Tamyarutt Kuṛali Jann (Coralie Janne) si tsuta tis-snat n yiminigen i d-yekkren di Fṛansa; aẓar-is si tmurt n Leqbayel. D tamyarutt tamaynutt di tira n wungal s tefṛansist, d acu kan tura yakan deg yeɣmisen nniḍen.

Ungal-agi yura s uwudem “nekk”, Miya, s timmad-is d tanalast i yettmeslayen ɣef yiman-is, tettmeslay i Stan, argaz-is i tewwi twaɣit s umuṭu-ines. Tesḥassef aṭas imi tikelt tanaggarut mi tt-yeǧǧa nnuɣen syin yeffeɣ axxam.
Awal yewwi ɣef way-en ddren d i-sin d usemduder n wesmekti i tebɣa ad as-tales. Tamudi n wungal meṛṛa, tidyanin bdant s twaɣit n Stan, ssaferrent-d tilufa n beṭṭu ger sin. Ma d Miya tettqirri-d s tayri-s, tessemɣay-d asirem n tuɣalin n Stan. Tebɣa Stan ad ikemmel ad yettidir yid-s anida ma tedda. Wissen dɣa, i limmer ad d-tuɣaleḍ
Γas akk-agi mazal ur tfukkeɣ ara s tɣuri, ufiɣ kkseɣ-d deg weḍris ma drus  snat tɣariwin : tamezwarut, d asemres n tugniwin deg wawalen, tis-snat d tiseddi deg uglam. Nnig tigi, ugaɣ tirmit n tira n temyarutt terna daɣen azal i wungal.
Acqirrew ameqqran i d-temmuger Kuṛali, ɣef wakk-nni ttwaliɣ, d tira s unalas « nekk ». Imi taneggarut-agi tessasay-d tazmert n tira yernu tessaman ugar imeɣri.
I tsemḍit n yimeɣriyen kan, atan umedya n tsuqilt n tlata yisebtar 14 ar 16 seg wungal :
S tɣawalt, dliɣ ɣer texxamin meṛṛa. Ur ẓriɣ acu xeddmeɣ, dliɣ i tduli, nudaɣ di texzant, sekdeɣ ddaw wusu, ula d aqecwal n yicettiḍen sneɣleɣ-t akken ad ẓreɣ belli ur yeffir ara deg-sen.
Ma d leɣlaḍ kan? Stan nniḍen i yesɛan amuṭu am win-ines? Ahat urgaɣ kan yernu ula d asiwel-nni ur yeḍri ara? Almi i ɣriɣ tumuɣt n wuṭṭunen di tilifun-inu i faqeɣ : ameggaru deg-sen yeffeɣ-d seg usegnaf Antwan-Biklir di Klamart, sebɛa dqayeq weqbel.
Γas akk-nni ur uyiseɣ ara, ɛerḍeɣ i tikelt taneggarut ad siwleɣ i Stan s usiferr n tmesliwt. Targagit tuɣ ifassen-iw ad tɣilleḍ d ceṭṭḥen taqfafayt. Taɣect-is di tilifun tendeh d umatu, d tin i d taggara.

Mi akk-nni d-ttarran leḥyuḍ ṣṣut-is, mmektiɣ-d yiwet n tedyant…  Yiwen wass ufiɣ deg uteẓdam-is tteswiṛa-inu. Deffir-es yura uṭṭun-iw n tilifun.

– Ur teẓriḍ amek, xemmem limmer ad iyi-yeḍru kra? Ad ilint mḥant tedsilin n yiḍudan-iw yernu ulamek llin tilifun-inu… Ad nadin kan deg uteẓdam-inu, ad d-ssufɣen tteswiṛa-m, dɣa ad am-n-ssiwḍen asalli, ur wwiḍent snat n tsaɣtin! Ḥeṛceɣ?

Ulayɣer sṛuḥeɣ ula d dqiqa.
Lsiɣ takebbuḍt n waddal s tqelmunt temɣuɣed, i mazal tettraḥ d ddexxan-is, dɣa ffɣeɣ ad at-id-ẓreɣ.
Γas beddleɣ axemmem-inu,  accemma ur ibeddel. Kullec iban-iyi-d yesbek, ula d lweqt yeḥbes. Ddunnit meṛṛa teqqur neɣ ala fell-i kan?
Akk-en yebɣu yili, Stan atan din. Yesred, tafekka tesbeḍ.
Ma d amejjay simmal yeskad deg-i. Asḥissef yuɣ akk timmad-is, yeɛyan.
– Ilaq ad as-d-nekkes ijeɛbuben, niɣ?

Mi d-yenna wawal-agi i yerran tayri n ddunnit-iw d tamacint, fecleɣ. Amzun ttewteɣ s tmezlellit s udem.
Ukiɣ d yiman-iw ur ttuɣaleɣ ara ad sleɣ i taɣect-ik wala ad sraḥeɣ tidi-k…
Ur ttuɣaleɣ ara ad selfeɣ i tkeɛbuṛt n tayett-ik yettawin ɣer temgerḍt, amkan-nni i ḥemmleɣ ad at-sferfcen yiḍudan-iw.
Ur ttuɣaleɣ ara ad waliɣ acmumeḥ-ik.
Ay-agi akk yellan di timmad-ik, keččini, iɣef stehzaɣ agguren-agi ineggura, dayen rnan ɣer way-en iɛeddan. Yerna d tidett… Tewwi-d fell-i ad iddireɣ ur tettiliḍ s idis-iw.
Yezzi leɛqel-is, mlelliɣ : ur ẓriɣ amek i beddeɣ. Leḥyuḍ n texxamt n usegnaf, i sebɣen s uzegzaw imɣuɣed, tezzin yis-i. Ḥeṣlen yiḍarren-iw. Ur wwint ara tgecrar tafekka-w. Syinna bberzaxeɣ.
Ur sliɣ ula d awalen n umejjay-nni, mi d iyi-d-yerfed akken ad qqimeɣ ɣef yiman-iw.
Am tɛeǧeltt n ucettiḍ, ǧǧiɣ-t yesɣim-iyi ɣef ukersi.
– D awezɣi, d awezɣi, d awezɣi…

D awal-agi i d-ttalseɣ mi akk-nni lliɣ wi yi-yettawin ɣer sdat, wi iyi-yettarran ɣer deffir, amzun ttwamelkeɣ. Ifassen-iw sudden imeẓẓuɣen-iw akken ur selleɣ ara i biiip! biiip! n tmacinin n texxamt-nni. Dindin ɣliɣ ɣef umeṭreḥ, udem-iw ɣef yedmaren n Stan. Yiwen ufus ɣef yedmaren-is, wayeḍ ɣef taɣma-s. Din i ɛennaɣ ɣer yiṛebbiten meṛṛa n umaɣrad akken ad iyi-id-ssukksen seg yir-targit-agi… Akken annect-agi, swayes yebɣun neɛṛen-d, ur yettili ara d tidett. Yernu mi d-lliɣ allen-iw ad d-afeɣ iman-iw deg wusu-nneɣ.

Ad yili Stan din, ɣef yidis-iw.
Aqerru-s ddaw tsumta d yiwen uḍar yeffeɣ i yiri n umeṭreḥ.
Dɣa ad iliɣ selleɣ i wesnuffes-nni-is qqareɣ i yiman-iw werǧin sliɣ i tɣawsa yecban tagi.
Syinna ad as-nales i ddunnit swadda.
Ad nili nettu kullec.
Ad nili nemḥemmal, ad nemḥemmal nezzeh akken ur yettuɣal ara ad yennejli seg wexxan-nneɣ, s wurfan. Yernu ad tili ur d-teḍri ara twaɣit-nni.
Tissinin zerrint, ula d dqayeq, ahat. Allen qqnent, mazal-iyi-ttɛenniɣ ɣer yiɛessasen akken ad teḍru kra n temkerra. Ahbuh!… Afus n umejjay i d-yersen i tikelt nniḍen ɣef tayett-iw, ma d wagi, d tidett yeḍra.

D netta i yi-yerran ɣer tilawt taqesḥant.
– Zemreɣ ad ṭṭseɣ s idis-is? i s-ssutreɣ s tergagit n taɣect-iw. Bɣiɣ…
Tikelt-agi daɣen, ur d-kfiɣ awal-iw.
– Aha, tzemreḍ ad teṭṭseḍ. Aṭas n yimuḍan i yi-yettṛǧun, ad nemẓer nekk yid-m deqqal. Ɣur-m kan, wali wi ara yi-d-isiwlen ma teḥwaǧeḍ kra. Nekk d amejjay Kunrṛad.

Rriɣ-as s uqerru-iw, mi yessenser ɣer deffir-i. Mi sliɣ yerra tawwurt, uliɣ s leḥder ɣef wusu, ẓẓleɣ akk ɣer yidis n Stan.

Nnaṣeṛ Uqemmum


Et si tu revenais (I limmer ad d-tuɣaleḍ.)
Coralie Janne
Éditions : XO
Parution : 21 mars 2024
320 pages
Format : 145×225 mm
Prix : 19,90 euros
ISBN : 9782374486260