Deg wass wis 21 di meɣres, izuzer-d Takfarinas Nat Ceεban (Takfarinas Nait Chabane) yiwet n tsekda (vidéo), yemmeslay-d deg-s ɣef tɣuri s tutlayin nniḍen (netta, yessuget awal ɣef tefransist). Tiɣri-s, iwehha-tt i wid d tin yettarun s teqbaylit ; tban-as-d temsalt-agi d tagejdant akken ad salin aswir n usnulfu-nsen. Ddeqs wid d tid i iwennten tasekda-nni. Tuget deg-sen, ddan d tmuɣli n Takfarinas ; kra deg-s, rnan-d timuɣliwin-nsen.
Asentel n tsekda-agi, yelha aṭas ; yessefk ad mmeslayen fell-as yimdanen. Taɣuri, telha i yal amdan akken yebɣu yella. Tessefk ugar i uwgid yessnulfuyen (individu créateur). D nettat i yesseččayen tinnulfa-ines (créativité).
Taɣuri d tawwurt yessekcamen ɣer tsugniwin timaynutin (nouveaux imaginaires). Tin yernan ɣer-s, akken i tessimɣur i tesnernay asugen n uwgid (imagination de l’individu).
Ɣur-neɣ, tettban-d temsalt-agi d tamukrist. Win d tid yettarun ungalen (ula d tiwsatin nniḍen), ẓran tamsalt-agi ; ẓran ma qqaren, ma ur qqaren ara, ẓran d acu i qqaren… ur yessefk ad ikellex yiwen iman-is.
Llan ddeqs n wungalen (di teqbaylit), ddeq-s n tullisin, ddeqs n yisefra, mi ara ten-iɣer yiwen, ad iḥulfu belli tisugna tasnulfant (imaginaire créatif) n umaru/tmarut yebded kan ɣef yidles i d-yuwi seg tmetti-s, ittusemma yettban-d umaru/tmarut ur yeqqar/taqqar ara.
Annect-agi, yettban-d deg waṭas n tneqqiḍin. Tameqqrant deg-sent (deg wungal d amedya) deg usbeddi n uferriɣ (mise en place de la fiction). D tameqqrant, acku d taneqqiḍt i refden ddeqs n yiferdisen i yettakken udem i wungal ; d iferdisen-agi i ibennun tinnugla (romanesque) ; ma xussen, yettuɣal uḍris d menwala ɣas tella deg-s teḥkayt yelhan. Gar yiferdisen-agi : lebni n uwadem (deg wungal, awadem d lebni mačči d tilawt isebken), asuddes n tsiwelt (narration) ilmend n tilawt i d-yesnulfa umaru/tmarut mačči kan d amseḍfer n yineḍruyen n teḥkayt.
Ad yeɣzif wawal lamer ad d-nebder akk dagi tineqqiḍin i d-yeskanen, seg yiwet n tama, idles n umaru/tmarut, seg tama nniḍen, i ibennun tinnugla n uḍris. Nekk, iban-iyi-d ula d Takfarinas, sarmeɣ kan ad d-εeggneɣ tamsalt-agi, yessefk ɣef umaru/tmarut ad yerr/terr ddehn-is ɣer-s. D asentel, yuwi-d ad nemmeslay fell-as mebla anuɣnu mebla tuččḥa acku taɣuri, tessimɣur idles n umaru ; tessihriw tisugna-s (imaginaire), ibennu-tt i yiman-is s yiman-is, ur yettɣimi ara kan deg tsugna-nni n tmetti-s ; yerna tettleqqim asugen-ines (imagination). Tin yernan ɣer-s, imal n tsekla-nneɣ, yeqqen ɣer tmukrist-agi akken i yeqqen ɣer usuddes n unnar-ines (institionnalisation de son champ).
Muḥend Akli Salḥi