Llan wid d tid yessawalen awal war ma nesla i usiwel-nsen. Qqimen kan deg tɣemmaŗ-nsen, yiwen ur yeẓri d acu i ssawalen ɣas yuget wemgired gar ṣṣwab d tidet. Mačči d ayen ssenfalayen ttarun wiyeḍ ara ɣ-yinin amek ara nxemmem deg tegnawin-nneɣ? Ccwi kan tigzi (pensée) teffeɣ tilisa! Mačči d ayen nnan wiyaḍ ara ɣ-d-yesseknen anda llant tesqilin n teqwiŗin-nneɣ! Tidet d tidet; tikkwal tettarra tuqqna-s ɣer tmagit n umezruy-is. Wissen amek…steqsayeɣ kan!
Yal ass ttarguɣ, ur ẓriɣ ayɣer? Steqsaɣ imdukkal n tgemmi, nnan-d: win yettḥuffun ul-is -ad yemdeŗkel akka d wakka- ad t-yaf d abandu n yidles n usuki-ines ara d-yerr ɣer tegnawt n tgemmi-s. Skud tettwaru tmedyezt-nneɣ, ad tessiwel i tfelsafit (tasnagrayt) n tsekla-ines. Anda akk i neḥṣel deg tɣuzi n tseftit (conjugaison) d tseddast (syntaxe), ad nerr tiṭ, ad nerzu ɣer ″Amyag n teqbaylit″ yura Kamal Bouamara. Ma nerna neṭɣareb akkin: tal tasekla neɣ tameddurt taseklant s tegnawt-is; tal tasekla s umezruy-is, s yiɣeblan n tallit-is…
Amek i d-tegra tsusmi d tasusamt? Amek almi nuɣ tatut d tannumi ɣef tutlayt i ɣ-d-yefkan tudert? Amek yeğğa uneggal Léon Tolstoï tibuɣar-is iwakken ad as-yefk tudert talsant i tsekla tamaḍlant ? Amek ara d-nessefru wid d tid yessefran send imedyazen-nneɣ ? Amek yuɣal yiman d yiziɣer gar Spinoza d Des cartes d asteqsi, d azɣan (critique) afelsafan, asnagrayan? Mačči d wid i ɣ-yeğğan ara naf deffir-neɣ…aya iban, mi dɣa yal ales yettu tutlayt n tlalit-is, tutlayt i s-d-yefkan tudert.
Tal tamussni tessawal i tsusmi-s. Wiss ma d yaf wul ul n wul-is? Aya, nessaram-it. Mačči d aqeṣṣer kan i nettqeṣṣir ɣef tutlayt-a-nneɣ ay atmaten! Tutlayt d tira, d amezruy, d tamagit; d tudert d tameddurt. Ula d tamettant…tettcebbiḥ timucuha n umezruy n tudert-is. Ma ttwasseftin akk yimyagen-nneɣ akken iwata, ad ftin akk yiɣeblan-nneɣ deg temda n ṣṣwab. Syin akkin, anda nelḥa d iṭij…
Wiss tussna ma d tamussni n tsusmi? Ayen nedder, nemmuger-it nessen-it di tudert-nneɣ tamsaddart, a wi iẓran? Asmi tessawal teqbaylit, asteqsi d gma-s n uweṣṣi. Tura mi teŗŗehben tmetti, yal wa s yisalli-ines yesseftay war ma yeẓra anda ara yessağew lɣella-s. Utlay tameslayt-ik ay amaziɣ, aru tamaziɣt-ik a mmi-s n tmazɣa! Amyag-nneɣ d tamagit n tgemmi.
Wiss d acu-tt tilawt ma teffeɣ-itt tidet? Mačči d tagmat neɣ d timdukkelt i ɣ-yeffɣen afus iwakken ad nemmeslay ɣef waya. Tikkwal d ul kan i ireffun ɣef wallaɣ, ayen nniḍen-nni, d tafekka kan ma tessen iεeggalen-is.Timyigert tezga fell-aɣ, tixeŗ-as kan i ddunit ad tenquqel, yal akeddaŗ yessen iɣẓer-is. Skud isekkilen n tutlayt-nneɣ zgan d inagan n tira-nneɣ, d asirem d usfillet kan ara d-yerzun ɣer wennar n tira-nneɣ. Ur tettidir tutlayt war tira-ines; ur yettaɣ yiḍ ass-is war tigawt n tirga-ines…
Anfet-aɣ tura ma yefti weɣbel neɣ yettwassefti wemyag di tmedwa-nneɣ: ad as-nini, ahat, ur s-nessin ara i tira-ya-nneɣ; maca, ad aɣ-yelhu ma nuɣal-d ɣer wennar n trusi, neɣ ma nessen xeŗsum ilugan n tsusmi.
Mačči d targit i nɣunza,
Tezga d tanafa;
Nuggad asulles n yiḍes…
Awi-d kan ad mbabben ″wawalen″: tafrit (conscience) d tira , akraz d umeyyel, tayri d tmagit, tagecrart d tewleẓẓit, amezruy d tsekla, takrura (chimie) d tusnakt (mathématiques) , alway d uzway…d yiwet n tyuga yeddmen azaglu n tmara. Ulac tin neɣ win ur nessaram talwit i tidet-is, awal i tlelli-s.
Yergel webrid i wakud,
Ziɣ neṭṭef s waddud;
Am yislan am teslatin…
Ah Lemmer nefka-yas azal i tsusmi!
Moh Laid Deflaoui