Ass-nni, ḍefreɣ nanna Tangalt, truḥ ar tmurt-nni wiss d acu-tt! Acḥal aya nekk ẓerreɣ-tt tetteffeɣ, ur ẓriɣ sani! Ass-nni, nniɣ-as ad tt-ḍefreɣ, ad waliɣ s anda akka tettruḥu.
Nettat teṭṭef abrid-is, nekk am tili-s. Cwiṭ kan, teɛreq-iyi lǧerra-s! Ffɣeɣ-d ar yiwen n umkan werǧin-d rsent fell-as wallen-iw! Taswiɛt alammi d-sliɣ i yiwet n taɣect, tettbin n umɣar yettkeyyifen aɛerɛar…
– D acu i ak-d-yewwin ɣer da?
Zziɣ akka wil akka, alammi d-ẓriɣ yiwen n bu yicubaɣ. Rriɣ-as:
– Ala… ulac… ḍefreɣ-d nanna, isem-is Tangalt. Anwa d kečči?
– Imi d nanna-k Tangalt i d-tḍefreḍ, ulac aɣbel ihi. Qqim ad tesweḍ tiqqit n lqehwa neɣ ma yehwa-ak ad ak-d-nefk aman n tẓurin. Nekk isem-iw “Asiggez”, ifransisen qqaren-iyi “Ponctuation”.
Wehmeɣ amek i iga! Qqimeɣ. Swiɣ ayen i yi-d-yehwan. Din kan yecɛel-d tafatin-nniḍen, niqal yiwet kan i yellan tecɛel; netta kan i d-ẓerreɣ… tura, ziɣ mačči anagar netta i yellan dinna; d tajemmaɛt! Nedheɣ ɣur-s:
– I wiya merra d anwa-ten?
– Wiya d tarwa-w.
– Yyah! Annect-a akk! D ṭṭacma a ddin-ik! Amek i ten-tessidireḍ tura wiya?
– Kkes anezgum fell-asen, ur ten-sɛiɣ ara kan akka, akken ma llan d ixeddamen, xeddmen ɣer yiwet n tkebbanit isem-is “Tira”.
– Yyah! Maɣas ttxelliṣen mliḥ, tikebbaniyin cwiya kan di lexlaṣ… Maɛna, d acu i xeddmen akk dinna?
Iga akka bu yicubaɣ-nni umi qqaren “Asiggez” yenṭeq ɣur-sen: “Ahaw a tarwa, melt-as d acu i txeddmem di tkebbanit Tira.”
– Nekk isem-iw “Aggaz”, tikwal qqaren-iyi “Taneqqiṭ”, ma d ifransisen qqaren-iyi kan “Point”. Axeddim-iw di tkebbanit Tira d aɣlaq n tewwura n tefyar; d nekk i d aneggaru deg-sent, rnu skarayeɣ-d isekkilen umi d-zwareɣ.
“Yelha uxeddim-a!” I nniɣ deg wul-iw.
– Nekk d yelli-s tameqqrant n “Asiggez”, qqaren-iyi “Ticcert”, maɛna mačči tinna i ggaren di teccuyt neɣ tinna swayes leddin tiwwura. Ifransisen qqaren-iyi “Virgule”. Axeddim-iw di tkebbanit yettili sdaxel n tefyirt kan, steɛfawen yes-i yinebgawen (yimeɣriyen) n tkebbanit Tira. Ɣur-i daɣen ixeddimen-nniḍen, lḥasun mačči d ayen ara ak-d-ḥkuɣ da…
Tfukk awal-is Massa Ticcert. Tekker-d ad d-temmeslay yiwet n mm uɛenqiq akka yesɛan ccama n waggaz:
– Azul! Nekk, asmi tella yemma s tadist, tella tettinit aggaz, dɣa yeffeɣ-d deg-i. Isem-iw “Aggaz n tuttra”. Ifransisen qqaren-iyi “Point interrogation”. Axeddim-iw di tkebbanit d tilin deg taggar n tefyar mi ara steqsayen medden. Tfehmeḍ?
– Fehmeɣ ih, yelha wayen akka txeddmeḍ.
– Azul! Nekk daɣen mi tella yemma s tadist tella tettinit aggaz. Isem-iw “Aggaz n ubhat”, Ifransisen qqaren-iyi “point d’exclamation”. Axeddim-iw daɣen yettili ar taggara n tefyar, dacu, mačči tifyar menwala; ttiliɣ mi ara yebhet wabaɛiḍ, mi ara yumer (yefreḥ) neɣ mi ara yerfu!
A ziɣ d tidet d ixeddamen akk tarwa n Mass Asiggez. Yerna amahil-nsen yesɛa tixutert[1] meqqren di tkebbaint Tira. Awah, tamurt-a iɣer d-tettas nanna Tangalt ack-itt!
(Yettkemmil…)
[1] Tixutert : importance