Di ddurt yezrin, nefra awal belli tinnugla tebded ɣef timlilit n uferriɣ d teknilawt (fiction et vraisemblance). Si tama, taḥkayt n wungal d asugen i tt-id-isugen umdan ; si tama nniḍen, ayen akken i d-isugen yettakk anzi ɣer tilawt ideg yettidir ; ɣas ma tebɛed ɣef tilawt-is, iqbel-it wallaɣ n umdan. Mačči ad di tmucuha.
Timlilit-agi n uferriɣ d teknilawt, teslalay-d amaḍal ideg yettidir uwadem ama iman-is ama d yiwudam wiyeḍ. D amaḍal ideg yettarra umaru tudert, isedday-itt akken i as-d-tban tedda d wayen yessarem ad t-yessiweḍ d izen d unamek. D amaḍal-agi i d lsas amenzu n tinnugla. Ayen akk i as-yettaken udem d ineḍruyen n teḥkayt, d akud d adeg n teḥkayt, ddukklen deg waygar-asen, wa ikeččem deg wayeḍ ; di tdukli-nsen yettban-d wudem ameqqran n ugbur. Ɣer umaḍal-agi, renunt ɣer-s tgejda nniḍen i ibennun tinnugla am tɣassa n tsiwelt (structure narrative) s wayen akk i yettilin deg-s am uwadem/yiwudam d umasawal/imsawalen (narrateur-s), ama d ayen nniḍen.
Awadem, isidir-it umsawal (narrateur) deg wungal, yettnejbad wakud ma ilaq, yettak-as teɣzi tehri i tudert-nni ines. Mačči am deg tullist, twehha tmuɣli n umsawal ɣer yiwen umur kan n tudert n uwadem. Tikti-nni i d-yeqqaren tullist d tamaẓẓyant ma d ungal d aɣezzfan, seg wayagi i d-tuɣ aẓar. Ma imuqel yiwen s tiṭ yattanin ɣer wamek ɣezzif uḍris n wungal ad yaf d timenna n tudert n uwadem/yiwudam i t-iseɣzafen s wudem neɣ s wayeḍ.
Di tɣessa n tsiwelt (structure narrative), tella tiɣen taɣect i d-iḥekkun ayen yeḍran/iḍerrun di teḥkayt. Temzer ad tili d yiwet, zemrent ad ṭṭuqtent ; tezmer ad tessawel ineḍruyen akken ḍran di tiwalt-nsen, ittusemma akken mseḍfaren deg wakud, tezmer diɣen ad ten-id-tessawel seg taggara-nsen ɣer tazwara-nsen, akken tezmer ad tettruḥu ad tuɣal gar yineḍriyen. Tamsalt-agi, teqqen ɣer lebɣi n umaru, ɣas ini-d d udem gar wudmawen n uɣanib deg wungal. Tinnugla, tressu aṭas ɣef yiẓubaẓ-agi (possibilités).
Iferdisen i d-yettwabedren deg wayen yezrin, qqnen akk ɣer tɣessa n tsiwelt, d awadem, d amsawal, d akud d wadeg neɣ d tasiwelt (narration) s timmad-is, akken refden taḥkayt d wayen yellan deg-s d uneḍruyen i bennun taɣara (qualité) n tinnugla deg uḍris.
Di ddurt i d-iteddun, ad yili wawal ɣef kra n yimedyaten (d ungalen) ara d-yessegzun ugar azal n tɣessa n tsiwelt deg usbeddi n tinnugla d wamek refden yiferdisen-is amaḍal n uferriɣ d teknilawt.
Muḥend Akli Salḥi