«Win yebɣan ad iwali uglan yerkan n tmetti-nneɣ, ad yerzu ɣer uɣerbaz. Ad iwali imal n tmurt amek i t-ttreqqiɛen yiselmaden s ukellex. Sganayen deg yimawlan s tezmilin ur nelli d tidettiyin1. Aɣerbaz, imir-a, yuder uswir-is. Ur d-yessufuɣ ara wid ara yekksen uguren. Yessufuɣ-d wid i d-irennun uguren. D wiya i d igemmaḍ n uselmed ur nebni ɣef tutlayt n tyemma. Imussnawen nnan-d “Agrud ur nelmid tutlayt n tyemmat d tamezwarut deg uɣerbaz, ad d-yeffeɣ d aneɛyabu n wallaɣ.»

Tullist-a d asmuḥyet n tullist Tuɣmas yerkan n Ǧebran Xalil Ǧebran, yura d s taεrabt :الأضراس المسوسة deg udlis العواصف :

Jibran Xalil Jibran, ameskar-amedyaz aliban (1883-1931)

Lliɣ sɛiɣ yiwet n tuɣmest deg uqemmuc-iw terka. Tsemxell-iyi. Deg wass mi ara iliɣ dhiɣ deg uxeddim teggan. Tettekker-d anagar deg yiḍ mi ara gnen yimsujiyen n wuglan ; mi ara bellɛen yifermasyanen.

Tettekker-d lawan anda ur zemmreɣ ad rreɣ tilisa i uqraḥ-is.

Yiwen n wass yekfa deg-i ssbeṛ. Dayen ɛyiɣ deg-s ‒ tuɣmest-nni. Ruḥeɣ ɣer yiwen n umsuji nniɣ-as: “Kkes-iyi-d tuɣmest-a taxabit, ur iyi-tettaǧǧa ara ad gneɣ. Tettarra uḍan-iw n talwit ɣer ṭṭraḍ n twaɣit, ṭṭraḍ i itekkren deg uɣesmaṛ-iw.”

Yezmummeg umsuji-nni. Yerra-yi-d “D tiɛuggent ad tekkseḍ tuɣmest, ma yella nezmer ad tt-nexdem.

Ddiɣ-as di lebɣi.

Yebda yeqqaz sdaxel n tuɣmest-nni yerkan. Yessizdig ayen yumsen. Yessen amek ara as-yekkes rekku. Mi iwala dayen yessazdeg-itt, yebda yeččaray-itt s wureɣ. Yenna-yi-d: “Tuɣmest-ik yellan terka, tuɣal tṣeḥḥa. Teǧhed ugar n wuglan-ik-nniḍen ur nerki ara.”

Umneɣ-t. Ččureɣ-as uran-is s yidrimen. Ffɣeɣ syinna umreɣ, ttaḍsaɣ iman-iw. Yekkes fell-i miḥyaf i sɛeddayeɣ deg wuḍan.

Ur ɛad i tɛedda ddurt, teqqel-iyi-d tuɣmest-nni tamcumt akken tella. Tessekreh-iyi naddam. Tessexser-iyi ṭṭbiɛa-w.

Ruḥeɣ ɣer umsuji-nniḍen. Nniɣ-as s wurfan: “Kkes-iyi tuɣmest-a taxabit, zeɛma teččur d ureɣ. Ur iyi-d-qqar ara ala. Anagar win yewwten d win yettwawten i yeẓran d acu i yellan.

Yekkes-iyi-d tuɣmest-nni. Ḥulfaɣ i uqraḥ akken iwata imir-nni, maca d taswiɛt ur d-nettuɣal. Yekkes fell-i lhemm.

Yenna-yi-d umsuji-nni mi iwala tuɣmest-nni i d-yekkes: “Teɣziḍ i tt-id-yekksen aziɣen. Rekku yuɣ iẓuran deg tuɣmest-a, alammi tuɣal ur tesɛi tifrat ur nelli d tukksa.”

Iḍ-nni gneɣ am llufan. Urgaɣ anagar ayen yelhan.

Deg yimi n umaḍal n yimdanen, aṭas n tuɣmas yerkan i yellan. Yefla-tent yihwah alammi yekcem s iɣes n uɣesmar. Maɛna ur tent-id-kkisen ara yimḍebbren n yimi-ayi, iwakken ad sgunfun seg-sent. Zgan ttawin-tent ɣer yimsujiyen. Ssizdigen ayen yellan sufella kan. Ččarayen tifla-nni s wureɣ iberrqen.

Ugten wid i yettdawin uglan n yimdanen s wureɣ d uẓref ɣlayen. Ugten daɣen yimuḍan i iteddun akken ddan waman n yimsujiyen-a. Ttwaqraḥen, ttwenniɛen. Werǧin kksen. Ɣer taggara ttmettaten s ucebbeḥ n teswiɛt.

Amaḍal yettwaɣen, yerkan, yettmettaten, ur d-yecliɛ deg waya. Yezga yettreqqiɛ i kra n tallit, ur i lebda.

Deg yimi n tmurt-nneɣ, ad naf tuɣmas yettraḥen, berriken, yerkan… aṭas i yellan. Imsujiyen-nneɣ zgan d acebbeḥ deg-sent. Ččarayen-itent s wureɣ, slusayen-itent s uẓref, maca ur tejjint ara.

Ur tejjint ara alamma twakksent-d akk.

Ad ttwikksent ɣef uẓar.

Aẓar yezmer ad d-yesker tara, ma ur yettwakkes ara.

Timetti ur nesɛi uglan yelhan ‒ yerkan ‒, tettɣamay i cceṛ.

Acḥal n tmettiyen yemmuten i laẓ.

Timetti-nneɣ rkant tuɣmas-is. Teqqim i cceṛ. Aɛebbuḍ d ilem, yelluẓ. Tura attan tettmettat.

Win yebɣan ad iwali uglan yerkan n tmetti-nneɣ, ad yerzu ɣer uɣerbaz. Ad iwali imal n tmurt amek i t-ttreqqiɛen yiselmaden s ukellex. Sganayen deg yimawlan s tezmilin ur nelli d tidettiyin[1]. Aɣerbaz, imir-a, yuder uswir-is. Ur d-yessufuɣ ara wid ara yekksen uguren. Yessufuɣ-d wid i d-irennun uguren. D wiya i d igemmaḍ n uselmed ur nebni ɣef tutlayt n tyemma. Imussnawen nnan-d “Agrud ur nelmid tutlayt n tyemmat d tamezwarut deg uɣerbaz, ad d-yeffeɣ d aneɛyabu n wallaɣ.

Hattan yiwet seg tuɣmas yerkan.

Rzut daɣen ɣer teɣdemt. Ad twalim amek tturaren s temsal n yimdanen ilelliyen. Tturaren akken i yetturar umcic s uɣerda mi ara d-yeɣli gar txabbazin-is.

Neɣ rzut ɣer yixxamen n yimerkantiyen. Anida i d-yettlal ukeddib d uwezzeɛ n wayen ur sɛin yigellilen. Anida i d-ttlalent tuget n txazabiyin. Tuɣmest-a daɣen terka, drus n tuɣmas yellan akka ur rkint ara.

Neɣ rzut ɣer yixxamen n yigellilen. Anida tezdeɣ tuggdi. Anida yeggan laẓ. Anida tettwakref tmussni ur nufi s wacu ara d-teflali. Anida i yettidir miḥyaf.

Tzemrem daɣen ad tejbum ɣef wuglan n tsekla. Taggara-a ula d tidak yebda ikeččem-itent rekku. Bdan yimura tetten ayen yessibriken tuɣmas-nsen.

Ɣer taggara, rzut ɣer yimsujiyen n tuɣmas, wid yesɛan ifassen zeddigen. Wid yesɛan timacinin ɣlayen. Wid yesɛan isafaren yesganayen. Wid yesɛeddayen ussan-nsen ččarayen tifla n tuɣmas yerkan, yessizdigen tiɣemmar-nsent berriken, sɛeddayen tawaɣit s wudem uɛḍil. Wid i yessalayen iman-nsen deg tmetti, anda i d-slalayen tiddukkliwin tidelsanin, heddren i wid ur neɣri s wayen ur gezzun.

Wiya ma yenna-yasen walbeɛḍ timetti-nneɣ tetteffeẓ učči-ines s wuglan yerkan, s wučči i ixelḍen s yileddayen yumsen, neɣ aya igellu-d s waṭṭan ur nḥellu, ad asen-inin: “Ih, tura ad d-naf tifrat s wallalen atraren, s ddwawi ara yessegnen akk uguren-a.”

Ma yenna-yasen ḥedd: “Acuɣer ur tent-tekksem ara akk seg yimi?”

Ad ḍsen, ad as-inin: “Kečč ur teɣriḍ ara tussnajya n tuɣmas, tayi d tussna tunnigt.”

Ma yella yettwaɛawed-asen-d usteqsi-ayi, ad heddren gar-asen ad qqaren: “Amaḍal-a yeččur d ungifen, yeččur d wid yettargun aṭas.”

Tasuqqilt sɣur: Neǧmeddin MWAYESSI

[1] Tidettiyin : tiḥeqqiyin. Yekka-d seg wawal « Tidet ».