Racid Ulebsir i yettwassnen deg unar n unadi ɣef tgemmi tadelsant akked tira n wungalen s tefransist, tikkelt-a yuɣal-d s wungal-is amezwaru i yura s teqbaylit, ungal i wumi isemma: “Tiziri yuker yiḍ”. D ungal ɣezzifen, yebḍa ɣef 5 yixfawen deg teɣzi n 271 n yisebtaren.
Iwudam d temlilt-nsen
Ayen i d-ijebden lwelha ugar deg wungal-a d afran n yiwudam d tizumla (symbolique) i refden yismawen-nsen. Yal isem n uwadem yemmal-d tawuri-s deg teqsiṭ:
Marjana: tamɣart yesseḥbibiren ɣef tmagit d wansayen , afniq iḥerzen ccfawa n taddart.
Crifa: tamejjayt s yimɣan
Kader: argaz yesseḥbibiren ɣef tgemmi t wennaḍt
Baya: taǧǧalt tabergazt i icerken tudert akked tmeṭṭut
Azeddam, bu yisɣaren…
Asentel n wungal
Ungal yebda s teqsiṭ n Tziri akked urgaz-is Xaled, i d-yunagen seg Fransa ɣer Tmurt n Leqbayel, akken ad sɛeddin ussan dinna. D inig i ttrajun acḥal aya, ladɣa imi qqimen acḥal ur sɛin tarwa, dɣa begsen ad d-ẓuren lemqamat u ad dɛun i yiɛessasen n tmurt limer d ten-id-ɣiten s ugrud.
“Inig-agi urgaɣ-t, rǧiɣ-t, bɣiɣ-t. Deffir n uraǧu i iḍulen, tettkuffut tikti n trewla, tenǧer tebriḍt deg wul-iw, teẓẓuɣur allen-iw s tsusmi… Tsegger-iyi ɣer ygraw, annar n ddeɛwa n lxir.
Ḍleb amenzu d aqcic, i yi-d-temla s tumert. “ sb. 11; 258.
Seg Paris ɣer udrar n Ǧerǧer, Tiziri teɛfes akal n lejdud-is, tẓur-d lemqamat, tesla i yigrawen i iferrun tilla deg tejmaɛt, teḥḍer i wurar n lxalat, terfed tayaẓilt ad tger aẓeṭṭa… Tuɣal d tinigit ɣef wansayen n tmetti taqbaylit i ḥerzen lejdud seg zik. Maca ass-a tajaddit-nni tebda tettefruri, tamagit yegguni-tt nnger am tziri yuker yiḍ, yeḥjeb-itt s ṭṭlam-is. D ta i d tikti tagejdant iɣef yezzi wungal, tikti-a tban-d deg yinaw n Baya:
“Tala tessusem, lkanun yesruḥ timucuha, tassariwin d yijga tekcem-iten twekka, leḥyuḍ ɣusan, awal yettkaw, tutlayt tezder deg wannu…” sb. 57
Axxam n Leqbayel yesruḥ tuddsa tanasalit iɣef yebna deg tazwara, ḍaɛent twuriwin-ines n lasel. Ass-a, yeqqel d tilawt i ikecmen deg yizri. “ sb. 136
Tasiwelt d uɣanib
Tasiwelt tedda s taɣect n Tiziri (anallas agensay), i d-yettalsen tidyanin akken i mseḍfarent deg wakud amzun d asaru, maca iwudam akk i d-yettwabdaren ttekkin deg tsiwelt s yinawen-nsen d tmuɣliwin-nsen ɣef wayen iḍerrun deg teqsiṭ. (voix chorale). D ayen ara yeǧǧen imeɣri ad yinig d yiwudam deg yal ixef, deg yal abruy n wungal.
Ma d ayen yerzan aɣanib, ameskar yefren aɣanib icebḥen s usexdem n tenfaliyin tudyizin (aserwes, tanɣumnayt…) d tutlayt icebḥen i as-yernan aṭas n sser i wungal. Aṭas n tenfaliyin ara yersen ɣef wul d lxaṭer n yal imeɣri ara yedlun ɣef wungal-a.
D takemmust deg yiḍuḍan n lmektub amneṭri. Sb. 17
Yendel Xaled tiseɣlit n leḥzen-iw. sb.17
Nellem tudert-nneɣ s tmedyezy d yicewwiqen n tsusmi. Sb. 18
Tefka aẓar mebla sseɛd ɣef terga n leǧruḥ-is. Sb. 19
“Yeldi-d lebraq iceqqiq deg yigli, tewwet ssiɛqa am usekkin n tmes deg uɛebbuḍ n teẓgi.” Sb.127
Deg wungal Tiziri yuker yiḍ, ameskar yerẓa imnaren, yekkes tiseɣlit ɣef usentel n tayri d tuzzuft, yenna-d ayen ur d-qqaren medden s wudem usrid, yerna icebbeḥ-it s tenfaliyin d timxalfin.
“Tiseɣlit n tebḥirt-iw teǧhed, akken i yi-d-turew yemma i teqqim. Ɛass tamazirt-im ad am-tt-icerreg umeksa-nni i tettwaliḍ deg yiɣẓer n waggazen.” Sb. 96
“Ad temlileḍ Sidi Wandalus deg targit-im iḍ-agi, ad yekcem am udfel yeḥman, d ameččim n zzhu ad yefk init n tarrawt i tmuɣli-m, ldi-as tawwurt i urgaz-im, ad temɣi tadist deg waskiwen-im.” Sb. 257
Larbi YAHIOUN
.