Aẓar n wungal n teqbaylit yettuɣal ɣer yiseggasen n 1946, asmi i yura Belɛid At Ɛli aḍris-iw “Lwali n udrar”, maca d Racid Ɛellic i iressan lsas i tewsit-a n tsekla s wudem ubriz asmi d-yessuffeɣ ungal-is amezwaru “Asfel” deg useggas n 1981.

Seg yimir-nni ɣer wass-a, ɛeddan 250 n wungalen i d-yeffɣen s teqbaylit. Gar cwiṭ d waṭas, llan wid yufraren, llan ula d wid i d-iḥellan arrazen. Maca akken qqaren, ulac tirect ur nesɛi akerfa. Akken i yella wayen yufraren, i yella wayen i ixussen. Ayɣer?
– Tamezwarut, tuget n wid yettarun ungalen ass-a d imaynuten deg unnar n tira, ur ssinen ara tifukas (techniques narratives) iɣef yebna wungal.
– Tis snat ur qqaren ara s waṭas, neɣ xas qqaren s teqbaylit, maca ur ffilen ara ɣer tsekliwin tiberraniyin anda teǧǧuǧeg tewsit-a n wungal akken ad snernin asugen-nsen (imagination). Daymi tuget n yisental iɣef ttarun, cudden akk ɣer yidles n tmetti taqbaylit d wansayen-is.
– Tis tlata, ad d-iniɣ dakken tuget n yimura nwan ungal d taqsiṭ kan. Dɣa ttarran azal ugar i teqsiṭ ara d-alsen, maca tettun ayen i yugaren taqsiṭ: d tasiwelt n teqsiṭ-nni s timad-is d wamek i tettwaru.

Ungal mačči d taqsiṭ kan !
Ih, ungal mačči kan d taqsiṭ-nni ara d-neḥku amzun d tamacahut, maca d amek ara tt-id-neḥku. D amek ara d-nefsi azrar n tigawin d tedyanin, d amek ara nettruḥu u ad d-nettuɣal gar yizri d tura (rebondissements entre passé et présent). D amek ara d-nemsel iwudam s tugniwin-nsen d tnefsit-nsen. D amek ara nefren tifyar d uɣanib icebḥen akken ad d-nejbed lwelha n yimeɣri: ad t-nezzuzen, ad t-nesduqqes, ad t-nessewhem … akken ad yekcem deg umaḍal n wungal-nneɣ (monde fictif). D ayen ara t-yeǧǧen ad yinig d yiwudam seg usebter amezwaru alarma d asebter aneggaru, yerna ad yestumen s tɣuri (plaisir de la lecture). Mi t-yekkfa s tɣuri, ad as-yini : Bon sang, akka i d ungal !!!
Akken ad negzu ugar timsal-a, yessefk ad nɣer ungalen i yuɣen abrid-a, ufraren-d u ḥellan-d amḍiq-nsen gar wungalen icebḥen,amedya :
Akkin i udrar, 2011, n Ɛumer Ulaɛmara.
Tettḍilli-d ur d-tkeccem, 2015, n Ɛmer Mezdad.
Gar yigenni d tmurt, 2016, n Dihya Lwiz.
Murḍus, 2022, n Tahar Uld Ɛmer.
Tiṭ d yilleḍ, 2022, n Muḥend Akli Salḥi.
Tasfift tessefsi tussaft, 2023, n Liza Serik.

Larbi YAHIOUN