Saɛuc mmi-s n Ṭahar uZellemcir, ur yewwi iri, taxlalt-is rhifet ula d tagerfa terfed-it mi meẓẓi tenwa-t d lqeḍ i tarwa-s. D azgen n bunadem ur yezmir ad yerfed agelzim wama afḍis ibɛed-as. Xas tettwakkes-as deg yifadden meɛna yerra lɛiwaḍ di tiḥerci, anda i tt-yessers tuɣ, tasraft yuddi ad d-tesselqeḍ ladɣa imi yekseb lbaḍna n yibaḍniyen, yettmeslay i yiwaxuten (iɣersiwen).
Melɛez d yemma-s, tenwa mmi-s ad as-d-yeffeɣ d lqaḍi. Cegɛen-t ɣer tmɛemmert ad as-d-yeffeɣ d ṭṭaleb yeɣran. Mi yelḥeq, yufa din tɛeddayen ɣef warrac ileqqaqen. Tarewla temneɛ bab-is neɣ ad glun yes-s. Rant-id yiḍarren-is ar uxxam.
Tḍebber-as daɣen yemma-s. Tefka-t i Jriri ad t-yawi anda ara yexdem d acrik. Di tazwara ḥeqren-t meɛna isebgen-asen-d tiḥerci-ines. Yeḍḥa-d d axeddam deg lḥewc n Laɣa Ḥmed yerna yuɣal d asalas imi segmi yella din tewwet lbaraka di cci.
Saɛuc kra yexdem yebna fell-as. Ma d tagi n tukksa n sser teffeɣ afus-is. Deg utemmu n lberj n Laɣa abudid yekcem tafeqluct. Tafeqluct n Tzubaɣt ; Tazubaɣt mačči d menwala, tameṭṭut n Laɣa yerna d yelli-s n Ḥassan Amalṭi Aɛelǧi. Adrar ay uccen neɣ ad azlen yidammen n Saɛuc. Qbala ɣer taddart yegla-d ula d Taɛelǧet Tazubaɣt, seksu yerdem, tiɣratin rant-d ṣṣut, lḥenni yenza yeqqen-it Saɛuc Uzellemcir, ziɣ win iḥeqren aɛdur i yeḥqer kan d iman-is.
D agzul n teḥkayt n wungal Saɛuc uZellemcir i yura umaru Ɛmer Mezdad, yeffeɣ-d taggara n 2023. D ungal ara yawin imeɣri d iminig ɣer tallit n umnekcam Aṭerki lewhi n yiseggasen 1700 ɣer zman n lḥif d laz i d-tegla tebzert iɣef ur zmiren yimesdurar, rnu tterka isnegren tuddar armi yeḥfa ugelzim seg tɣuzi.
Tasrit tenneḍ rnu ɣezzifet. ẓẓayet deg kra n yixfawen n wungal imi anallas yettalles-d s telqayt tigawin d yineḍruyen ladɣa deg yiḥricen ideg i d-yettales ɣef umecwar yewwi Saɛuc akked Jriri imi ddeqs n yineḍruyen i d-yeḍran deg ubrid-nse ; tasrit ɣezzifet akken ɣezzif umecwar-nsen. Llan yixfawen ideg tasrit tserreḥ tɣawel ladɣa deg yiḥricen ineggura n wungal.
Amaru isemras snat n tarrayin n tsiwelt: Tasiwelt yesden, temnenni (écriture compacte) deg-s anallas isemnenni tigawin d yineḍruyen ta deffir tayeḍ akken ddukklent deg wakud. Tasiwelt tis snat d tasrit tamsebḍut, inefrurin (écriture fragmentaire) d tasrit ideg amaru isexrab lǧerra n wakud neɣ n yineḍruyen am yixef wis 17 ideg tasrit tuɣal armi d temẓi n Saɛuc mi iruḥ ad iɣer deg temɛemmert n Taza n Teẓrut. Ad naf aya ula deg yixef wis 27 i d-yulsen ɣef tudert n Ḥassan Amalṭi… Tarrayt-agi mačči kan d akud i isexraben lǧeṛṛa n tɣuri ula d adeg ideg ḍran yineḍruyen am wayen yellan deg yixef 25 (sb215) adeg n teḥkayt ibeddel-d seg Lḥuc n Laɣa yuɣal ɣer uxxam n Saɛuc ideg llan yimawlan-is ttmeslayen.
Taggara n teḥkayt tesɛa snat n trusi (deux interprétation) ur iban ara amek tekfa teḥkayt n Saɛuc. Tamezwarut awadem agejdan yeṭṭef-it Laɣa ad t-ineɣ ma d tis snat Saɛuc yerwel-d.
Aɣanib n wungal yuget deg-s uɣanib amakun (merveilleux) d aɣanib i nettaf akk deg tewsatin n tsekla maca yuget s waṭas deg tmucuha. Ay-agi ad aɣ-d-iban ddeqs n tikkal deg uḍriṣ. Amakun iban-d deg uwadem agejdan Saɛuc uZellemcir, di tfekka icuba Ɛmer nnefṣ i yellan deg tgemmi taseklant n zik. Saɛuc ihedder akked yiɣersiwen, isuden-d tidikelt n yibekki, terfed-it tgerfa … Taḥkayt tekfa s ugerruj ufan deg ubrid Saɛuc yuɣ tilemẓit tucbiḥt rnu mačči d menwala (d tamnafeqt i d-irewlen i Laɣa rnu d yelli-s n Ḥassan Amalṭi). Tigi akk d tulmisin n uɣanib amakun. Ula d tasrit yella wanda i d-iban uɣanib-agi, deg yixfawen ineggura tɣawel tesrit, din din rewlen, din din zewǧen, din din urwen-d, din din yuli lberǧ n Saɛuc…
Gar yiswan n umeskar deg wungal-ines d aseḥbiber ɣef tutlayt taqbaylit tazzikit. Ay-agi ad aɣ-d-iban ama di tutlayt isemres mass Mezdad ama deg yilugan n tira. Amaru ismar-d tafa n wawal iqburen inegren ass-a deg tutlayt neɣ d imexḍa mazal isemras-iten, gar wawalen-agi: yettkad, izeɣɣel, Azellemcir, aganay, azlaḍ, tafada, sul, agacur, armay, ur iremmi, tadamcact, tizeɣt… Llan wawalen i d-isegza s tefransist ikessar n tewreqtin llan wiyaḍ ad ten-yegzu yimeɣri alaḥsab n usatel n tinawt ma d wiyaḍ d nnuba ad xedmen yisegzawalen ccɣel-nsen.
Ula d tira Mass Mezdad isexdam ilugan n tira yemgaraden cwiṭ ɣer yilugan n tirawalt i selmaden deg yiɣerbazen anecta i usehbiber ɣef usuru n teqbaylit tazzikit. Llan yilugan i s-yettaru nennum-iten deg tira-s neɣ ɣer wiyaḍ am wayen yeɛnan addad amaruz, tukksa n ujerrid n tuqqna … maca deg wungal-agi uffiɣ ilugan urǧin i ten-id-mugreɣ uqbel gar-asen tigi : zasexdem ( ‘ ) ladɣa ticki ara mlilent snat n teɣra amedya : Zerrin ‘iseggasen, i ‘s-d-yezzin. Alug nniḍen d asexdem n usekkil ameqqran deg tergalt tamezwarut deg yismawen imaẓlayen ibeddun s teɣra amedya : uZellemcir, iQbayliyen… Yella wanda amaru ur isexdem ara alug-agi ɣef yismawen imaẓlayen am wakka i d-yura isem-agi : Ḥassan Amalṭi Aɛelǧi ur t-id-yui ara aƐelǧi, aMalṭi …
Llan yilugan nniḍen am (°) i d-yettara ɣer taggara n wawal Aha°. Neɣ aggaz sufella n usekkil b (Ḃ) amedya: taḃabat, ḃibben.
Ma seg tama n yisental, tamuɣli ad tezzi ɣer usentel n tuzzuft ur iwulef ara isekcam-it-id umaru s waṭas deg yidlisen-ines iɛeddan. Deg wungal-agi yuɣal-d 3 n tikkal: Tuget n yinkicaren n turk ḥemmlen irgazen ladɣa icawraren. Rnu daɣen amtqeddem aterki n temɛemmert itɛeddayen ɣef warrac imecṭah yeqqaren din daɣen assaɣ n tuzzuft i d-yeḍran gar Saɛuc akked Tzubaɣt. Ameskar yefren asemres n tenfaliyin n uɣanib i usenfali n usentel-agi gar-asent: Abudid yekcem tafeqluct. Yerɣa ubendayer-is, Ikcem uwtul di lebṣel. Yeddem-d dduzan-is…
Ungal n Saɛuc uZellemcir n mass Ɛmer Mezdad yesɛa tulmisin i t-yesmgarden ɣef yiḍrisen n tsekla n yimeskaren-nniḍen. Ixulef ula d idlisen yura umaru netta s timad-is ama deg uɣanib, ama deg tutlayt, ama deg tesrit, ula deg tirawalt akked yisental.
D ungal i d-yeglan s umaynut akked tatrarit. Iflu n Mezdad yugem-d seg zman aqdim akken ad isew yes-s imal n tsekla.
Belɛidi Lyas.
17-12-223