«Seg wayen uriɣ gar tmedyazt d tsuqqilt, semmdeɣ xemsa n yidlisen. Di tmedyazt Uḍan n temẓi akked Tirga d ccfawat. Uriɣ daɣen Nuits de jeunesse s tefransist. Amud-a xas ḥseb-it d aԑiwed i tira n yisefra yellan di Uḍan n temẓi s tefransist. Di tsuqqilin s wudem n tserwest ɣur-i Timucuha n La Fontaine i d-yeffɣen d iḥricen. Sdukkleɣ-ten di 2017, yuɣal d adlis deg-s 50 n Tmucuha akked tezrawt tawezlant ɣef Jean de la Fontaine d tmucuha-s. Di tsuqqilt daɣen ɣur-i tlata n tceqqufin tiwezlanin n umaru ameqran arusi Anton Tchekhov  i d-rriɣ ɣer teqbaylit, ffɣent-d s uzwel ucruk « Kra seg umezgun n Tchekhov ».»
Anwa i d Lounès Amziane ?

D amedyaz amaru, d bab n tsuqqilin.Zedɣeɣ di tɣiwant n Makouda. Luleɣ deg 1968.Lemdeɣ tutlayt tamaziɣt syin slemdeɣ-tt deg uɣerbaz alemmas. Deg yiseggasen-a ineggura, xeddmeɣ deg tesnawit n temnaṭ-nneɣ. Si zik, nekk d win iḥemmlen tasekla d téuri.

Mbaɛd tillumda inek di tussna s tutlayt n taɛrabt, teffeɣeḍ-d d aselmad n Tmaziɣt, syin ɣer-s d amyaru s tmaziɣt d tefransist. Amek id-yella waya?

Tillumda-inu teḍra-d akken i d-tḍerru i yal anelmad di llakul n Lezzayer deg yiseggasen n 1970 d 1980.Tangayin akk ttuslemdent s tutlayt taԑrabt yerna di leqraya-w di tesnawit d aḥric n tsekla i ḍefreɣ. Ayagi yerra-yi ttmudduɣ azal ula i teglizit, ugar daɣen i tefransist imi d tameslayt iwejden s waṭas deg unnar n tsekla di tmurt-nneɣ. Ur ḍfireɣ ara kra n leqraya i d-icudden srid ɣer tutlayt d tsekla n taԑrabt. Ma d abrid-iw deg umecwar n tmaziɣt, yebda di 1989, mi akken bdant ttlalent-d tdukliwin tidelsanin timaziɣin. Di tallit-nni dɣa i sbedden  kra n yilmeẓyen ɣur-neɣ di Makouda  tidukla semman-as Mizrana. Leqdic-is amezwaru swayes tendeh, d aselmed n tmaziɣt i yimeqranen. Ilmend n waya tidukla-nneɣ tetaԑraḍed asdawi Ahcène Taleb, yettakk-aɣ-d timsirin n tira d tjerrumt .Ad farṣeɣ tagnit akken ad s-ssiwḍeɣ rreḥma. S wayen i d-lemdeɣ ɣur-s i ssawḍeɣ uriɣ awalen imezwura s tmaziɣt s usexdem n yilugan n tira alaḥsab n tezrawin xedmen  Mouloud Mammeri d Remdane Achab. Syin akin amahil-iw ikemmel deg ulmad n tmaziɣt xas akken ur lliɣ ara d asdawi. Rniɣ tillumda s temsirin n Mouloud Lounaouci i ḍefreɣ di tdukla tadelsant Idles i d-ḍefrent tid n Ahmed Nekkar di tdukla Tala n Tussna.

Deg useggas 1995, mi  d-tennulfa tannant tamezwarut i uheggi n yiselmaden ara yessiwḍen tamaziɣt ɣer llakul unṣib, lliɣ d yiwen seg yiselmaden-a. Kra akk yekka umecwar-a ttaruɣ isefra sya ɣer da. Tuget deg-sen s teqbaylit, llan kra daɣen s tefransist. D acu iswi i d-rriɣ deg yixef-iw ussan-nni mačči d assuffeɣ n yiserfra-w di tektabin  maca d tira n yimeslayen n tuɣac i yicennayen ara ɛeǧben akken ad sen-yeqqen aẓawan, ad ten-yecnu.

Seg uselmed ɣer lxedma di tedbelt deg tesnawit yak d yilmeẓyen inessen d aɣbalu n tikta. D acu i k-id-yewwi waya di tira-k?

D tidet d akken aselmad iḥeffeḍ-d aṭas ɣer yimecṭaḥ. Nekk ɣur-i aselmad  d win ur nettfakka leqraya-nes skud yesɣar. Aselmed yettḥettim ɣef uselmad ad yettaru iḍrisen ɣef waṭas n yisental, yessexdam-iten di  temsirin d yiluɣma. Dayen ara s-yilin d llsas ma yella d amdan imalen ɣer tsekla.

Kečč yeqqaren aṭas idlisen s leṣnaf-nnsen yemgaraden. Anwi imyura i tḥemmleḍ s waṭas?

Si zik i ḥemmleɣ taɣuri n yidlisen n tsekla tafransist imi d yiwet gar tsekliwin tunnigin deg umaḍal. Yis-s ineɣra imura yecban Mammeri d Dib. Yi-s daɣen i neqqar aṭṭas n yimyura igraɣlanen i d-yettusuqqlen ɣur-s. Ma d wid i yi-ittaԑǧaben aṭas s tira-nsen, ggten, d acu ad d-adreɣ kan sin. Yiwen d aqbayli wayeḍ d arusi: Malek Ouary d Fédor Dostoivski .

 Tettaruḍ tamedyazt s teqbaylit akked d tefransist, u tessuqquleḍ ɣur-sent di snat. Acḥal n tektabin i d-tessuffɣeḍ ar tura d yisem-awen-nnsent.

Seg wayen uriɣ gar tmedyazt d tsuqqilt, semmdeɣ xemsa n yidlisen. Di tmedyazt Uḍan n temẓi akked Tirga d ccfawat. Uriɣ daɣen Nuits de jeunesse s tefransist. Amud-a xas ḥseb-it d aԑiwed i tira n yisefra yellan di Uḍan n temẓi s tefransist. Di tsuqqilin s wudem n tserwest ɣur-i Timucuha n La Fontaine i d-yeffɣen d iḥricen. Sdukkleɣ-ten di 2017, yuɣal d adlis deg-s 50 n Tmucuha akked tezrawt tawezlant ɣef Jean de la Fontaine d tmucuha-s. Di tsuqqilt daɣen ɣur-i tlata n tceqqufin tiwezlanin n umaru ameqran arusi Anton Tchekhov  i d-rriɣ ɣer teqbaylit, ffɣent-d s uzwel ucruk « Kra seg umezgun n Tchekhov ».

Tessuqleḍ daɣen amuden n tmedyazt i yimedyazen nniḍen. Anwa-ten, amek i d-yella leqdic yid-sen?

Asuqqel si teqbaylit ɣer tefransist mačči d amahil i ԑniɣ am tira n tmedyazt neɣ asuqqel n yimura iberraniyen ɣer teqbaylit. Γef waya, si teqbaylit ɣer tefransist xedmeɣ kan sin n yimahilen imi imedyazen i ten-yuran d imeddukal-iw. Amud amezwaru ssuqleɣ-d Inigan  n yiḍ n Kamal Sabi, wis sin d Tibernint d sellum  n Ahcène Mariche. Ma d leqdic yid-sen yella-d s umciwer … d uqeṣṣer.

Tessuqleḍ aṭas n tneqqisin n Jean de la Fontaine ɣer teqbaylit. Ḥku-aɣ-id ɣef ccɣel-a . 

Rriɣ-d ɣer teqbaylit xemsin si tmucuha n Jean de la Fontaine. Am akken ẓran akk wagad yeqqaren tasekla tafransist, Les Fables d yiwet si tektabin tigejdanin si tsekla n tmurt n Fransa. Ugar n tlata n leqrun seg wasmi id-ffɣent maca mazal-itent ar ass-a s wazal-nsent. Ad tent-naf deg yidlisen n llakul, deg umezgun, di tuɣac. Iswi-w deg umahil xedmeɣ fell-asent mačči i waken kan ad d-ssuqleɣ ɣer teqbaylit akken i d-yettili usuqel n yidlisen si tutlayt ɣer tayeḍ s umata.

Iswi-w amezwaru dakken timucuha-ya ad d-rnunt d yiwet n teblaṭ deg usnerni n lebni di tsekla taqbaylit. Amahil-iw d asnulef mačči d tasuqqilt s wudem usrid. Di tririt n yiḍrisen-a ɣer teqbaylit, nudaɣ amek ara d-iban yidles aqbayli deg-sent am akken d timucuha-nneɣ.

Di tneqqisin n la Fontaine, ayen yeffren qessiḥ ugar n wayen i d-yettbanen. Fekk aɣ-id kra n wawalen d kra n yimedyaten.

Les Fables n La Fontaine, deg-sent aṭas n temsirin ɣef tegnatin n tudert,tamussni tafelsafit d tektiwin n Jean de la Fontaine ɣef wamek yettwali udmawen n tsertit d tmetti di tallit-is. Asnulef, d ayen xedmeɣ ula d i talɣa n yiḍrisen. La Fontaine, yura-tent d isefra s talɣiwin n tsekla tafransist; nekk ulseɣ-asent s talɣiwin n usefru aqbayli.

Taktabt ara yeddren leqrun am akken tettales-d talallit di yal tallit, iban fell-as d akken d agerruj si tama n wazalen n tsekla akked tektiwin. Timucuha n la Fontaine, nettmagar-d deg-sent amaynut yal tikelt mi ara sent-nales taɣuri, d ṣṣenf n tektabin yesԑan aṭas n yiswiyen di tegzi-nsent. D tid yeddeggiren amdan ɣer uxemmem yerna ssawaḍent amussnaw n tsekla ɣer teṣlaṭ talqayant….ɣef usentel-a  d-wwiɣ awal di tezwart n tektabt .

 Qqaren belli asuqel ixeddeɛ tikti n bab-is. Kečč seg akken tettgerrizeḍ leqdic, trennuḍ-as ula d tameɣrut tamerkantit. Acu ara tiniḍ?

Tasuqqilt txeddeԑ tikti n bab-is ma tella d tin ur nemԑin, d tin yexdem bab-is nebla ma ifeṣṣel anamek n wawalen d wazal-nsen akked tektiwin ama di tmeslayt tanaṣlit ama di tin uɣur i d-yerra aḍris. Neẓra d akken tameslayt d yelli-s n yidles, ihi yal tasuqqilt deg-s kra n usnulef.

Ayen i d-icudden ɣer yilugan n talɣa n usefru ama d aṣeggem n tmeɣrut neɣ d anya deg yifyiren, skud yesseqԑan umedyaz, irennu-d ccbaḥa i usefru-ines. Aya d ayen uɣur yessawaḍ unaẓur s umahil ɣezzifen.Lebni n usefru d taéuri s yiman-is. Di ṛṛay-iw ma yella unaéur ur s-yessin ara ad yebnu talɣa n  usefru akken iwata, axir-as ad yaru iḍrisen-is s wudem n tesrit. D ayen ara ncebbi ɣer win ixeddmen tuɣac macca ur s-yessin i uẓawan, axir-as ad yili kan d amedyaz.

Ma  d asteqsi ɣef ccna n tmucuha, ad d-iniɣ d akken Les Fables i d-rriɣ ɣer teqbaylit, xedmeɣ-tent akken ad ilint d iḍrisen n tsekla, xas ma  s talɣa n usefru i bnant maca i tɣuri kan. Ma d asnulef i ccna, d amahil-niḍen. Win ara d-yarren asefru si tmeslayt taberranit ɣer teqbaylit i lmend n ccna, ilaq ad d-yerr deg yixef-is iswi-a di tazwara D ayen ara t-yeǧǧen ad yebnu aḍris-is alaḥsab n tɣessa n taɣect d uẓawan-is.

Tuget  di tneqqisin i tessuqleḍ ilaq ad tt-wacnunt. Llan ahat icennayen iqbayliyen i yebɣan ad tent cnun

Ar ass-a ur nudaɣ ara si tama-w akken ur d-inuda yiwen deg yicennayen-nneɣ ad yecnu kra si tmucuha i d-rriɣ ɣer teqbaylit.

Ur teqqimeḍ ara kan di tmedyezt d tneqqisin? Tɛeddaḍ ula ɣer tceqqufin n umezgun n yiwen n umyaru ameqran arusi. Hder-aɣ-id ɣef termit-a niḍen i yessefraḥen. 

Deg usnulef, nnuleɣ ula d amezgun, d acu cwiṭ kan. Rriɣ-d ɣer teqbaylit tlata n tceqqufin tiwezlanin n umaru ameqran arusi Anton Tchekhov. Tiktiwin yekseb umyaru-ya akked uɣnib-ines, d tegnatin fuɣef i d-yettawi ɣef tmetti di tallit-is, ufiɣ-ten d ayen iwulmen ma yerra-ten-id umdan ɣer teqbaylit.

Deg usebtar-inek n Facebook, nettaf tizlatin n Lounis Ait Menguellet i tessuqleḍ ɣer tefransist, u tgerzeḍ-tent. Aṭas n imeqranen deg annar-a n lfen i k-id-yesnemiren ama d izzayriyen ama d iberraniyen. Acu i d iswi-k di leqdic yecban wagi? 

Amahil n usuqqel n wazal n rebԑin n tuɣac n Ait Menguellet ur d-yeffiɣ ara d taktabt maca ur yeqqim ara di leqjer. Iswi n umahil yewweḍ  imi d iḍrisen i qqaren di Facebook aṭas n wid yessnen acennay maca ur fehhmen ara imeslayen, ama d arraw n tmurt ama d imeɣriyen s umata yesseqdacen tafransist deg umaḍal merra.Imi ten-yettaԑǧab umahil-a, d ayen i yi-sferḥen ula d nekk. 

Lounès Amziane d win i yettekkan deg waṭṭas n tfaskiwin di tmurt-nneɣ s yedlisen-is. Acu ara tiniḍ ɣef tegnatin yecban tigi i win yettarun d yimeɣri?

Tifaskiwin n tektabin, d tidak i d-yettarran rruḥ i udlis di tmurt-nneɣ, imi lbiԑ n yidlisen mačči dayen iǧehden di tḥuna-nsent  yal ass. Tifaskiwin d tignatin i temlilit d ubeddel n tiktiwin di temsal n tsekla d tẓuri d yidles s umata. D tiswiԑin daɣen i deg imura-nneɣ i d-yessizrigen idlisen s yidrimen-nsen ssawaḍen ad ssenzen akken syin ad izmiren ad kemmlen  amecwar-nsen di tsekla. 

S wannect-a n leqdic, anda tuget yeffeɣ-d s yedrimen-inek. D acu n wuguren id-yemlal umyaru nneɣ?

Annar n tsekla yewεer ama yessuffeɣ-d umaru s yidrimen-is ama d amsisreg i iṣerrfen ɣef useffeɣ n udlis.Γef win yettarun dima d taruẓi n usalu f u ɣef i d-irennu umeččim.D acu win yebɣan ad d-yesnulfu kra ilaq-as ad d-yettmektay yiwen n wawal  n  Mouloud Mammeri anda i  s-yenna: “Yal ugur d abrid”.

Acu n isenfaren a la ɣ-id-tettheyyiḍ aka tura?

Isenfaren d wid yeggten, ama d tisuqqilin ama d udmawen-niḍen n tsekla. Ad d-adreɣ kan asenfer iwumi fukkeɣ tira. Wagi d amud n yisefra s tefransist s uzwel Les fruits de l’insomnie Ssamareɣ d akken asizreg-ines mačči d win ara iԑeṭṭlen

Awal-ik aneggaru i yimeɣriyen nneɣ.

Tanemmirt ɣef tdiwennit-a i yi-teggiḍ. Ssamameɣ tudert yeǧǧujgen d umecwar ɣezzifen i tesɣunt-nwen. Izen-iw i yimeɣriyen d akken ad ttaɣen dima tasɣunt-agi nwen imi tira s tmaziɣt xas ini ur d-yettban ara later-is deg unnar n tɣamsa.

 

 Ahcene MARICHE