Naɛima Benɛezzuz, tlul deg useggas 1982 di taddart n Yiɛezzuzen (Bgayet). Werǧin tekcem ɣer uɣerbaz, maca tḥemmel ad taru seg temẓi i tebda tira n yisefra syin teqqel ɣer tira n wungalen. Ungal-is amezwaru d Tudert n tmara, Tḥemmel tamaziɣt d wayen akk icudden ɣur-s.
Tudert n tmara d ungal i d-yettmeslayen ɣef Ferruǧa, d yiwet n tgujilt i d-yeqqimen gar yifassen n lɛal n baba-s akked twacult-is i as-yesseṛwan ussan n diri. Ad t-naf di tazwara yettmeslay-d lḥif n tmeṭṭut n zik d wayen tesɛedday ladɣa mi ara mmten yimawlan-is d tlelli i as-yettwakksen, amedya d Ferruǧa, tawademt tagejdant; d wayen i as-texdem lɛal n baba-s. Syin akken, temmeslay-d tmeskart ɣef tudrin yuɛren deg yidurar d wamek ttnadin ad rewlen seg-s. Ɣer taggara, temmeslay-d ɣef usentel n tayri anda ad tt-nẓer gar Ferruǧa d Mastan, akked wayen yezdin gar yimaziɣen (leqbayel d yitergiyen).
S umata d tafsast, d tin n yal ass, tikkwal teggar-d awalen imaynuten, maɛna yezmer ad ten-yefhem yimeɣri s sshala.
D ungal yelhan mliḥ acku Naɛima Benɛezzuz tules-d akken ilaq ineḍruyen n wungal-a, tjebbed-d imeɣri s yiḥulfan.
Deg wayen d-tenna :
“Tikwal d tayemmat i yettekksen lferḥ i mmi-s.”
“Amdan ur neɣri ara yessimẓiy deg yiman-is, yettaǧǧa aṭas deg lḥeqq-is, tikwal yettɛemmid imi taqlaṭ tezzi i yiri-s, ad yefk azuɣer xas ma nnig wul-is.”
Lidya MENṢURI
Tanelmadt n useggas wis sin di tesnawit Hucer Mulud (Ɛin Legraǧ)
AZZIḌRIS:
Tudert n tmara
Naɛima Benɛezzuz
Tawsit: ungal
Tiẓrigin Buskin, 2019, 163 isbtar.
Tazwert: Katia Benazzouz
Arraz Muḥend Akli Ḥaddadu – 2022.