Tiɣri n tudert d ungal amaynut n tselmadt Harikenchik Siham i d-yeffɣen, aseggas-a 2025, ɣer teẓrigin Talsa. Amagrad-a d agzul n tedyanin akked yiwudam igejdanen n wungal. Anda yal awadem s teqsiṭ-is.
Muḥ aderwic
Deg wungal-a ad neddu d Wakli neɣ Muḥ abudali ɣer taddart Tawrirt n Ccix. Taddart i as-igan irebbi i uderwic, teɣḍer tudert almi i d-yufa iman-is yettnemḍar gar tzenqatin-is; yemmeɣ lexlawi, la axxam la lwali. Yezga iḍfer-it uḍaḍ d yir tamuɣli n medden amzun d netta i yextaren tudert-nni. Yennuɣna, yeqber, i melmi ara yekkfu fell-as maḥyaf-a.
“Wissen ma ad tfakk tneḥyaft fell-i?… Ma nwan medden d nekk i d ssebba n tselbi-inu, aya ur yelli d lebɣi-w, imi ula d nekk d amdan yesɛan ul d yiḥulfan.” [Sb. 18-19].
Lehna d Yidir
Cwi kan llan yimdanen lɛali. Dagi deg taddart-a i yemlal Lehna, tagujilt i d-teǧǧa yemma-s d tamecṭuḥt. Ur iɛeṭṭel ara yerna-d ula d Yidir, asdawan i icaxen deg tayri n Lehna. Akken deg sin yid-sen, bedden ɣur-s, ttawin-as tagella d yiselsa akken ad sifsen cwiṭ seg lḥif-is.
Abudali xas yeggugem ur yettmeslay ara, maca yettwali, tidyanin akk yeḍran deg taddart ɣef tiṭ-is, yettales-itent yiwet yiwet.
Atmaten yebḍa wakal
Yesla i leɛyaḍ, yuzzel ad iwali d acu i yeḍran, yufa ziɣ d sin watmaten iwessura i yekkren ɣer yimenɣi ɣef cwiṭ n tlisa. Amek win i yesɛan irgazen ad yekkes amur i gma-s i d-yeǧǧan anagar tiqcicin? I wagi mačči d lbaṭel?
“D sin n watmaten i d-yeffɣen seg yiwet n tɛebbuḍt, ass-a tefreq-iten terdast n wakal i yellan ɣef tilist. Ahat azal ideg ara asen-uɣalent tmedlin.”[ Sb. 32].
Taluft n Yidir
Yidir iɛebba taɛkemt n uxxam-nsen almi i yettu ula d tin i iḥemmel. Maca tiyita i t-yerẓan ugar, asmi i t-id-tuwet tidet ɣer wudem: ziɣ baba-s d yemma-s mačči d imawlan-is n tidet !
Tadyant n Zira
Zira taqcict tabaḥant i ḥemmlen akk wat taddart, maca zzher-is isres-it gar yifassen n yir argaz i tt-iḥeqqren, i tt-yekkaten. Tawaɣit, ula d imawlan-is ideg terǧa liser, fkan deg-s afus, almi d asmi tt-ufan tɛelleq iman-is ɣer tzemmurt, temmut ur terwi ddunit. I limer slan i teɣri-s tili mačči akka ara teḍru, xas ndemmen, ndama ur d-tettarra yelli-tsen.
“Tkemmel abrid-is metwal tiẓgi… Taqcict tɛelleq-d iman-is. Tafekka-s teqqur gar yigenni d tmurt. Imeṭṭi yeffeɣ allen-is, rruḥ yeffeɣ lǧetta-s.”[ sb. 48]
Tukerḍa d tmenɣiwt n Asalas
Tadyant n Zira teǧǧa-d lǧerḥ lqayen deg wulawen n yimezdaɣ. Mazal yeḥlmi almi d-terna tedyant n Asalas, agrud i yukren yimcumen, acḥal ur d-iban almi i yufa umeksa tafekka-s deg teẓgi, kksen-as akk igmamen i yesɛa.Teqqed tasa n tyemmat, yesleb ubabat, meǧǧdent lxalat i yeslan i yir isalli.
“Baba-s yekkfa deg-s lǧehd s ara iqerreb ɣur-s. Yekker yirriq d umeǧǧed. Setti-s, seg wass-nni nettat deg tesga. Yemma-s tettlummu kan deg yiman-is amzun d nettat i iɛemden i wayen yeḍran d mmi-s awḥid.” [Sb. 64]
Ḥerraga
Qqaren lhem ur d-nusi, d abrid ur d-yufi…Tadyant tessawal i tayeḍ. Yidir iqerreb ad d-yexḍeb Lehna, maca ugin yimawlan-is acku ur ixeddem ara. Ixemmem, imeyyez, yefra-tt ad iruḥ ḥerraga, ahat lɣerba ad as-d-telli sdat-s tiwwura imedlen. Σeddan yiseggasen, yuɣal-d ɣer taddart akken ad yeg leqrar d tin i yefren wul-is.
Aṭṭan n corona, lmut n Lehna
Akken i heggan iman-nsen ad zegren ɣer Fransa, yeɣli-d waṭṭan n Corona. Inafagen medlen, inigen ḥebsen. Lehna yudef-itt waṭṭan amcum i yeglan yis-s s anda ur d-tettuɣal, maca teǧǧa-d yelli-s i d-yefkan cwiṭ n tebɣest d usirem i Yidir akken ad ikemmel tudert-is mebla Lehna.
“Ass-nni mi d-yuweḍ lawan ideg ara d-teǧǧ i turǧa, tenzef. Xas akken s lqella n yifadden, texdem-d tabɣest armi i tesla i teqcict i d-ilulen tujjaq. Tezmumeg, din yeffeɣ-itt rruḥ. “ [sb. 144]
Times yeččan Yidir
Mazal i ḥlin medden seg waṭṭan amcum i imegren tirwiḥin yal ass, terna-d tmes i yeglan s uzegzaw d uquran. Ajajiḥ yuweḍ s igenni, imdanen yeffeɣ-iten leɛqel, d tazzla ad tt-sexsin mi yella kra ad d-jebren seg tferkiwin-nsen d yixxamen-nsen. Maca times ur tettqil ara, aṭas i tuwi di lǧerra-s.
“Yidir Yidir, cukkeɣ-t yedda di lǧerran widak ikenfen, imi arbaɛ-nni ukkud yedda ur d-zzin ara, yuweḍ-d kan lexbar-nsen belli mmuten!” [sb. 149]
Taggara n Muḥ abudali
Yal tazwara tesɛa taggara. Akli neɣ Muḥ abudali, kra yedder, yeḥḍer i tedyanin n Tewrirt n Ccix, yules-aɣ-d tidyanin n yimezdaɣ-is yiwet yiwet, yules-aɣ-d ula d tadyant-is amek almi i d-yeggra d ameslub gar yiberdan. Imeddukal-is i as-d-yerran asirem mmuten, ǧǧan-t-id iman-is. Tazmert txessi, allaɣ itezzi, waqila yuweḍ-d lajel-is, yeɣli. Uqbel ad medlent wallen-is, izlem-d baba-s n Yidir i d-yuzzlen ɣur-s, deg ufus-is Tudert, yelli-s n Yidir d Lehna… asirem n tudert ara ikemmlen ɣer sdat.
“Iḥun Rebbi kan, jebreɣ-tt-id deg kra n waktayen, seg wayen sliɣ d wayen walant wallen di tedyanin n tmetti… tura nekk kkfant-iyi. Tiɣri ad tuɣal ɣer tudert ma yella win ara as-yeslen, ad as-d-yerr awal.” [Sb. 156]
I wid d tid yebɣan ad slen i tedyanin n Muḥ, ad inigen d tayri n Lehna akked Yidir, ad ɣren ungal Tiɣri n tudert n Siham Harikenchikh. Taɣuri igerrzen.
L. YAHIOUN