Tineggura-a, tamaziɣt tufa abrid s iẓedwan d-yesmaray Internet . Si tama, mara twaliḍ amkan uɣent tutlayen nniḍen deg iẓedwan-a akked ttawilat nniḍen n tiknulujit, ad as-tiniḍ drus maḍi ; si tama nniḍen, mara tqableḍ amek d-tekker tmaziɣt akked d iɛewwiqen d-tettmagar ar ass-a, ad tferḥeḍ s temkant d-ḥella u as-tniḍ mazal lxir ar sdat.
D tidet mazal ad yili lxir ar sdat lukan ur teteddu ara tmaziɣt deg ubrid n tneɣḍimt-nni yegguman ad as-tserreḥ i « isme »,i yeqqaren nnig-s ulac. « Isme »-a yebda yettenfufud acemma acemma, yebda yesluɣuy allaɣ n warrac-nneɣ. Amek akka ? Kra n iTIKTOKEN sekraḥen-ten di tutlayin tibeṛṛaniyin, ladɣa tafransist. Dɣa, d amedya, yiwet i ṭṭafaren-tt s waṭas deg iẓedwan tewweḍ almi tettɛekki deg warrac i iḥeddren tafransist, qrib kan ad ak-tini d : « tafransist d luɣatu lɛadu, taqbaylit d luɣatu lǧenna ». Ahat, terram daɣen tamawt i wenfufed, s teqbaylit taqurant, n « abu hurayra » deg iẓedwan d tuddrin ? Tagi d tamsalt-nniḍen ara ɣ-yesnegren, ma tkemmel akka.
Tutlayin akken ma llant lḥant, uklalent leqder. Nḥemmel tamaziɣt (dɣa ma s tidet nḥemmel-itt) mačči acku tif-itent. Nḥemmel-itt axaṭar syes i nujaq, d nettat i neṭṭeḍ, yis-s i nurar, yis-s i nga axxam…
Init d acu-tt tutlayt-agi i ɣran widen i iwehhan agdud s abrid n tmunnent n Lezzayer s l’étoile nord-africaine, ar les accords d’Evian ?
Init d acu-tt tutlayt-agi ɣran widak ɣ-d-yeskeflen tamaziɣt ?
D acu-tt tutlayt-a yeɣra Boulifa, Bélaid At Ali , Mammeri akked yimezwura akk yuran s ta-nneɣ ?
D acu-tt tutlay-agi ɣran warrac n tmanyin i isuɣen s lqedd-nnsen : « tamaziɣt di lakul » ?
I lukan s teɛrabt-nni n zawiya kan i ɣran, i d-kkren, ad tili tmaziɣt ass-a ?
Lḥasun asekreh n « tɣumit (akka i as-qqaren s uɛekki), neɣ n tutlayin nniḍen, yessebɛaday-aɣ ɣef talsa yeddan ar sdat, yessebɛad-aɣ ula ɣef yiman-nneɣ, yesseqrab-aɣ s addaynin.
Eǧǧet arrac-nneɣ di lɣerḍ-nnsen, ad juǧgen, ad tejuǧǧeg yis-sen tefsut-nneɣ.
Ma ulac, ulac… ad nuɣal am yineɣḍimen-nni.
Tahar Ould amar