Γileɣ seg tesdawit i ttruḥun yimussnawen ɣer tkadimit ! Γileɣ d nutni kan i d imawlan n tmussni ; ad d-snulfun, ad d-ssumren, ad wellhen, ad mlen amek i tteddun lecɣal yerzan tutlayt i « widen » ur nessaweḍ ara s aswir-a unnig. Γileɣ imi babben tutlayt n tyemmat, ṭṭḍen-tt, kkren-d yis-s, ddren yis-s, mmeslayen yis-s, lemden yis-s, slemden yis-s… d nutni kan ara as-inejren abrid… ɣas yella umgarad neɣ ilul-d « umennuɣ », gar-asen kan ara yili, ur d-yettader ara seg tesdawit ɣer tesnawit !
Wissen acuɣer Dda Lmulud ur yuri ara s tarrayt iss yura Bulifa ?! Aṭas i yezzi usteqsi-ya deg tqerrut-iw ! Ufiɣ ziɣ ula d Dda Lmulud yewwi-d amaynut, ibeddel ula d netta tarrayt akked tira, mačči akken i tt-id-yufa i tt-yeǧǧa, yerna kra… Boulifa ad t-iɣaḍ lḥal ihi !… lemmer i t-mazal… Ur cukkeɣ ara ! Axaṭer amussnaw-amnadi yeqbel asnerni, yeqbel abeddel, yeqbel amaynut imi ayen yerzan tutlayt yettnerni, yettbeddil, yeṭṭafar ayen i d-yettnulfun ladɣa deg wayen yerzan amawal : « vilebrequin » ilaq ad as-d-nesnulfu isem, ɣas ur t-tfehhem ara yaya neɣ jeddi, wicqa !… axaṭer « veines », « artères », « vaisseaux » neɣ « racines » ɣur-neɣ merra d « iẓuran », akka i t-id-nufa ! Maca yaya akked jeddi mmuten, acḥal aya.
Nekk ur fhimeɣ ara amek ara ibeddel wazal akked uswir n tektiwin ma yella BAB-nsent yefka-tent-id seg tnarit-is i yesɛa deg tesdawit neɣ seg tin ara as-fken deg tkadimit ! Ma yenna-d : « tlaq tezdit gar umyag akked tzelɣa n tila » seg tnarit-is i yellan deg tkadimit, ad yuɣal seg yilugan n tira. Ma yenna-t-id seg lqahwa iqublen takadimit, ad yuɣal war azal !
Amussnaw yiwen, tikti yiwet, yenna-tt-id deg tesdawit neɣ deg tkadimit, d yiwen-nni kan i d-yennan, d tikti-nni-ines kan i d-yenna, ur yelli wayen ibeddlen deg-s !
Mazal kra ttcukkun deg wayen i d-qqaren yisdawanen imir-a amzun akken seg yigenni ara d-ɣlin widen ara yesseddun takadimit mačči seg tesdawit ara d-kken !
Mazal kra ur qbilen ara aswir iɣer tewweḍ tutlayt imi ur ttikkin ara deg usnerni-ines.
Mazal kra ur bɣin ara ad ibeddel wayen yellan deg 1995 neɣ ad tbeddel tarrayt n Dda Lmulud.
Mazal kra sexṣaren tira « iwAkken » ad yili « wAwal » ɣef « yiSekkilen » n tlatinit, ur ikeffu ara : ttezzin ttennḍen ɣef yisekkilen !
Ma d nekk ad aɣeɣ awal i yisdawanen skud akka llan deg tesdawit, ur ttraǧuɣ ara alamma wwḍen ɣer tkadimit, yiwen n wawal kan i sɛan ; nnan-t-id seg tesdawit neɣ seg tkadimit, kif-kif ! D nutni i tt-id-yessukksen seg timawit (ɣas tḥureb ɣef tutlayt, yellan wayen i tezzleg), gan-as ilugan, sfeṛzen awalen-is… wissen Amawal melmi !
Ur iyi-terzi la tasnilest la tajerrumt… d tidet, ssneɣ tutlayt n yemma, ṭṭḍeɣ-tt-id seg tebbuct-is, mmeslayeɣ-tt, lemdeɣ-tt, slemdeɣ-tt, uriɣ-tt s yilugan i d-heggan yisdawanen ara yilin, ahat, deg tkadimit iɣef la « ttmeǧǧiden » kra axaṭer d ta i d ssebba i d-ufan : imi ulac « takadimit » ad arun akken i asen-yehwa. Ihi, nekk, Awasif n Tgemmunin, ur susruyeɣ ara « ɛ », lemmer ad t-kkseɣ seg tira… axaṭer akka i neqqar ɣur-neɣ (?!)
Ssarameɣ ad yuɣal lebɣi i ttafeɣ deg targit d iswi iɣer ara awḍeɣ.
Ad yeqqim waya d tikti kan !
Surfem ma « yaεreq-iyi » ubrid ! Ahat yella « kra » zegleɣ-t ! S tmuɣli neɣ s yimesli, « kra-nni » « yaadda » ur t-walaɣ ur as-sliɣ !
Ramdane Abdenbi
Amaru