Amaru, d lemri n tmetti, d inigi n tallit ideg yedder, d  bab n tikti d tmuɣli yuẓan ɣer sdat…  Yettri ɣef teɣzi n tudert-is ad yezzuzer tamussni-s, ixemmimen-is d wayen akk t-iḥuzan deg ubrid i d-yuɣ i tsutwin i d-yettnekkaren. Yessaɣay tafat deg yizrugen sebɣent tillas, yeqqaz ad d-yessekfel tidet anda akken ttɛuddun medden tejla neɣ ahat ulac-itt maḍi, itekkes ẓẓrubat i yisental i ikerrfen amdan, i t-yettarran am ɛeqqa gar yiɣuraf n zzman neɣ maḍi d anekraf n yir tikta zerrɛen wiyaḍ.  Imru-ines, d taɛekkazt n tnekkra-s i t-yettaṭṭafen ur iɣelli, d ameddakkel-is imekdi s way-s i isebbeɣ lkaɣeḍ akken ad yeqqim yisem-is i lebda ur yettmettat.

Tasekla taqbaylit, tezger-d leqrun d tsutwin s timawit, teṭṭef sdat ṭṭradat d yimnekcamen, teqqim akken treṣṣa, tedder di tkatut taɣerfant d yilsawen n wid tt-irefden, tufrar-d si zik n zik s tmucuha, isefra, timɛayin, inzan d lemɛun…armi d-usan yimenza i yerẓan asalu s tira, refden acqiṛṛew d teɛkemt akken ad tt-sebɣen di lkaɣeḍ, yerna ad d-tecbu di tisekliwin n dunnit merra, gar-asen : Si Ɛmer Usaɛid Bulifa, Mulud Mɛemmri, Belɛid At Ɛli…Ma nger tamawt s annar aseklan n wass-a, ad t-naf am tzemmurt i yeggaren ixulaf i d-yettakken azemmur d lɣella, imi d imeyyaten n yimura d tmaruyin i d-yeggaren iman-nsen akken ad d-arun s tutlayt tayemmat, ama s ugmar deg wannar n ccfawat, neɣ d asnulfu di mennaw n tewsatin tisklanin, yecban: timucuha, tamedyazt, tullisin, ungalen…

Ungal, d tawsit taseklant i d-yufraren ugar n tiyaḍ deg yiseggasen-agi ineggura, yeṭṭef amḍiq meqqren, simmal yettfukti ama s usnulfu n yisental imaynuten neɣ n yiɣunab yufraren.  “Lwali n udrar”, d ungal amezwaru yuran s teqbaylit. Yura-t Belɛid At Ɛli gar useggas n 1945 d 1946, xas akken ur d-yeffiɣ ara armi d aseggas n 1963 deg les cahiers de Belaid ou la Kabylie d’antan.[1] …Zrin yiseggasen armi d tazwara n yiseggasen n tmanyin, ufraren-d yineggalen imezwura di tsekla taqbaylit s yisental icebḥen, gar-asen: Racid Ɛellic d Saɛid Saɛdi. Syin di tazwara n yiseggasen n 1990, ungal yennerna ugar, yebda yettreṣṣi s uswir yufraren s tlalit n wungal “Iḍ d wass” n Ɛmer Mezdad i yeldin tawwurt tameqqrant i tira n wungal aqbayli.

Zrin yiseggasen, tasuta i ilemden tutlayt deg yigezda n Tmaziɣt tefka-d tayet meqqren  i tsuta yerẓan yakan asalu deg tegnatin n leḥris. Azɣan aseklan d tezrawin, iwenniten d leqdicat ussnanen i d-yellan ɣef demma n wungal, yeldi tawwurt i tewsit-a akken ad tefti ugar wa ad tger isurifen s wazal-nsen ɣer sdat.

Si 2009, d tasawent tger-d tmeṭṭut taqbaylit isurifen-is imezwura deg tira n wungal, d ayen i d-yernan afud i wid yettarun deg uḥric-a n tsekla. “ Aɛecciw n tmes”, i tura Linda Kudac, d aqeddim i d-yesḍefren neɣ i d-yegren tameṭṭut ladɣa tin yeɣran di tesdawit ɣer wannar n tira. Seg tallit-nni ara ass-a, aṭas n tsednan-nneɣ i d-yernan tayet i usefti n tsekla d tutlayt tayemmat, gar-asent tamarut-tasdawant Racida BEN SIDHUM, i d-yegren imru-ines s wudem yufraren, s tutlayt yufafen, d yisental icebḥen yesɛan assaɣ srid d tmetti d wuguren i tettidir, tegla-d s umaynut s wazal-is deg wannar-a ur nesɛi tilisa…

Racida Ben Sidhum, tefruri-d seg Wat Budrar, adrar ucbiḥ i iqublen Ǧerǧer, adrar i yerban si zik n zik tamussni d tẓuri, adrar n tehregt i d-yurwen imussnawen d yimura imeqqranen yecban: Mumlud Mɛemmri, Muḥemmed Arkun, Lǧuher Amḥis, Mesɛud Ulaɛmara, Aɛumer Ulaɛmara, Ǧamal Laseb…d yinaẓuren i d-yufraren deg umaḍal yecban: Yidir, Brahim Izri, Lewnis At Mengellat…

Racida Ben Sidhum, tger asurif-is amenzu s amaḍal n tira tseklant deg useggas n 2016, mi d-tsuffeɣ ammud-is amezwaru n tmedyazt s uzwel “Keltuma, yemma taɛzizt”. Sin iseggasen mbeɛd, tura-d ungal-is amezwaru s uzwel “ Lḥif d usirem”, anda tewwi awal ɣef tmeṭṭut d wuguren i d-tettmaggar di tudert-is, amek i tent-tettqabal di lbaḍana d tuffra, amek i d-tessensar iman-is seg txeftin ttandin wiyaḍ ɣas akken azref yettwakkes-as, amek i d-teslalay asirem seg wayen n dir i ijeggren ussan-is. Akken diɣ d-tewwi ɣef urgaz, amek yettaṭṭaf deg wawal-is, amek i d-yettuɣal ɣer tidet akken bɣun zzin-as wussan neɣ ɣedrent-t tikta-s.

Deg useggas n 2019, terna-d ammud wis sin n tmedyazt s uzwel “ Init-as i gma”. Deg useggas-nni diɣ, tura-d adlis akked yiwet n tmedyazt Taṛumanit i yettwassnen di tmurt-is s tmedyazt-is icebḥen. D yiwet n tarmit s wazal-is, ideg tsaweḍ tmarut s ccbaḥa n yimeslayen-is ad tezḍ assaɣen n tdukkli, yerna ad d-tesbeyyen dakken tutlayt-nneɣ tesɛa amkan-is gar leǧnas. Fkant-as akken  azwel “ Poésie à mon mari” “ Tamedyazt i urgaz-iw”.

Deg 2020, Racida terna-d ungal-is wis sin  « Icenga n talsa », anda d-tewwi i tikkelt niḍen ɣef usentel n tmeṭṭut d wuguren i d-tettmaggar di tudert-is, maca win yeɣran yakan amenzu-ines, ad yaf aswir yuli, aɣanib yufrar nezzeh, imi tennerna deg-s tmuɣli d lebɣi n tira ; yennerna usekkud-is ɣer temsal i yemseklen ussan n tmeṭṭut, ladɣa mi ggten yicenga i tettqabal, i as-itezzin ad tt-ɣeḍlen akken ad awḍen s uɣelluy-is ɣer lmerɣub-nsen. Am yal tikkelt, tamarut tettga aḥric i usirem i d-teslalay deg yiwudam-is i yettnernayen, i yessaramen, i yettnaɣen akken ad d-sukksen iman-nsen seg ufna i wumi fkan laman. Icenga n talsa, d icenga n yal amdan mačči kan n tmeṭṭut limer gzin di ssbeḥ n temsal wid yetteffren deffir-s akken ad awḍen ayen ssaramen. Tameṭṭut, d azamul n tebɣest di tmetti anda azref yettwakkes-as, d azamul n usirem imi d nettat ay d tayemmat-nneɣ, d weltmat-nneɣ, d yellit-nneɣ…
Kraḍ n yiseggasen mbeɛd, Racida Ben Sidhum tleqqem igerrujen i d-tura ɣef teɣzi n 7 n yiseggasen, tecqaṛṛew tikkelt-niḍen, tsugen-d s telqayt i wakken ad d-ternu ungal-a wis kraḍ yellan gar yifassen-nwen s uzwel “ Tigusa n tissas”. D agi diɣ, tseɣzef asentel ɣef tmeṭṭut d umdan sumata wuɣur d-zdin waṭas n yisental-niḍen, yecban: ccfawat n temẓi, leɛwayed yelhan d tid yeǧǧa wakud, tayri gar yilmeẓyen, lefraq d lɣerba, asirem d tayri n tidet, lexdeɛ d twaṣṣra…Tamarut, tessenqad timetti s wayen yellan d wayen ilaqen ad yili, s yifukal ireṣṣan d wayen ibanen d tameẓla; tettakk-d diɣ iwellihen s wazal-nsen, ama i urgaz ama i tmeṭṭut akken ad tent-yezdi uxxam s tayri n tidet, akken ad tbedd twacult ɣef llsisan ireṣṣan, akken taẓ tmetti ɣer sdat s wayen yelhan. Ungal-a, d tarmit tamaynut n tmarut, imi iwudam ttnernayen, ttnernayent tikta-nsen ɣef teɣzi n teḥkayt…deg-s tettwali dunnit tekkat amdan s yidɣaɣen, maca taqqar deg-s: a wi yufan ad ibennu yis-sen mačči d tarewla ara asen-irewwel…

Di taggara, abrid d-tenǧer tmarut d win iṣaben s tektiwin, d win yessuffuɣen ɣer tizza yelhan s lewṣayat d yiwellihen, d win yessebririḥen tamuɣli s tarmit ireṣṣan ɣef llsisan iǧehden….

Lyazid Werdi, 27 duǧamber 2023.

[1] Zahir MEKSEM & Mohand Akli SALHI, Asegzawal n tewsatin n yiḍrisen Tamaziɣt-Taqbaylit, HCA, Editions Loumi, 2022, sb.150.