Kuṛali Jann tura ungal « I limmer ad d-tuɣaleḍ » « Et si tu revenais » (Tiẓrigin XO, 2024). Ɣef sin yemyeḥmalen, syinna bḍan. Miyya d Stan d tedyanin d asen-yeḍran tamudi n wungal. Tasuqelt-agi d tasemḍit i yiwet si tedyanin deg yixef wis-12. Sḍefreɣ-tt s tmuɣli-inu tamatutt ɣef tira n Kuṛali d wamek tebna ungal-is. Ssarmeɣ ad umren yis-s imeɣriyen s tsuqelt, am tira n wungal tamenzut.
Ur ẓriɣ acḥal ara qqimeɣ dagi. Snexfateɣ, ttergigiɣ. Ahat tewwi-yi tnafa, imi, mi akk-nni i d-ukiɣ, ufiɣ-d ṭṭlam idel akk timeqbert. Tewwi-d ad uɣaleɣ s axxam. Mi kkreɣ ad kkreɣ, ḥusseɣ i ufus yers-d ɣef tayett-iw. Limmer am zik, tili ad suɣeɣ si tigdi.
Di tegnitt-nni, ur frawseɣ ara maḍi.
Ukiɣ yella, ḥṣiɣ d netta.
D Miṭalika-Man.
– Ur skaddbeɣ ara fell-am, a Miyya.
Bessif i d-sɣimeɣ iman-iw, mi seffḍeɣ anzaren-iw ineggin s wekmam-inu. Nekk nekkiɣ-d ur ukiɣ. Tafekka-w tesger akk seg yiḍes am wa. Imekken-d afus-is ɣer-i, ṭṭfeɣ deg-s : yegres am uẓebluc. Cwiṭ cwiṭ yessaweḍ-iyi ɣer tdekkant-nni.
– Amek almi annect-agi? i s-sgemgmeɣ mi qqimeɣ.
– Teẓriḍ, a Miyya, aṭas n tɣawsiwin i izemren ad ḍrunt. Ttlalen yemdanen, ttidiren syin ttmettaten, mebla ma walan acu i iḍerrun agemmaḍ-in. Yerna yella wamek ara ẓren. Ulamma yella umaḍal nniḍen. D amaḍal s tezmert-is ideg ttemlilint tenfutin… Ur am-d-ttmeslayeɣ ara ɣef Ǧahennama neɣ ɣef Tmessunin, ttmeslayeɣ-am-d kan ɣef tudert nniḍen! D tudert i ulac wi cukken tella…
– Dinna i yella Stan?
– Mi ara teffeɣ tenfut tafekka, ɣer yiwen webrid ara nemlil meṛṛa. Nettmettat, nettaǧǧa wid i nḥemmel dagi. D acu kan, tucmitin i nexdem, yir-awal, tignatin i nezgel,… wigi akk, ur ttṛuḥun sani n waccemma. Ttɣimin dagi syin ttuɣalen d ticci ara icewwlen wid yeddren. Ma d kemm, a Miyya, teffɣeḍ ɣer tegnitt ulac am nettat akk. Tewwi-am-d ad textiṛeḍ, afran-agi, aṭas n medden ur t-nettaf… D tawenza yelhan! Ur ilaq ara ad tt-tzegleḍ, neɣ ma ulac, ad tendemmeḍ ddunnit-im meṛṛa.
– Ur fhimeɣ ara. Acimi d nekk?
– Ur qqar ula i yiwen, neɣ ma ulac ad iyi-tessemsuḍ…
Iger-d abhat ɣer tegnitt, dɣa yesbecbec-iyi-d s ameẓẓuɣ :
– Ḥemmleɣ tiqsiḍin n tayri.
Syinna, ur ikukra, yessers-d ifassen-is ɣef tuyat-iw.
Caxeɣ deg-s.
– Ad akem-seqsiɣ i tikelt tis-snat, a Miyya. Limmer tezmireḍ ad d-terreḍ seg yantallit win i tḥemmleḍ. Limmer tezmireḍ ad terreḍ Stan…
Ul-iw yebda yekkat ad as-tiniḍ tura ad d-icerreg tifkert n yedmaren-iw.
– … acu i wumi ara tekkreḍ?
Attan anida tebda.
Neɣ, amahat, dagi i tfukk.
Qqneɣ-as i Miṭalika-Man-nni.
– Ka ufiɣ… Ad as-kkreɣ i ka ufiɣ.
« I limmer ad d-tuɣaleḍ » d ungal s tefṛansist, yeffeɣ-d ɣer Teẓrigin XO deg 2024. Tidyanin deg-s mmeslayen-d fell-asent sin yinalasen, Miyya d Stan, wa ur yettemlil d wa. Ungal yebda s beṭṭu-nsen syinna, deg yixfawen imenza, tamyarutt tettak-asen nnuba n wawal. Meslayen-d ɣef tayri d yisermen-nsen, ɣef tedyanin i d asen-yeḍran asmi dduklen d umcedhi i d asen-d-yessas beṭṭu. « I limmer ad d-tuɣaleḍ », d isem-is i d awal-is, d tanfalit n tkerrist n wungal. D asirem akken ad d-yuɣal Stan, d imal. Awalen-nsen meṛṛa ṛuḥen d urmir ussid n tegnitt ideg ttmeslayen, yeqreb ɣer « présent de l’indicatif » di tefṛansist. Tamyarutt tessenṭaq-iten-d di tegnatin n « tura », ticreḍt-agi ur teshil ara di tsekla. Tessasay-d tifukal n tira iwatan. D acu kan, ahat tefren Kuṛali talɣa-agi akken ad tessimen imeɣri, d tidyanin n tidett.
Inalasen myezzin udmawen, ur ttemlilin. Win yemmeslayen, wayeḍ ad yeggugem. Derrcen deg ungal am tuɣmas n tjeṛṛaṛt n yiselsa. Tettak-asen Kuṛali Jann nnuba : alamma yejbed iman-is seg usayes umezwaru ara yeṭṭef nnuba-s wis-sin. Asmezger iḍerru mi ara iger yimeɣri tamawt i tegnitt txessi, tnekkeẓ tɣawalt n tedyanin, asayes yettensar cwiṭ cwiṭ,… D acu kan, yal yiwen deg-sen yesɛa imariren-is d wumi yesni tagnitt, d imesfukal di tedyanin. Nezmer ad d-nini yal wa amaḍal-is…
Ma d tira s umata, d aglam d tudrigin i ksan assaɣen n wawal. Mqadwant tseddaṛin ilmend n tegnatin d tedyanin yettawin ɣer ferru n taluft tagejdant : tuɣalin n Stan.
Almi d ixef wis-6, Miyya tettmeslay akked Stan, ɣas ur yelli. Tettader-it-d teqqar-as « Kečč ». Temmal-as axemmem-is, temmal-as ul-is, tuzzmiwin d yisirmen-is. Deg yixef wis-7, ɣas yuɣal d « Netta », din din yuker-itt wul akken ad tezzi ɣer wemqim « Kečč »-nni.
Deg yixef wis-10, ɣer Miyya d ass amezwaru n tuɣalin ɣer uxeddim. Ur ɣilleɣ ara ad telli yal izen, ad t-tɣer s usefruri yernu ad d-ternu turdiwin d yiwenniten-is.
Wid ara yeɣren « I limmer ad d-tuɣaleḍ », ad afen tira n Kuṛali Jann d tisrit teḍbeɛ s udiwenni d uwennit n wallus. Ulac tagnitt ideg ur d-tessi ara i wawal n yiwudam n wungal. Trennu yis-sen ṣṣehd n usayes, tikwal tessefruruy yis-sen asatal n wawal, amzun d asinaṛyu n usaru.
Taɣuri tettkemmil akken ad nessefruri timuffirin di « tuɣalin » n Stan.
Ẓer daɣen :