Roald Dahl, d amaru Abṛiṭani, laṣel-is d Anuṛwiji. Ilul aseggas 1916 deg Kardif, tamanaɣt n tmurt n Wales. Yemmut aseggas 1990. Yura ddeqs n wungalen i yigerdan, gar-asen “Matilda”. Ungal-a yerra-t-id ɣer tmaziɣt Mouaissi Nedjmeddine, d ilemẓi n It Wertiran, aɣir n Sṭif. Ilul ass n 15 di furar 1999. D amaru, d imsuqel. D aselmad n tmaziɣt.
Ungal-a, yebda deg yiwet n temdint d tabesṭuḥt anda yezdeɣ Čarli d yimawlan-is akked 4 n lejdud-is deg yiwet n tbeṛṛakt meẓẓiyen maḍi, tezga-d sdat n yiwen n lluzin d ayla n cakula n Mass Wunka. Tagurbit-nni, meẓẓiyet alammi dayen, lejdud n Čarli gganen deg yiwen n wusu deg 4 yid-sen, agris ikeččem-ihen deg yal aceqqiq, ma d učči drus maḍi. Aya akka, Čarli d aqcic uḥdiq, d aṣebbar. D cakula kan i s-iɛeǧǧben ɣef kra yellan. Maca, yettaṭṭaf-itt-id kan tikkelt i useggas, ass n tlalit-is mi ara s-d-yaɣ baba-s tablaḍt n cakula d tameẓyant d asefk; yettɣamay acḥal n wussan netta itett deg-s.
TADYANT YESSEWHAMEN:
Yiwen wass, isuddes-d Mass Wili Wunka yiwet n temsizzelt tamaḍalant, yerra xemsa n tesruyin n wureɣ deg teblaḍin n cakula i yettnuzen deg tḥuna n umaḍal, win ara d-yafen tisruyin, ad yerzu ɣer luzin-is. Deg taggara, ad as-d-yawi arraz ameqqran. Ɣef waya, uzzlen medden si yal tama, bdan ttaɣen tiblaḍin n cakula, ttnadin ɣef tesruyin n wureɣ. Čaṛli yeẓra ur yesɛi ara xilla n zzher, acku tawacult-is ur tesɛi ara idrimen akken ad d-taɣ cakula xilla.
IGERDAN YUFAN TISRUYIN N WUREƔ:
Yiwen deffir n wayeḍ, ufan rebɛa n tesruyin yigerdan:
Ugustus Glup: aqcic ur nḥebbes ara učči.
Vyulit Burgard: taqcict itetten xilla llazuq
Viruka Salt: iṛebba-tt baba-s s ufeccic.
Mayek Tivi: aqcic yessnen anagar tiliẓri.
Ma d tis xemsa, ur tban ara. Ttraǧun-tt akk s ccuq anwa ara tt-yafen.
Yiwen wass, d asemmiḍ. Čaṛli yella iteddu ɣef ubrid, yeɣɣa-t usemmiḍ d laẓ. Cwiṭ kan, yufa idrimen. Yerra s tɣawla ɣer tḥanut, yuɣ-d tablaḍt n cakula, maca ur yufi kra deg-s. Yuɣ-d tablaḍt-nniḍen, yewhem; yufa tasrut tis xemsa, taneggarut. Yuzzel s axxam ad imel i yimawlan-is d lejdud-is ayen yufa.
SDAXEL N LUZIN N MASS WUNKA:
Ass n tirza, mlalen xemsa-nni n yigerdan d yimawlan-nsen ɣer tewwurt tameqqrant n luzin. Mi teldi tewwurt-nni, yeffeɣ-d Mass Wili Wunka s yiceṭṭiḍen-is yessewhamen, s ucapun-is akked tɛekkazt-is n wureɣ. Yemmuger-iten-id s leɛqel, yessekcem-iten sdaxel n luzin.
Mi zegren tawwurt, wehmen merra deg leɛǧayeb i ẓran sdaxel n luzin. Ufan asif n cakula, ijeǧǧigen n sskeṛ, ttjur n leḥlawat, tiqenṭert n kaṛamil, kra yellan din yettwaččay. Ixeddamen n luzin-nni, d ibesṭuḥen, qqaren-asen Iwumpa-Lumpa, yewwi-ten-d Mass Wunka seg yiwet n teẓgi akken ad idiren yid-s.
TIKLI D LEXSARA N YIGERDAN
Deg tuzzya-nni, igerdan-nni ur ssawḍen ara ad ṭṭfen iman-nsen, gan tuccḍiwin d timeqqranin ɣef tmentelt n yir tamuɣli-nsen.
Ugustu Glup, iqerreb ɣer wasif-nni n cakula, yerna yeswa deg-s, yeɣli yerna ijbed-it yiwen uqadus d ameqqran d asawen.
Vyulit Burgard, tečča yiwet n teḥjurt n llazuq, teqqel d taɛeqqayt n tezwelt tameqqrant.
Viruka Salt, tebɣa ad taker amučuču seg tzeqqa n ugusim, maɛna imučučuten-nni gran-tt ɣer umdun yettawin ɣer ugudi.
Mayek Tivi, yebɣa ad yeɛreḍ tiliẓri yettceyyiɛen ccakula, yekcem deg-s, yeqqel annect n tɛelǧet tabesṭuḥt.
Ma d Iwumpa-Lumpa, yal mi ara iruḥ yiwen seg yigerdan-nni, ad as-d-cnun, ad d-awin tizlit d tamsirt ɣef wayen xedmen.
Ma d Čaṛli, ur yeṭmiɛ acemma, dɣa yeqqim kan ɣer jeddi-s.
ČAṚLI, AGRUD AMELSI
Deffir n tedyanin-a akk, Čaṛli akked jeddi-s Ǧu, qqimen-d weḥd-nsen akked Wili Wunka.
Wunka yella yettezmumug mi yella yeṭṭallay ɣer Čarli, yenna-as : « Kečč d aqcic imeɛnen, tuklaleḍ ugar n yiwet n tirza ɣer luzin-iw. » Čaṛli d jeddi-s Ǧu, wehmen, ur uminen ara ayen isellen. Syin, yuli Mass Wunka ɣer usansur n zzǧaǧ yettawin ɣer temdint. Uwḍen ɣer uxxam n Čarli akken ad siwḍen isali yessefraḥen. Yerna yessuter-asen Mass Wunka ad ten-yawi akk ad idiren deg luzin-is. Di tazwara gumman, syin akkin yewwi-ten.
TAMUƔLI-W ƔEF WUNGAL
Ungal Čaṛli akked luzin n cakula, yesselmad-aɣ lxir d lḥeqq sɛan azal ugar n yidrimen, yerna ṣṣber izmer ad yeldi tiwwura n tumert d wayen yelhan i umdan. Rnu yesselmed-aɣ diri win yeṭṭamaɛen imi taggara-s diri-tt.
Ungal-a, yeɛjeb-iyi, yesdukkel gar usugen d temsirin deg tilawt.
AZZIḌRIS:
- Azwel: Čaṛli akked lluzin n cakula”
- Ameskar: Roald Dahla
- Tasuqilt: Nedjmeddine Mouaissi
- Tawsit: ungal i yigerdan
- Tiẓrigin d useggas n usiẓreg: HCA, 2023
- Isebtar: 225
- Ungal-d yewwi Arraz n Uselway n Tegduda aseggas 2022
Ɛica CEHRIN
Tanelmadt n useggas wis sin di tesnawit Hucer Mulud
(Ɛin Legraǧ – Sṭif)