « il me regarde » Et sans cesse et jusqu’à moins dernier souffle –si vous n’êtes pas près de moi alors- j’imaginerai toujours que vous me regardez. Pour l’éternité votre très humblement dévoué » Signé (Azarar) De Sig – 8-7-49 (08 juillet 1949) Retranscription : Tahar Ould Amar

Izzayriyen imezwura i yettekkin deg umahil-a drus yid-sen, usan-d deg taggara n lqern wis 19, imir, mačči aṭas i yeγran, i yessnen ad arun. Amenzu d Ben Sedira, γas akken ur yelli ara d aqbayli, yegmer-d aṭas n tmucuha d tewsatin nniḍen n tsekla timawit seg temnaḍt n Bgayet. Iswi-ines ur yelli d aseḥbiber γef ugerruj-a adelsan, ira ad yessexdem iḍrisen-a deg tarrayt i d-ihegga i uselmed n tutlayt taqbaylit. Bulifa si tama-s yetbeԑ abrid n uselmad-is, imi ula d netta yejmeԑ-d kra n yiḍrisen n timawit, γer taggara n udlis-is « Timsirin n useggas wis sin ». Maca,  netta yerna yura kra n yiḍrisen n tesrit s teqbaylit, dγa d wigi s wacu yettusemma d ababat n tesrit taqbaylit.

Maca d iḍrisen n Belaid i wuγen amkan ameqqran deg uzγan aseklan acku aṭas n yinagmayen  i igren tamawt i wudem n usnulfu s wayes d-glan. Ulamma atas deg-sen seg timawit i ten-id-yelqed, amaru yefka-asen udem atrar, yessexdem aγanib-nniḍen ixulfen win n timawit.

Aṭas n temsal i t-iԑawnen ad yessiweḍ ad yaru ayen yura akken t-yura. Tamezwarut, d tawacult i deg d-yekker, yemma-s, Dehbia At Salaḥ, tella d taselmadt n tefransist, d nettat i as-yeldin allen γer leḥmala n leqraya d tutlayin tiberraniyin, ladγa tafransist i yettmeslay akken i as-yeqqar Belɛid deg wawal-is “si dduḥ”. Belԑid yeγra, γas ur yekcim tasnawit ԑad tasdawit, maca yessaweḍ deg tmussni ayen s wacu yezmer ad yefhem timsal, ad iḍil γef tmussniwin n leǧnas-nniḍen. Yeγra ayen akk d-yeγlin gar yifassen-is n yidlisen n umezruy, n tnefsit d waṭas n tsekla tafransist. Yessen Zola, Balzac, Hugo akked Proust.

Timlilit-is netta d umrabeḍ arumi Degezelle tegla-d s waṭas n ubeddel deg tuddert n Belԑid, imi d netta akk d umrabeḍ-nniḍen, Dallet, i yellan γef uqerru n tesγunt FDB i d-ilulen deg useggas n 1946. Iswi n tesγunt-a d agmar n yiḍrisen d tezrawin yeɛnan tutlayt d tsekla timawit taqbaylit. D Degezelle i as-yefkan tagnit i Belԑid i wakken ad yaru, yedda yid-s si tazwara, yella-as di lmendad. D netta dγa i t-iwelhen γer tira s teqbaylit, i as-yemlan abrid yeṭṭef-as afus, wama Belԑid werǧin yuri s teqbaylit uqbel.

Ittafttaren n Belɛid yewweḍ leḥsab-nsen γer tẓa (9), war wid i as-iruḥen neγ ttwaγen, yura-ten Belԑid gar mayyu 1945 d dujember 1946. Aserwes gar wayen yellan deg yittafttaren-a d-wamek d-ffγen deg tesγunt n FDB ibeggen-d d akken atas ideg mgaraden akk d yiḍrisen n Belԑid akken i ten-yura s ufus-is. Kra deg-sen yettwakkes seg-sen yiwen uḥric neγ ugar, wiyaḍ ur d-ffiγen-ara akk.

Azraw n usedyez n yidrisen n umaru-agi ibeggen-d d akken ur yelli ara d amseskel am wid i t-yezwaren s annar n ugmar d ujerred n tsekla timawit, γas ttuqten wid irefden tikti-a. Amur ameqqran n uzγan n yidrisen-is yewwi-d γef lqaleb n uԑeddi seg timawit γer tira. Tamuγli tuɣal tezzi ɣer wudmawen n uγanib n usnulfu γer umaru-a, d uslad n tsiwelt ama deg uglam n yiwudam ama deg yiberdan n usnulfu s umata.

Asesmel n yiḍrisen almend n tewsit d yiwet n temsalt γef wacu yuzzel aṭas wawal gar yinagmayen, seg wasmi i d-ffγen yittafttaren n Belaid, deg useggas n 1963, yal wa dacu la ifettu di taluft-a. Imezwura γer wannar dγa d imsezragen s timmad-nsen, imi deg ugbur n udlis-a i d-ssuffγen, bḍan idrisen n tesrit yura Belaid γef sin yiḥricen igejdanen.

Amenzu, gan-as azwel « timucuha » ahat imi amur ameqqran n yiḍrisen yellan deg-s ttakken acbi γer wayen yellan deg timawit γas ulamma tikwal ala asentel i ten-yezdin. Aḥric wis sin, d win dγa i wumi semman « amexluḍ », jemԑen degs ayen wallan yeffeγ i ubrid n timawit. Netta, ɣef wakken yura deg yiwet seg tebratin i iceyyeԑ i Père Degezelle, yessefhem-d d akken awal-a « amexluḍ » yekka-d seg « usexleḍ » yellan deg uttafttar-nni-ines aneggaru, gar snat n tutlayin, taqbaylit akked tefransist.

Tibratin-a beyyenent-d daɣen aṭas n temsal yeԑnan asnulfu aseklan γer Belaid, mmalent-d γef lemtel, assaγen yellan gar-as d Le Père Degezelle, , amek yettwali idrisen-is si tama n tewsit, tamiḍrant n umeskar akked wacimi yefren tira s teqbaylit.

Dγa, deg wayen yerzan tamsalt-a n tira s teqbaylit, ad negzu seg tebratin-a d akken amar ur yemlal ara Belԑid netta d ubabat-agi arumi, tili ass n wassa ur d-ttilin ara « Ittafttaren n Belԑid ». Ssebba n wanect-a, γef wakken d-yenna Degezelle, amaru ur yumin ara deg tazwara, mi akken i as-yessuter ad as-d-yaru kra n tmucuha s teqbaylit, d akken taqbaylit tettwaru. Acu kan, akken d-yettban deg tebratin-a, simmal yettaru, yesnulfuy-d Belԑid iḍrisen s teqbaylit, simmal yettaf iman-is, yettlal-d deg wul-is lebγi d leḥmala n tutlayt-is tayemmat.

Belɛid yeγra tafransist, yessen-itt uqbel ad yekcem s aγerbaz, maca yefren ad yaru s teqbaylit akk idrisen-is (γas akken mačči s γur-s i d-tekka tikti), s wanect-a i ixulef abrid n yimyura iqbayliyen i d-yusan zdat-s am Mammeri d Feraoun, neγ wid i t-yezwaren am Jean Arouche d ultma-s Taous.

Si tama n tedyezt , d Belԑid At Σli i d amezwaru i d-yeskecmen talγiwin timaynutin deg tsekla taqbaylit. Idrisen-is γas ulamma si tama n ugbur wwin-d aṭas seg timawit, allus-nsen ibeddel. Win ara yeγren amedya, Tafunast igujilen, Bu yidmimen neγ At zik, ad yaf mačči akken i ten-qqaren di timawit, i ten-yura Belԑid, imi yessekcem deg-sen kra  d tulmisin  timaynutin. Amedya, iwakken ad-asen yefk udem n tilawt i tmucuha-a i d-yerfed seg timawit, yekkes atas n yiferdisen s wayes tettwaԑqal tewsit-a : iwudam, tiγawsiwin d tigawin timakunin, tinfaliyin n tazwara d taggara…atg. Si tama-nniḍen, yessekcem iferdisen atraren, iga-asen ismawen i yiwudam, iglem-iten-d s telqey si tama n tfekka d tnefsit, yessekcem iwenniten, yefka-as udem-nniḍen i unalas, ibda iḍrisen-is s tezwar ur nelli di timawit, yessekcem aḍris deg wayeḍ…atg.

Gar talγiwin timaynutin i d-yessekcem Belԑid At Σli γer uẓeṭṭa n tewsatin n tsekla tamensayt taqbaylit, d tira γef yiman, imi di tmedyazt timawit, amedyaz ur d yewwi ara ad d-yessenfali iḥulfan-is neɣ ad d-yini lbaḍna n wul-is. Assaγ gar umedyaz di timawit akk d yimsefliden d usrid, llant kra n tlisa ur as-d-yewwi ara ad yezger. Belԑid ur d yecqi ara, aṭas n yiḍrisen-is i deg yefka lebγi i wul-is yenna-d akk ayen i t-iqerrḥen. Ayen yura ulac-it deg umezruy n tsekla taqbaylit tansayt, daymi yuklal amkan-is d ababat n tsekla yuran s teqbaylit.

Ayen yura Belԑid At Σli d takkayt tagejdant di tsekla taqbaylit. Гas yerfed seg timawit kra n yiḍrisen d kra n tewsatin, yules-asen tira, ibeddel asen udem,yessekcem deg-sen timuγliwin timaynutin, almi d-ttbanen d tira tatrart. Tamuγli n umaru-a γer unsay aseklan d tamuγli n usenqed i tessun i usetrer deg usnulfu. Ulamma s uḍris Lwali n udrar, yettuneḥsaben d ungal amezwaru deg tsekla taqbaylit, s wayess yettwassen ugar Belԑid, ur d yewwi ara ad nettu iḍrisen-is-nniḍen, yal yiwen deg-sen d taԑeqquct s wazal-is deg uzrar n wullisen yura umaru-a.

Hakima Bellal
(Docteure en littérature kabyle)

PS: Dos de la photo, mot adressé par Belaid At Ali au père Degezelle (en juillet 49, 10 mois avant sa mort)

« J’ai souri au moment voulu parce que je savais que tel vous me verriez dans la photo. Expression composée ? Mais à votre intention, mon Père, parce que sans cesse vous êtes près de moi et sans cesse je me dis : « il me regarde »
Et sans cesse et jusqu’à moins dernier souffle –si vous n’êtes pas près de moi alors-  j’imaginerai toujours que vous me regardez.
Pour l’éternité votre très humblement dévoué »
Signé (Azarar)
De Sig – 8-7-49 (08 juillet 1949)