Bujemεa, mačči d udem amaynut deg unar amẓuran naɣ n umennuɣ ɣef tlelliyin d yizerfan n wemdan, ɣef tugdut, ɣef teqbaylit, tameslayt naɣ tameddurt, yakkan ɣef tayri akken mgaraden wudmawen-is. Awal n Bujemεa d tala i werǧin yekkawen, ttbut d tizlit-is taneggarut (2025) : Iqqers ṭbel a Qassi, Bujemεa, yeskuki amek teḍra d teqbaylit-nneɣ i neǧǧa, acku «nesserwa-t beṛṛa i wennar», armi nuɣal : «mačči ar zdat i nteddu /ar deffir i nettuɣal.», aṭas n tamiwin yennul, yseḥassef imi «newweḍ ar laṣel nhudd-it». D wa i d ccna asuqas n Bujemεa, yesduqusen acu yeggaren iẓuran.
I usmekti, Bujemεa Agraw, isem anaẓur, di tebdelt d Uddan Bujemεa, s teqbaylit d Bujemεa n At-Wdiε, ilul ass 27 duǧember 1952 deg At-Weɣlis, di taddart n Texlijt (Cemmini). Akken i t-yecna gar tezlatin-is timenza :
«Tamurt-iw nnig wasif
Seg Sidi-Σic d asawen
Tuddar i deg mazal nnif
Sser d trugza εussen
Tullas irgazen akk kif-kif
Γef nnif d trugza ay εussen.»
Yebda ccna-s deg umaṭṭaf n Radyu tis snat anda yessekles, tikkelt tamezwarut, tizlit Cfan yidurar (T45), yufraren ugar di tallit-nni n yiseggasen n 1970. Di taggara n 1970, di Fransa yessekles kra n tesfifin ɣur Uxxam n usekles Azwaw, yeselḥay Yidir.
Di tazwara n 1980, yettidir di Paris, sin iseggassen ar zdat yessuli tarbaεt Agraw ɣer d-yerna Takfarinas, d wi yessekles aḍebsi-ines amezwaru di 1982. S yisem-a yerra tajmilt i Ugraw n Yimaziɣen (Académie berbère). Tasfift-a tella s uzwel n Leswaṛ zzin (d tizlit mucaɛen aṭas) gar tiyaḍ am Amendil awraɣ (tizlit taqburt i ttawin zik deg At Weɣlis, d tigemmi taɣerfant). Leswaṛ zzin d tizlit iss-yewwi arraz amezwaru n ccna atrar deg 1976 i d-yellan di Lezzayer tamanaɣt; d tizlit anda yerra imiren tajmilt i yimeḥbas n 1976, mass Harun Muḥamed d yimeddukal-is; akka-d, i wid n 20 yebrir 1980 d 1981. Di 1983, tarbaɛt Agraw tuɣal-d s yizwal-nniḍen am Dda Akli d Ccaf n Uparti, tizlatin tisertanin.
Di 1984, Takfarinas yeffeɣ si terbaɛt, maca Bujemɛa yezzi-d s tigawt tamḥaddit s yiḍrisen i d-yugem seg tala n wul-is yezgan sswayen igran n tlelli. Bujemεa, di 1985, yerna-d ar tarbaεt Agraw, acennay ilemẓi n tama n Cap Sigli, Karim Tizuwar s tasfift deg d-ufraren yizwal am : Lexmis d lǧemɛa d Iɛac ur yeksib, atg.
Di 1986, Karim yeffeɣ iman-is (solo), Bujemɛa yessuffeɣ-d tasfift : Ul-iw yedduqqus, d tizlit i yrefden aṭas n yicennayen, tallit-nni, deg akken telha.
Aseggas ar zdat, di 1987, s tallelt n Rezqi Barrudi, Jean François Picot d Céline Chollet, dima di Fransa, yger asurif s uɣanib yemgaraden ɣef tmenza s umaynut tama n wallalen am percussions électroniques d weḍris n : ccna n wul d leɣben (mélancolie), yakan s snat n tezlatin Ma ulac-ikem d Ayen nnan.
Segmi yebda ar ass-a, Bujemɛa d agrawliw s ccna-s, d ameɣnas n yal tallit ɣef teqbaylit.
Ccna n Bujemɛa Agraw, d win yesakayen, yessdukkelen, d tiɣri i tegnatin n leḥriṣ n Yimaziɣen, ad walin d acu i ten-yettraǧun, d tiɣri i yimussnawen, i wid yeɣran, am afyar-a :
«Anida tellam a wid yettarun
D lweqt ad d-tegrem tiɣri
Cbut wid icennun
Ɣef umezruy d zik-nni»
Bujemεa n At Wdiɛ d tikli ɣef tidet deg ubrid yessuffuɣen ɣer tafat, am akken yenna :
« Wid i as-yeqqaren nefcel
S abrid leεmer i d-ffiɣen
Di ddiq i d-yettban lefḥel
ttqeddimen ur ttuggaden », neɣ « Ay imesdurar ur nezmir/ i aɣ-yessenṭaqen d zzyada n lbaṭel ».
Sul icennu, sul yettnaɣ ur tnegger ara tnaṣlit, imi ameɣnas yellan deg-s mačči kan d acennay. Yecna lmenkeṛ n lḥekkam yuɣalen am wannu ur nesɛi agens, yettleqqim-d ccfawat qerriḥen d leḥzen n wayen nettwali iḍerru, yecna ɣef iɣublan n yImaziɣen, tiyita yečča Uqbayli beṛṛa naɣ daxel n tmurt, yekkat ad d-yerr iseqqan ɣer waman, ad d-yerr ɣer ubrid n tmedyezt, wid-nni yekksen azaglu i tkerza. Ttun tamedyezt dhan-d s zzhu n uẓawan. Yefka-d tamuɣli, i win yebɣan ad iwali s wallaɣ, ad yernu ad isel i wawal n umezzil.
Yezga yeqqim d Amaziɣ ur nettruẓ ur nkennu, werǧin yeqbel azaglu, d win ur nbeddel tikli ur nettu«arrac-nneɣ yeɣlin temẓi ur ttemdin» yettaẓ ur yettwexxir.
Tamedyezt-is zun d lfuci, yeṭṭef deg ubernus yugi taẓerbit-nni, ur yeṭṭis di trakna ɣas qessiḥet tegrest; ayen yezreε yemɣi yger-d iɛerjunen i tsutiwin d-iteddun akken ɣer lebɣi-s ad tawweḍ.
Tajmilt i s-terra Tiddukla tadelsant timettit Agraw, ɣas drus-itt, d tajmilt i teɣzi n umennuɣ-is i ɣ-d-yassawḍen ɣer tegnit am ta. Ayen yexdem d anagi i wakken idles n teqbaylit ad yidir lebda.
Γas ass-a tizlit tamḥaddit wexxren-as yicennayen amzun yessuli umennuɣ; tugett zzin ɣer ccḍeḥ anda aḍris udyiz yenejla, rẓan tameslayt, rran ula d ammus ɣef yicennayen i d-iḍefren abrid n Bujemεa. Newweḍ anda yemmut usnulfu, refden di ccnawi n yimenza s userwet yeffeɣ wanya. Nnuggad amer ad awin ccna n teqbaylit ɣer nnger.
Wissen kan tiɣri n ccna d iẓuran n Dda Bujemɛa ma ad sen-tawweḍ?
Tanemmirt-ik a Dda Bujemɛa.
Nadir OUDDAK