Ddurt yezrin, ṛeggmeɣ i umeɣri n tesɣunt Tangalt ad d-mmeslayeɣ ɣef wamek taɣessa n tsiwelt tessebdad tinnugla n uḍris d wamek refden yiferdisen-is amaḍal n uferriɣ d teknilawt (fiction et vraisemblance). Akken ad ṭṭfeɣ deg wawal-iw, ferneɣ ungal n Dihiya Lwiz, Gar yigenni d tmurt, d amedya. Ad bduɣ s tukkist-agi :

« D acu ara d-aruɣ ɣef Faḍma? Ayen d-uriɣ drus ur as-ikeffu ara azal-is. Cedhaɣ-tt ad tt-waliɣ, ad as-ḥkuɣ, ad as-iniɣ amek i aɣ-gan wussan ass-a, amek i tuɣal tmurt d aftat n uksum, yal wa ihemmej deg-s yeqqar d amur-iw. Ad as-iniɣ, d kemmi i iruḥen axir, wala nekkni i d-yeggran i ddel am wa, d kemm i isuffɣen tarwiḥt gar yigenni d tmurt, wala nekkni ur d-neṭṭif tamurt, ur d-neṭṭif igenni, nekkni neqqim nɛelleq gar-asen ».
Tukksit-agi (asebter wis 70), d cwiṭ seg wayen tura Zehra deg uɣmis-ines abaḍni (journal intime). Zehra, tura aɣmis-is s tefransist ; Yuba, mmi-s n mmi-s, yerra-t-id ɣer teqbaylit ; yettazen-it cwiṭ cwiṭ deg tebratin i Dihiya. Dihiya d tamarut. S tebratin i as-yettazen Yuba i tessen Faḍma Ibelɛiden, i tessen Zehra, i tessen Yuba, i tettissin ula d iman-is.
Ayen i d-uriɣ akka deg tseddart-agi, d agzul deg umur ameqqran n wungal n Dihiya Lwiz ; tsemma-as Gar yigenni d tmurt. D ungal. Tinnugla-s, yeqqen aṭas ɣer tɣessa-s tasiwlant (sa structure narrative).
Ɣas akken ungal-agi, yebded ɣef teḥkayt n Faḍma Ibedɛiden, d taḥkayt yeḍran deg umezruy (Faḍma Ibeɛiden d tameɣrast deg tegrawla n Lezzayer, d aḍeqqer i tt-id-ḍeqqren lɛesker n Fransa seg tmesrifegt), terfed-itt-id Dihiya Lwiz, terra-tt d lsas i wungal-ines. Tilawt-nni tamazrayt (la réalité historique) n uwadem Faḍma Ibelɛiden, tger-itt Dihiya Lwiz, s usugen-ines, deg uferriɣ (fiction). Timlilit i tsemlil tmarut, Dihiya Lwiz, gar umezruy (taḥkayt n Faḍma, taḥkayt n Dihiya d wayen yeḍran di 2001) d uferriɣ (taḥkayt n Zehra, taḥkayt n Yuba) tefka-as udem ikersen i uḍris-is, Gar yigenni d tmurt. Tinnekrest n uḍris-agi, akken i d-tekka seg unekcam ttnekcament teḥkayin n yiwudam i tt-yerfed usuget n tuɣac (polyphonie) i d-yessawalen deg wungal-agi. Tinnekrest-agi, akken i tcebbeḥ aḍris i terfed taknilawt n yineḍruyen (la vraisemblance des événements).

Taɣessa tasawlant n uḍris-agi n Dihiya Lwiz, tebded ɣef usuget n tuɣac. Mačči yiwet n taɣect i d-iḥekkun. Zehra, tḥekku-d taḥkayt-is ; tettfaraṣ tagnit, tḥekku-d ɣef Faḍma Ibelɛiden. Ayen akk i d-teḥka, terra-t deg uɣmis-ines abaḍni ; tura-t s tefransist. Yuba, yerra-d ayen akken i d-teḥka jida-s ɣer teqbaylit ; yettazen-it d tibratin i Dihiya. Dihiya, temsel ayen akk yellan deg tudert n Zehra d Faḍma d Yuba d aḍris ; Terna ɣer-s tudert-is nettat (kra deg-s yemgada d tudert n tmarut). Annect-a akk, yeslul-d amaḍal ideg yal tudert tettarra tiɣri i tayeḍ. Amaḍal-agi d udem n tinnugla n uḍris n Dihiya Lwiz.
Wagi d amedya kan. Nezmer ad nwali diɣen udmawen n tinnugla yessexlaḍen gar umezruy d uferriɣ (fiction) deg yiḍrisen n Ɛmer Mezdad (Tagrest urɣu d amedya igerrzen : assaɣ yellan deg wungal-agi gar yiḥricen-nni yesɛan azwel : adlis n Weɛli d tudert n yiwudam wiyeḍ) neɣ deg yiḍrisen n Ɛumer Ulamara (Tullianum, Taggara n Yugurten d amedya yelhan, ideg yuɣal Yugurten d taɣect i d-yessawalen taḥkayt-is d yineḍruyen gar-as d Ṛumman). Akken diɣen i tella tinnugla tebded ɣef usugen ur nesɛi assaɣ d umezruy ; ittusemma d aferriɣ i d lsas-is ; ṭṭuqten wungalen mačči d yiwen ad t-id-nebder.

 

Muḥend Akli Salḥi