Deg sin n yiḍrisen yezrin, mmeslayeɣ-d ɣef wudmawen n tedrusi n tkada taseklant (amek ur d-tettban ara tsekla di ssuq adelsan ?) d ssebbat i d-igellun s tedrusi-agi (d acu i yettarran tasekla ur d-tettban ara ?). Win d tin yebɣan ad ten-ɣren, ad walin sin n wassaɣen-agi :
Γef tedrusi n tkada taseklant (A propos du manque de visibilité littéraire) -Aḥric 1 – (03-02-2025)Γef tedrusi n tkada taseklant (A propos…) -Aḥric 2 – (10-02-2025)

Tikkelt-a, ad d-awiɣ awal ɣef wayen yessefken akken ad tenqes tedrusi-agi n tkada, ad tuɣal tsekla taqbaylit/tamaziɣt ad d-tettbin akken tt-bɣan di tmetti.

Tamezwarut n tmezwura, yuwi-d ɣef uqbayli/umaziɣ ad yeḥsu belli tamagit-ines yessefk ad teddu d wakud amiran (temps contemporain) ; ur yezmir ara ad yeckenteḍ kan deg tmawit-nni n zik ; yessefk ad yamen s tira, ad yerr tira d tettiknulujit tamaynut d allalen i tsekla. Acku tignatin-nni tisnalsanin (conditions anthropologiques) i d-yefkan icewwiqen d yiḥiḥayen d ccnawi n yimeksawen d tbuɣarin d yizlan-nni akk n userqes d uzuzen d tmucuha d temɛayin-nni n zik, jjlant, ur llint tura, ur zmirent ad ilint. Ddunit n uqbayli/umaziɣ, tbeddel ; tamuɣli-s ɣef ddunit, tbeddel. Yessefk ihi ad yili uqbayli d aqbayli (amaziɣ d amaziɣ) n wass-a.

Yezmer ad yili umdan d aqbayli/amaziɣ n tura, ma yeqbel snat n tewtilin timenzayin (conditions principales). Tamenzut, ad yessexdem alallen imanynuten di tudert-is (tadelsant). Allal agejdan d tira. Yessefk fell-as ad yaru tutlayt-is ; ad tt-yesselḥu s tira, ad tt-issinen aṭas n yimdanen ad tt-ɣren. Ad yessedday idles-ines s tira akken ad t-yeḍmen ad d-yeqqim i tsuta i d-iteddun. Ma tuɣ tira taqbaylit/tamaziɣt deg yidles, ula d tasekla-ines ad taɣ. Imir-nni, ad ttemyerfadent tira d tsekla.

Tis snat, ulayɣer ad yesseḍlem uqbayli/umaziɣ wiyeḍ deg wayen i yexdem netta s timmad-is i yiman-is (neɣ  -d tagi i d tuget n temsalt- deg wayen ur yexdim netta s timmad-is i yiman-is). Akken ur yessefk ad t-yerr d aɣbalu n twaɣit-is, ur yessefk ad yebnu i yiman-is « idles » n useɣtes (culture de victimisation). Ulac win/tin ur neẓri : ddunit, ur tebni ɣef yiwen ; wa yettawi ɣef wa ; wa ireffed ɣef wa. Ma ur d-yuwi yiwen ɣef wayeḍ, ma ur yerfid fell-as, ur yecbiḥ fell-as ad as-yeqqar kan : « iɣull-iyi », « yekkes-iyi », « ur iyi-d-yefki ara ». Yessefk ɣef umdan yebɣan taɣawsa, ad tt-yeɛnu, ɣas yenneḍ ubrid ɣur-s, ɣas ur ẓẓayet tɛekkemt. Wiyeḍ, sɛan tisekliwin-nsen, bnan-tent ; ula d nutni, nnuɣen fell-asent, uwin-d ɣer wiyeḍ, refden fell-asen ; ɣran s tutlayin tiyeḍ, uran s tutlayt-nsen ; bnan tasekla-nsen. Tuwi-d ɣef uqbayli/umaziɣ, imir-a, ad iɣer s tutlayin tiyeḍ akken ad yaru s tutlayt-is.

Tin yernan ɣer-s, yessefk ɣef uqbayli/amaziɣ ad yekkes, s timmad-is, ssebbat i sedrasen tilin n tsekla-s. Kra deg-sent, yezmer-asent umdan iman-is (s yiman-is). Yuwi-d ɣef uqbayli (ɣef umaziɣ s umata) ad yamen s udlis d taɣawsa n yidles akken i iga diɣen d taɣawsa n tdamsa. Ma yumen uqbayli/umaziɣ s wannect-a, ad yuɣal ad d-yettaɣ, imir, idlisen akken i d-yettaɣ sselɛa nniḍen. Ma yessaweḍ ɣer tedmi-agi, ad yesnerni amur deg yidles-ines, ad yernu amur deg tdamsa n tmetti-s.

Tiwtilin-agi i d-bedreɣ dagi, bannet-iyi-d sehlen (ma neqsed d tidet ayen nebɣa) acku qqnent akk ɣer umdan. Amdan, iman-is, mačči mgal wayeḍ neɣ d wayeḍ. Amdan, yezmer ad yelmed tira n tutlayt-is ; yezmer ad tt-iɣer, yezmer ad tt-iɣer, yezmer ad tt-yesɣer ; yezmer ad yaru tasekla ; yezmer ad iɣer tasekla, atg.

Akken ad kfuɣ aḍris-agi, ikad-iyi-d (iban-iyi-d) yella yakan, tineggura-agi, wayen yettwaxedmen akken ad as-fken udem i tsekla taqbaylit. Yessefk fell-i ad t-id-iniɣ. Llan wid/tid yettarun, ɣas « s lqella d lɛella » ; llan wid yeqqaren, ɣas ur ten-ttawḍen yiḍrisen akken iwulem ; llant temliliyin tiseklanin (am tmesriyin, am yisaragen, atg), ɣas ẓẓmik d buberrak zgan d iɛessasen ; llan warrazen iseklanen, ɣas ma wa meẓẓi, wa yettwaḍerref… Yella akk wannect-a d wayen nniḍen, ilaq ad t-id-nini, ur nsusum fell-as. Yella, acku llan wid d tid i t-ixedmen akken ad d-tban tsekla taqbaylit/tamaziɣt. Ma d wid/tid i yettelmen aḍu, zgan qqaren ulac… win i as-yennan texla lexla, i yexlan d ṛṛay-is.

Deg uḍris-agi, mmeslayeɣ-d kan ɣef tewtilin timenzayin (conditions principales). Ayen nniḍen, ad yeɣzif wawal, ɣas nettwali kra wudmawen-ines di tilawt n yal ass…

Muḥend Akli Salḥi