Yal amdan yeslan i usefru, neɣ taɣect, yezmer ad yini fell-as. Yezmer ad yehder ad yessefru, ula d netta, ɣef usefru, ad yessegzi, neɣ ma ulac, ad yini kan d timenna d ameslay n menwala.
Wayeḍ yezmer ad yaẓ amacemma, ad yaru dacu yelmed, ma yella wacu yelmed, dacu yerfed, ma yella wayen yuzzaren deg uḍris n usefru. Yal amdan yesɛa tamuɣli-is ɣef tẓuṛi s umata, abeɛda ma yili d asefru.
Asenqeḍ deg uḍris d anadi ɣef uɣbalu n yiḥulfan-nneɣ mi s-nesla, neɣ mi t-neɣṛa. Amek armi cwiṭ n taɣect tesnehzamaɣ tassa ? Aɛniɣ accenay-agi, niɣ amedyaz-agi, yettmeslay-d fell-i? Amek yessaweḍ tikwal ad iyi- yeǧǧ ɛaẓreɣ nekk selleɣ-as, ttalseɣ-as. D anadi ɣef yinumak yessawḍen amedyaz ad ibeddel kra, niɣ ad yessenquqel kra, deg yiman-nneɣ. Ad aɣ-ibeddel tamuɣli, ɣef tuget n temsal i yessedduyen timetti, neɣ ammer ugar, tid i yessedduyen tudert- nneɣ s timmad-is.
Ur semerseɣ ara deg tɣuri-a n sin yiḍrisen-agi kra n umahil n kra n ubrid yellan yakan yettwassen deg usenqed imi d awal, d anadi d asteqsi ɣef wayen yeǧǧan kra n tẓuṛi s tzemmar yesnegdamayen iḥulfan n umdan d wid n tmetti.
D amedya : Nettaf-d iman -nneɣ nbat … amek segmi yecna Lunis “Ammi” mazal win yettarǧun tagelda? Segmi yecna Dda Slima Azem ɣef lɣerba mazal win yettargun tarewla ?
Amek armi yessaweḍ umedyaz ad isefru ula ɣef tirga d lebɣi nne-ɣ ? S tenwalt taṭuṭḥant, n ubruy n wawal, s cwiṭ n tmeɣrut, tedhen s uẓawan …
Akken yenna Daniel Pennac deg udlis i wumi yerrra azwel “Am ungal”[1] “ Ilaq ad negzu d akken asekkud n uḍris yettaɣ abrid n uẓawan n wawalen ansi ttfeggiḍen yinumak”[2]
Dɣa imi agdud amaziɣ d win yunfen i tira deg yidis, tessenda tcihant aṭas, neɣ imal lmizan, ɣer useggem n wawal, ɣer thuski d tasuft yellan deg yal ameslay d uẓawan n tmeɣrut. ( Akken yenna Lounis Ait Menguellet : “Tefkam lqima i wawal iṣegmen wa sdat wayeḍ). Aya nezmer ad t-naf deg tal tantala n tmaziɣt, maca deg teqbaylit i d-yufrar ( Wis ma d tidet, neɣ imi nekk d aqbayli?).
Agdud yefkan azal agaɛmir i usefru d timedyezt, iban amek ara yemmagger tuɣac s uẓawan. Seg wassmi d-bdan ttawilat imaynuten n usmuzget, agdud amaziɣ yeldi tameẓẓuɣt ugar n wallen, ugar n yimi. D agdud yeffuden idles, asefru, tamacahut, inzan, timsaɛṛaq, tullisin, akk maɛlum amezruy. Aya yebrez-d amḍiq, iḍumm-d taqaɛet i kra n yinaẓuṛen ad d- kecmen s annar n tẓuri s tehri. Yiwen deg-sen d Yidir.
Dagi negza : Tallit ɣas ma teffud yal idles tessen i wayen yelhan, imi tameẓẓuɣt tanaẓurt tseggem-d deg tayri n wawal yufafen, n umeslay isegmen d tmeɣrut iweznen.
Ayen akk i yecna Yidir yufrar. Ulac taɣect ara d-tekkseḍ, add- tiniḍ : tagi xaṭi, diri-tt! Lhant akk !
Maca snat xulfent : “A baba- inu ba” d “Ssendu”
S wacu i mgaradent d tiyaḍ ? amek armi ttwassnent deg umaḍal meṛṛa? Amek armi d-slalayent deg wul n umseflid-nsent tuget n yiḥulfan mebla lebɣi?
Yella wassmi ḥeḍreɣ i umdan yettru mi isel i “Ssendu”, maca mačči d aqbayli, mačči d Amaziɣ. D amdan ur negzi ula d yiwen wawal seg taɣect, maca tḥuza-t s telqey, am wakken d tin i dtaɣect swayes i t-tectedduy yemma-s asmi yella d llufan. Tadyant-agi teḍṛa hedṛeɣ-as mačči abrid mačči sin.
Yezmer yella wacu yellan s daxel n usefru yeḥwaǧ asegzi, niɣ ma ulac xersum aɛiwed n tmuɣli d usenqed.
Amek armi sin yisefra-a zegren i ucadux n tmeslayin, kecmen s ul n walas. Wiss ma uran s tmaziɣt, s teqbaylit, s tmaziɣt kan daya ? Wissen ma imeslayen-nsen ddan-d deg-sen kra n wawalen swayes yettmeslay wul n umdan ?
Ma ḥuzan amseflid yessnen tameslayt d aswir meqren s timmad-is. Amedyaz yessen asentel ɣef yessefruy, yessen tutlayt swayes yessefra. I ma yella ḥuzan ula d win ur nessin awal deg tmeslayt acu yellan nniḍen deg-sen iffel i umgarad n yilsawen iberrez s ulawen.
Tamezwarut d “A baba -inu ba”. D umatu, deg uzwel, iban s umeslay yellan deg tlemmast , INU, d asefru ɣef WAYLA, WAMUR, amur i d-yefkan isem i ugdud, “Imuren”[3], i yefkan isem i tferka n ugafa: TAMURT[4]. Syin akin d talast yellan gar berra d wayen yellan deg ugens ( s daxel). Berra ! ( daɣen atan umeslay ɣef ilaq wawal, imi yezmer d netta id -yeslalen Berber[5] d Mira[6], sin yismawen seg d -frurint tuddar, d yigduden). Sya d sya, yefreq-iten wayen yellan gar umnar d uqnaṭṛi: Tawwurt !
Ttxil-k ldi-iyi-n tawwurt …
Amek armi deg snat tefyar timezwura yewwi-d umedyaz ( dagi dɣa d Ben, Ben Mohammed, Ben ḥamaduc) annect-a n twamla, d yinumak yefkan iẓuṛan deg umezruy. D awalen lqayen syin akin … i limer ad nesikked s uḥekker deg tmacahut n “Baba- inu ba” s timmad-is! ɣef wacu id-yettmeslay ?
D amɣar azemni, asusam, win akken yeddumɣen deg tmusni, win akken send ad d-yini ameslay ḥala ma yesɛedda-t deg tɣerbalin am tid n Sokraṭ[7]. Iban d tidet taḥerfit, d ayen yelhan diɣ d ayen IMLAYEN (inefԑen). Almi d ass-nni… Almi d ass-nni … Dacu yeḍṛan mačči d awal zeddigen i d-yeffɣen seg yimi n umɣar azemni. Uhu, dayen nniḍen : d idis wayeḍ n u ɛaddis id iṣṣuḍen s yiwen waḍu diri-t !
Tewwet teksilt ɣef wudem n umɣar, yessetḥa, yenneḥcam, dɣa yeqqur din yefka-d aẓar !
Yal aqbayli yessen amek tettkemmil tmacahutt, imi wwin-tt, tuɣal d tigemmi n umaḍal s yisem n “ M ddil azewwaɣ”[8].
Tasuft n waya: Ameslay, da, yaɛna talast gar usfuǧǧeɣ d usefru. Amnar gar afeḥṭelli d umusnaw. Taɣerbalt-nni yessifin gar “ Lḥeb d ukerfa”. Tugniwin id -yettasen deg tedmi n win isellen, d amkraz-nni “yurǧan leryaḥ”. Ameslay n Leryaḥ ilaq ad t-negzu s unamek n tsufit icudden ɣer Ṛuḥ” , Iziɣer, iman.
Kra da yellan deg yimeslayen, yerna fell-as uẓawan yufraren, s kra kan, armi qrib add-nini drus maḍi, n nnuṭat n uẓawan. Kraḍ ar tukkuzt n tuccar ɣef wanẓaden n tgambart ad siwlen i uzagzag n tektiwin d cfawat. Ayen yelhan icebḥen ur yeḥwaǧ aḥennek ur yeḥwaǧ zzin iɣuc; sin iceqduren, agambar d tjewwaqt, d snat n tgerjumin YIDIR akked d Nasera[9], sakin d Nouara, ssulint amahil am win ara yebnun taflukt am tin n Sidna Nuḥ. Maca d taflukt ideg yesserkeb umedyaz “ Iberdan n tudert ” , “Amek ad as-tekkeḍ i tmusni ” “Amek llan wat zik” “ dacu yelhan” “ dacu dir” s tewzel “ Taqbaylit” … Kra da deg snat n tseddarin, tal taseddart s ṭam n tefyar, tal yiwet s ṣa n tmeɣruyin.[10]
D aserwel n wayen i yeǧǧa nger, neɣ d tasuft n yimezwura. D takemmict n tmusni am Yiẓmi n yizri d tabrat i lebda. Atan wamek nella, atan wamek i nga. ɣurwat win itettun … yettbeddil zman ɣurwat win iberrun i ṭṭbel deg waman!
Rnu ɣer waya tiɣri taḥnint n El Ḥamid, am waken d gma-k ay amseflid i ak-id-yettmeslayen ɣef wayen ɛzizen fell-ak. Yefka iziɣeṛ i yal nnuṭṭa yers fell-as, umeslay aẓidan am yiniɣem yewwan, ɣas d awessur d amɣar d aqbur tiẓeḍt-is tugar tament.
D Dda Lmud i yuran ɣef tjellabt uḍebsi, asmi d-yeffeɣ. Yura[11]:
“ Berra, iḍ idel-it udfel.
Tafugt mi teɣli, tassaki-d tuggdi d tirga.
Deg tesga, d tiɣri-nni n zik, tareqqaqt, yerẓen, d tiwinas, d igiman, ma drus aya, tiɣri n tyemmatin, tiyemmati-nneɣ d-yesnulfuyen simmal, amaḍal amakan yecteddan imenza-nneɣ deg wussan imezwura.
Yeḥbes wakud, ccna yeqcaɛ tuggdi, yeslal-d lḥamu gar yimdanen, sdat lḥamu n yirrij deg lkanun. D ajdal am win yeẓḍan aɛlawen-nneɣ, i yeẓḍan timucuha is-nessedhuy ulawen-nneɣ.
Amek… dɣa ad neggujel seg-sen ?
Ilaq as-ner tajmilt i win d yessakin isefra icebḥen yefka-asen tahuski tatrart akken ad seddun ɣer sdat tasuft tamakunt n at zik!
Yehwa-yas kan , aneft-as i udfel ad idel uḍan ![12]
Tis snat, ɣas ulama awal yezmer ad yiɣzif ugar ɣef tmezwarut, tis snat d “Ssendu”.
D asefru n Meziane Rachid, yecna-t Yidir. Akken id-yenna Dda Lmulud : “Ilaq ad-as-nerr tajmilt i win id-yessakin isefra icebḥen, yefka-asen tahuski tatrart, akken ad seddun ɣer sdat tasuft tamakunt n at zik!”.
Ssendu d aḥric aweẓṭuṭ seg isefra n texsayt! “Isefra n texsayt” d agerruj ameqṛan i d-aɣ-ifɣen afus (?), Am yisefra n Talwit (Alqaḍ n uzemmur), am yisefra n ucteddu, am yisefra nniḍen ijedlen akud d tsemhuyin n yimezwura-nneɣ.
Cfiɣ yiwen wass, sliɣ-as i Yidir, s timmad-is, deg yiwet n vidiyut, yettmeslay ɣef usefru-agi, d wamek i yeqqaz deg yiḥulfan-is “Mi ara s isel i yemma-s tcennu-t” Assen bateɣ! Wehmeɣ qqareɣ gar-i d yiman-iw : amek neɣ d asefru n M. Rachid ? Amek armi Yidir yettmeslay ɣef tmesliwt yesla i yemma-s tcennu-t mi yella d agrud ?!
Yuɣal gziɣ dacu i d “Iḍ n Qessam” dacu i d “Acewwer i uyefki[13]” dacu iwumi qqaren : Isefra u Sendu !
“Isefra n Usendu” zegren akkin i yinyen n wadeg, d wakud, imi cuden s rrebg srid ɣeṛ “Yiter” d “Qessam”.
Sin wawalen-agi d iɣbula s timmad-nsen. Yiwen yessudem-d “ITRI” deg tmaziɣt, mazal nesseqdac-it, d ETHER deg tefransist d amedya, wayeḍ yefka-d COSMOS deg tefransist, d QISMA deg tserɣint (Taɛṛabt).
Iḍ n qessam d yiwen wansay aqbur i iruḥen qrib ad-yenqedwa, ma ur yengir ara maḍi tura akka! D ajgu alemmas deg useḥbiber ɣef tiram n tarwa n at uxxam , “tid i itezzin deg uqerru n umɣaṛ-nni yettlen deg ubernus deg tesga ay ẓiẓin”.
Tiram n wara, d aceffay n twaẓga, ma cewwern-as, ɣas ɛud : “lluẓen warrac”[14]
Iwakken ur yeččewwir ḥed i ucfay n testan, n wulli, d tɣeṭṭen llan yisefra n usendu.
Rnut ɣer waya “Udi amellal” tettṛaǧu ad yekres deg texsayt nezmer ad as-nefk udem n tarwa srid. Imi taxsayt usendu tewwi anzi ɣer tuzuft id-yettilin gar urgaz d tmeṭṭut-is. Yiwet n tigawt gar-asen. Awal n tekrest yessudem-d akris, agris mi ara kersen waman seg tesmeḍ, neɣ tukrist-nni yessemlalen igli (horizon) d yinig (verticalité) dɣa ad mlilen deg ta “KREST” … ma yella awal-a ur d-yessaki ara deg umsiflid Agenaw CHRIST deg udem ines n lufan baɛda… wiss acuɣer.
Akken yenna Daniel Pennac deg udlis imi yerra azwel “Am ungal”[15] “ Ilaq ad negzu d akken asekkud n uḍris ittaɣ abrid n uẓawan n wawalen ansi id- ttfeggiḍen yinumak”[16]
I tura ! amek armi win ur nessin tamaziɣt iḥulfa ?
Ammer inaẓuṛen-nneɣ ssawḍen s aswir yurga Balzac deg tullist iwumi iga azwel “Amakun n tẓuṛi ur nettwassen”[17]?
Ammar dayen akken ɣef yessawal Roland Barthes di “Tgelda izamulen”[18]yeqqar:
“A win yessnen tutlayt tajenṭaḍt ( yessewhamen), yernu ur igezzu deg-s iqiḥ: ad yemmaɛqal kan deg-s amgared inumak!”
Niɣ : “ Tamusni n tilas n tutlayt-nneɣ deg tisli n tutlayt tamaynut , akken ad nekkes tiwellaf n tilawt-nneɣ s tgezmi nniḍen …”[19]
Sin yisefra-agi ɣef id-nemmeslay zegren inyen ɣer teẓiẓin tmaziɣt ssawḍen ɣer ujajiḥ n talsa i d-yuker Promethee i yigennawen, ɣef waya ad ten-naf ttmeslayen tutlayt n walas, tin igezzu yal amdan.
Djamel Laceb
[1] « Comme un roman » de Daniel Pennac – ed Gallimard 1992
[2] « … savoir que l’intelligence du texte passe par le son des mots d’où fuse tout leur sens »
[3] S tefransist : Les Maures.
[4] S tefransist : La Mauritanie.
[5] Berbère
[6]Muqeltamawttis 3 d 4.
[7]Krad n tɣerbalin n Sokṛat s tefransist : « Les trois tamis de Socrate »
[8] Petit chaperon rouge.
[9] Nacera d tanelmadt di tesdawit d nettat i d tamezwarutyecnanakkedYidir « A baba inuba » send Nouara. Farid Aliletdegudlis : « Idir, un kabyle du monde. »Tizrigin « Du Rocher » 2022
[10]Muqel diɣ « Idir, un kabyle du monde ». Tizrigin « Du Rocher » 2022. Anda d-as yessuter imeslayen i BEN.
[11] Akka i-t-id yales Youcef Alliouidi . « Idir ou le message de Jugurtha » d Farid Alilet di « Idir, un kabyle du monde. »
[12]Tasuqilt s ɣur-i.
Aḍris ad t-naf ɣef uḍebsi amenzu alsent-id ama d Farid Alilet ama d Y. Alloui :
Dehors la neige habite la nuit.
L’exil du soleil a suscité nos frayeurs et nos rêves.
Dedans, une voix cassée, la même depuis des siècles, des millénaires, celle des mères de nos mères, crée à mesure le monde merveilleux qui a bercé nos ancêtres depuis les jours anciens.
Le temps s’est arrêté, le chant exorcise la peur, il crée la chaleur des hommes près de la chaleur du feu. Le même rythme tisse la laine pour nos corps, la fable pour nos cœurs.
Allons-nous rester orphelins d’elles et d’eux ? Il faut savoir gré à celui qui, habillant de rythme à la fois moderne et immémorial les vers fidèles et beaux, prolonge pour nous avec des outils très actuels un émerveillement très ancien.
C’est en vain que dehors la neige habite la nuit.
[13]Nezmer ad naf di « Inna-yas Ccix Muḥand » n Mouloud Mammeri tadyant d yemmeslayen ɣef aya-gi
[14]Icnat Lounis Ait Menguellet.
[15] « Comme un roman » de Daniel Pennac – ed Gallimard 1992
[16] « … savoir que l’intelligence du texte passe par le son des mots d’où fuse tout leur sens »
[17] Honoré de Balzac : « Le chef-d’œuvre inconnu »
[18]Azwel s tefransist : « L’empire des signes »
[19]Connaitre réfractées positivement dans une langue nouvelle les impossibilités de la nôtre… ; défaire notre réel sous l’effet d’autres découpages » Roland Barthes in « L’empire des signes ».