Ass-agi bɣiɣ ad d-mmeslayeɣ ɣef yiwen wudem n tsekla « Tadyant ». Mačči d tiẓri talqayant d tesleḍt, d acu kan, « tadyant » akk-nni i tt-yettaru Mass Ḥmed At Bacir, i d-yessufuɣ s yisem-is di FB.
Di tsekla s umata, « tadyant » tettak anzi ɣer « tullist » neɣ « tamacahut ». D talɣa n tira tawezlant ɣef uneḍruy yezrin neɣ d amsugnan. Yettaru-tt umeskar-is amzun d yinigi n yineḍruyen-nni. Ma nesked ɣer tsekla-nneɣ timawit neɣ tin yuran, seg wasmi tella yemma-s n ddunnit, yezga yella ɣef wacu ara bnun yimezdaɣ awal d wemjadel-nsen.
Amezwaru yuran tasrit n « TEDYANIN » d Afulay n Mdawṛuc « Aɣyul n wureɣ », d tidyanin n win yebɣan ad yuɣal d igider, dɣa yeffeɣ-d d aɣyul. Syinna tadyant tettak-it i tayeḍ almi i d-yezzi ad yuɣal d amdan. Sseg-s ɣer da tidyanin wwint isem n win neɣ tin i wumi yeḍra kra, am yemma Guraya, yemma Xliǧa, Ccix Muḥend u-Lḥusin d Ssi Muḥend u-Mḥend, At Qasi n Leblaḍ,… neɣ maḍi s amkan ideg yeḍra, am « asmi d-yeḥmel wasif », « asmi i d-yeɣli wejṛad », « aseggas-nni n laẓ », « asmi yers lɛeṣkeṛ n Jeddi Mangellat », « amennuɣ deg Yicerriḍen »,…
Ula di tsekla tamaḍlant llan wid yuran udem-agi, am Issac Asimov, Nerval, Maupassant, Hemingway, Rewling,…
Ihi, yal dduṛt, Mass Ḥmed At Bacir yezga yettawi-aɣ ɣer tmurt d wamek yettxemmim wemdan. Yezga yesqarray-d ka n yiwen akken ara yesmekti tadyant teḍra neɣ yedder-itt. Ladɣa, tajmilt tameqqrant i Mass Buḥu. Yecfa fell-asent yakk s usefruri d umeyyez. Yettawi-tent-id am inigi. Yesmektay-yi-d sin seg yemyura-nneɣ, Areẓqi Isyaxem s « Tidyanin n Didin » d Muḥammed-Ssaɛid Ziyad s « Taqcict d umattar » d « Tamcumt d lfeɛl-is ».
Ger tɣariwin n wudem n tsekla-agi :
- Asentel n tedyant yettawi-d ɣef tmeddurt n yemdanen. Yal ass iḍerru kra yettɣimi-d deg waktayen n wid iceffun. Allaɣ yettaṭaf ka yettwali d ka yettidir si tidyanin i t-yesduqqusen, ama d tagnitt ideg teḍra (d ass, d iḍ, di beṛṛa, di temdint,… ), ama d wid yettekkin di tedyant (Ccix Muḥend, Ɛmiṛuc, anaẓur, tanagamt,… ), ama d aneḍruy s timmad-is (asyax, awal, tameɣra, aneɣluy n wedfel,… ), ama d talɣa n usentel (d asefru, d anzi, d ccna, d ay-nni i d-tessas i bab-is,… ).
- Tira tafessast s wawalen n yal ass. Ameskar ur terri ara tmara ad yezzi yenneḍ ɣef unamek. Awal deg-s yetteddu am weɛbaṛ, d usrid ɣer nnican. Tiktiwin berzent, d tilawt zeddigen s weglam di tedyant.
- Iswi n tedyant d tira d usegzi n umezruy s tedyanin yeḍran. S umata d timli n tikli n tmetti d yisuḍaf-is, lhan neɣ cemmten. Ma d asugen, iswi-s d askan n tmuɣli d uxemmem s tira ɣef umteddu n tmetti ; Deg umedya, « amennuɣ n yiṛubuten », « ṭṭrab deg yetran »,… S wawal nniḍen tadyant d asiweḍ n tmeddurt n wemdan ɣer tsutiwin nniḍen, d asmekti i wid d tid yeddren tallit-nni.
Tiɣariwin-agi akk llant di tedyanin i yura n Mass Ḥmed.
Gar-aneɣ, yal yiwen d yiwet deg-neɣ yezmer ad yaru udem-agi n tsekla. Seqsit kan iman-nwen, ay imeɣriyen : mi ara tkecmem s axxam, mi teffɣem ɣer yemdukal, mi temlalem alebɛaḍ,… ad tafem iman-nwen s teɣzi n wass tessawalem, tḥekkum, tessawaḍem, neɣ ahat tesnulfuyem-d, tidyanin i d awen-yeḍran mebla ma tukim. Gret tamawt i warraw-nwen slalayen-d axemmem-nsen di tedyanin ddren, ttaken azuɣer i wallaɣ ad imerreḥ deg umaḍal n tektiwin d tirga. Tagi akk d tasekla s tedyanin n tmetti.