Deg umagrad-nneɣ iɛeddan, nenna-d dakken  ungal mačči kan d taqsiṭ-nni ara d-neḥku amzun d tamacahut, maca d amek ara tt-id-neḥku. Deg wungal neɣ deg wullis s umata, tasiwelt ur tetteddu ara kan s yiwet n tikli amzun d tamacahut. Acku ma yella amaru iḥekku-d kan tidyanin ta deffir ta amzun d timesqaqert, dɣa imeɣri ad yeɛyu, ad yenneɣni ad as-yeɛreq yixef n teqsiṭ, ur iẓer sani i tetteddu. Imir-nni kan ad yeḥbes, ur ittkemmil ara taɣuri.

Ihi amaru yessnen taẓuri n tsiwelt, yetturar s wakud d tsiwelt is d-yettales taqsiṭ-is.  Dɣa yessexdam aṭas n wanyaten akken ad d-ijbed imeɣri neɣ ad yerr lwelha ɣer kra n yimir deg teqsiṭ. Gar wanyaten-a ad naf : aneggez, tasgunfut, agbur, asayes …

  • Aneggez (l’ellipse) :

Aneggez d tukksa n kra n tallit deg teqsiṭ. Tikwal amaru yezmer ad yezgel kra n tallit neɣ kra n tedyanin, ad ineggez ɣer tallit-nniḍen war ma yeḥka-d ayen i yeḍran uqbel. Iswi-s ad yesseɣseb tasiwelt akken ad iɛeddi ɣer wayen i yesɛan azal ugar.

« Ielli  akka  i  d-ibedd  ɣef umna,  yenna-as : « Tura kan ad d-uɣaleɣ ! » Ass-nni akka am wass-a. Tuzzel, tefka-as-d abalu, yesbur-it. Tuggad ad d-yebzeg ticki, mi ara d-yuɣal. Yefka-t umna akkin. Anagar ass-nni mi t-twala !

    20 iseggasen seg wasmi yeffeɣ ur d-ikad, netta yenfa, ma d nettat ma drus i tru. Tura ibedd sdat-s. Ddeqs aya ideg t-yenqer ccib. Yettmeslay, acu am wakken ayen akk i d-yeqqar mačči d imeslayen : tsikkid-it kan, urɛad tumin ! Tresa tamuɣli deg-s, amer ad yefsex sdat wallen. »[1]

Ass-nni, sb 128.

20 n yiseggasen i iɛeddan segmi i iruḥ urgaz. Yuɣal-d, dacu ur neẓri ara dacu i yeḍran neɣ dacu i yexdem deg 20 nni n yiseggasen.

  • Tasgunfut (la pause) :

Tasgunfut tettili-d mi ara teḥbes tsiwelt, ad ḥebsent tigawin akken ad tezzi lwelha ɣer kra n uglam neɣ kra tekti deg wullis. Dagi d tagnit i yimeɣri akken ad yissin adeg d tallit ideg teḍra teqsiṭ u ad yefhem tiktiwin d ttexmam n yiwudam.

« Asemmi isenni, yekkat ugris itessu-d i udfel… Tuzzel tefka-as-d abalu, yesbur-it».

Ass-nni, sb. 128.

  • Agbur (le sommaire) :

Agbur neɣ agzul d asriffeg s tewzel ɣef kra n tedyanin d tigawin n teqsiṭ war ma yekcem deg-sent s telqay. Ad tent-id-yebder d abdar kan amzun d agzul.

« Imenza, wid i d-ineǧren abrid deg waman, uɣalen-n ɣer tmurt, ceyyɛen-d tarwa-nsen ; akka ay d lɛadda, d tannumi ; uwten aqabac, ummen iberdan, kecmen ddaw n tmurt, ɛebban timaẓẓayanin, leqen tursa, nudan lber seg tama ɣer taye, kecmen tuddar timeɛzula, ass din, ass da, tazzla ɣef uɣrum… »[2] 

Faffa, sb. 21.

  • Asayes (la scène) :

            Asayes d imir ideg ara yeddukkel wakud n tsiwelt akked wakud n teqsiṭ. Tasiwelt ad aɣ-d-tettales tidyanin akken i ḍrant imir-nni amzun akken neḥḍer dinna, nettwali-tent, nettferriǧ deg-sent amzun d asayes n umezgun. Annect-a yettbinin-d mliḥ deg yidiwenniyen d yiḥulfan n yiwudam.

« Seg lebɛid i asen-d-iban lber am lxi. Jeɛqen seg lfer, ttjelliben, ttun iman-nsen belli ɣef teflukt i llan. Wa yenec deg waye, wa yerfed ifassen-is d wudem-is ɣer yigenni… yexle yimeṭṭi d lfer, yewwe wul sani yebɣa. »[3]

Yezgar asaka, sb. 108

Ihi amaru iẓewren d win yessnen amek ara yessexdem tifukas-a n tsiwelt d wamek ara yurar s wanyaten-a yemgaraden akken ad d-yejbed imeɣri, ad yerr lwelha-s ɣer tegnatin i yesɛan azal neɣ ad ineggez i tegnatin-nni ur nesɛi ara azal, ad iwet ad iɛeddi fell-asent. D annect-a i yettcebbiḥen ungal u yettak-as talqayt akked yiḥulfan i wullis.

 Larbi YAHIOUN

[1] Amar Mezdad, « Ass-nni », Ayamun, 2006, sb…
[2] Rachid Aliche, « Faffa », 1986, OPU, sb, 21.
[3] Lyas Belaidi, “Yezger asaka”, Imru, 2019, sb. 108-109.