Tlata n yidlisen, tlata n yiḍrisen, tlata n tebratin, tlata n lbaḍnat, tlata n yisteqsiyen. Akka i yebna Zahir Meksem tira-ines taseklant. Asenfar-agi aseklan d awḥid, yuklalen ad welhent wallen ɣur-s acku tazrart n tebratin terfed aṭas n tmitar n tnekradt tamengalt (trilogie romanesque). Tin ɣer-s d tamxaleft deg umezruy n tsekla taqbaylit.
Tanekradt-agi (trilogie), ɣas tεeṭṭel deg wakud, tegla-d s yiferdisen yelhan i usefhem n tsekla-nneɣ d wamek tettbeddil. Tamezwarut n tmezwura, tlata n yiḍrisen-agi, rran tamsalt n tinugla di tlemmast n temsal. Ungal d tungalt d sin wawalen, d snat n tmiḍranin i irefden asteqsi n tewsin d tmagit n uḍris. Tis snat, tlata n yiḍrisen-agi, mi bedden ɣef wassaɣ anekrad (relation trilogique), rran tabrat, si tama, d tasarut i temseεraqt n teḥkayt di yal aḍris. Si tama nniḍen, d allal yesdukklen iḍrisen di tɣessa-nsen. D ayen i asen-yefkan i yiḍrisen-agi tifulka (esthétique) ireṣṣan ɣef lbaḍna (yal tabrat tenna-d ayen yefren), ɣef tayri gar yimdanen (yal tabrat yura-t bab-is/lall-is akken ad yeṣṣer wid iḥemmel).
Tabrat n uẓekka (2015) tabrat n yinig (2025), tabrat n tayri (2025), yura-tent ufus s wul yettnadin talwit. Tin yernan ɣer way-agi, uɣalen yiḍrisen-agi d aɣbalu i uskasi ɣef kra n wudmawen n tinugla s teqbaylit.
Muḥend Akli Salḥi