« Acuɣer ilaq usuqel ? Deg umezruy, yal tikelt ideg ad yebɣu weɣref ad yesnerni taɣerma-s ad yezwir deg usuqel n way-nni urant tɣermiwin nniḍen. Nekkni s yemsiwilen n teqbaylit nuki belli tameslayt-nneɣ d nnger i tt-yeggunin ma yella ur tt-id-nessufeɣ ara si tegnitt n timawin. » – Ureẓqi Budif.

 Agraw Isekkilen di Muntṛiyal d Gatinu ihegga-d i tikelt tis-snat timliliyin n tsekla akked Ureẓqi Budif, amsuqqel n yimagradan d yedlisen si/ɣer teqbaylit. Yewwi-d awal-is am temsirt di tneɣrit, s tpidagujit n timli d usiferr d usefruri. Di tmudi n tsaɛett, yefka-d tibbit si tsuqelt deg umezruy, tamaziɣt deg umussu n usuqel, kra n teẓriyin d usuqel si teglizit n wungalen n Steinbeck. Syinna ifukk asarag-is s kra n tmuɣliwin d wamek tella teqbaylit deg wennar-agi n tsuqilt.

Kkseɣ-d deg wawal-is belli tasuqilt tamezwarut deg umezruy n talsa d adlis uɣris « Zabuṛ n Musa » ɣer tegrigit d tmeslayin nniḍen, tella daɣ tsuqilt n teqsiḍt n Gelgamic yuran s tkaddit d tsuqilt n Kumaṛajiva si tsansekrit ɣer tacinwatt. Ma d ɣer yiwunak inselmen, ssuqlen tafelsat d tmussniwin n Yegrigiyen d Ṛṛuman ɣer taɛṛabt. Wwin timussniwin ula sɣur Yifarsiyen, Ihendiyen, Icinwaten ; am wakk-nni i wwin izamulen n yemḍanen ihendiyen. Seg-s ɣer da, segmi tebda txessi tɣerma tineslemt di Spanya, di timiḍi tis-xmesṭac, Irupiyen bedden ɣer tukksa n tmussniwin tigrigṛumiyin ɣer tefṛansist, taṭalyant, taspenyult,…  si tsuqilin-nni s taɛṛabt. Yennulfa-d di Ṭulidu ula d aɣerbaz n tsuqilt. Tallit-agi tettwassen d « Tallit n takit di Turuft ».

Ma d tasuqilt si/ɣer tmaziɣt, ilmend n usarag-agi, ur d-ufin kra n tsuqilin send timiḍi tis-xmesṭac, anagar kra yimawalen. Deffir tmiḍi-agi, kra n tsuqilin urant s yisekkilen n taɛṛabt ɣef wesɣan, am deg wenẓul n Lmeṛṛuk (tamawt n weɣmis : ger timiḍiwin tis-tnac ar tis-tmenṭac, Ineffusen – Abu-Zakariyya, d Yeqbayliyen – tamkerḍit n qasi Udifella d Uleḥbib, uran ula d nitni s yisekkilen n taɛṛabt). Segmi kecmen Yefṛansisen ɣer Lezzayer, ilmend n tsufaɣ n temhersa di tallit-nni, snulfan-d iserdasen d yemrabḍen iṛumyen tisuqilin ɣer/si tefṛansist i tutlayin d tsekla – A. Hanoteau d A. Létourneux. Ula i uselmed n tjeṛṛumt tamaziɣt n yal tamnaḍt d yimmuden n wansayen d yisefra, uran Si El Hachemi ben Si Lounis d Belqasem Bensedira d Si Amer Bulifa. Annar n tsuqilt, i d-yenna Ureẓqi Budif, yennerna mačči d kra, yal tallit tefka-d iselmaden-is, iɣmisen-is, idlisen-is,… ilmend n unerni n tsekla d tmussniwin d wansayen di tmetti.

Yewwi-d Ureẓqi Budif awal ɣef « tussna » n usuqel d tfukal-is si yimedyaten, igdawalen, awalen yemqadwan d yilmawen deg umawal. Am tmeslayin di ddunnit, asuqel ila aswir d taɣult n tutlayt, yella wawal aqbuṛ, awal ureṭṭal d wawal amaynut neɣ amazzag. Rnu ɣer-sen tijeṛṛumin n tmeslayin ur nemqadwa ara aṭas.

Yerra-d ɣef useqsi-s netta : Acuɣer ilaq usuqel ? Deg umezruy, yal tikelt ideg ad yebɣu weɣref ad yesnerni taɣerma-s ad yezwir deg usuqel n way-nni urant tɣermiwin nniḍen. Nekkni s yemsiwilen n teqbaylit nuki belli tameslayt-nneɣ d nnger i tt-yeggunin ma yella ur tt-id-nessufeɣ ara si tegnatin n timawit. Yuder-d Ssaɛid Cemmax i yuran « Imeɣnasen imsuqalen, yesmentig-iten weɣbel n usiweḍ ɣer wegdud imyura yettwassnen di ddunnit. Iɣef yura Salem Cakeṛ : di tazwara, tewwi-d ad d-nesken belli tameslayt tamaziɣt d tameslayt tamuddirt d tamirant, imi tezmer ad d-tessiweḍ tasekla n ddunnit meṛṛa ». … Tamaziɣt neɣ taqbaylit zemrent ad ṭṭfent tasawent i tmeslayin tigejdanin, ikecmen deg wennar n tussniwin d tɣamsa d…

Tagrayt n wawal-is, tasuqilt d allal ideg nezmer ad nessekcem awalen imaynuten, am wakk-nni i tezmer ad d-tawi tiktiwin nniḍen, aɣanib amaynut, isental nniḍen,… akken ad d-ffɣen yemyura seg ukukru si tira d yisental d tmuɣliwin timanyutin, ur nelli ara di tnamit-nsen.

 

Deg weskasi, tazeqqa teslal-d iseqsiyen d yiwenniten d wembaddal n tektiwin. Tagi d taḥawact kan…

Tangalt : Acimi textareḍ Steinback ? Di tsuqelt « Tameɣwent n yilel », acu n wugur/wuguren i d-temlaleḍ akken ad tessuqleḍ amawal ussnan n tlalit d unerni n tmeɣwent, am (s tefṛansist) enthalpie de la réaction, catalyseur d yiwaḍ ? Taqbaylit-ik tgerrez, tserreḥ, melmi ara nɣer tiktiwin‑ik, kečč ?

Areẓqi Budif : Tikwal, teẓriḍ… mi k-id-temmuger tsawent, ad att-taliḍ. Limmer d amussnaw aseklan ara yeɣren aḍris-agi, ahat, ad at-yaf ixuṣṣ cwiṭ wudem aseklan, yerna nessedda-d wudem n tussna deg-s i neɣra di takrura. Deg umedya, awal « liquifier » ur yuzzil ara di teqbaylit, d acu kan ufiɣ-t deg umawal n Dallet : « srem », dɣa snulfaɣ-d « asarim », ahat ad at-qeblen yimussnawen. Dɣa deg wawal-ik, a Musa, ma nedder, ssarmeɣ ad ddukleɣ d wegraw ara ibedden ɣer umawal ameqqran n tekrura.

Ma d aseqsi ɣef wefran n Steinbeck, tazwara d yiwen ger yemyura n Marikan i ḥemmleɣ. Tis-snat, ufiɣ isental iɣef yura aṭas deg-sen i d aɣ-iḥuzen. Ma d melmi ara d-aruɣ kra n yiman-iw, aql-i txemmimeɣ ma d ungal neɣ ɣef tmeddurt d cfawat-iw… Ɣriɣ adlis n Manis Ɛemriwi, d adlis meqqer wazal-is aṭas. Yal yiwen deg-neɣ yesɛa cwiṭ n way-nni ad tɛuddeḍ n yiman-ik kan ; netta, d ay-nni i yugaren amdan, d ay-nni iḥuzen timetti, idles,…

Tangalt : Acimi ur zgint ara neɣ drus n tsuqilin n tsekla-nneɣ ɣer/si teglizit, tafṛansist, taɛṛabt,…

A.B. : Deg umezruy meṛṛa, nger tamawt belli Imaziɣen-nneɣ ur s-fkin ara azal i s-ilaqen, smenyifen ad arun s tmeslayin tibeṛṛaniyin wala tin-nsen. Ɣef wakk-nni walaɣ, ar ass-a ur nessawḍen ad nerr tikti-agi deg wallaɣen-nneɣ. Daɣ yiwet n temsalt, tugett n wid yuran s teqbaylit kkan-d si tussniwin « tiquranin ». 

Tangalt : Seqsaɣ Copilot fell-ak ma yessen-ik. Yerra-d akk-agi : Arezqi Budif d amsuqel ɣer teqbaylit n « Iguza n wurfan ». Deg yiwen udiwenni yessegza-d acimi tasuqilt-agi : d ungal n yifellaḥen i wumi yettwakkes wakal, n twaculin i terẓa tdamsa, n twizi di zzelṭ — isental-agi yedder-iten yakan wakal aqbayli. Deg wawal-is nniḍen yura-d : « yettmeslay Steinbeck yiwet n tmeslayt ara fehmen yimesdurar n At Yiraten ».

A.B. : Waw !… Wagi, ẓriɣ ansi i d-yekka : d aḍris n Nawfel B. i d-yura ɣef tsuqilt-agi syinna yerna-as kra n wawal sɣur-s.

Tangalt : Ɣef wakk-nni walaɣ, adlis-agi yettmeslay-d ɣef yemdanen yeffɣen akal-nsen, ṛuḥen ɣer wanida ara d-ssisen aɣrum-nsen. Ar deqqal, ufan-d iman-nsen d ibeṛṛaniyen. Ulamma yiwen uẓar-nsen, ṛuḥen si tmurt n Legliz, tikelt tamenzut. Mi d-tewweḍ ɣer nnfeɛ, yal yiwen i yiman-is, ulac gma-k. Temmeslayeḍ-d ɣef wazal tesɛa tmeslayt di lebni n tmurt neɣ n weɣref, acimi Imaziɣen ur sdukkulen ara tizemmar-nsen akken ad sbedden tutlayt ara ten-yesduklen akken daɣ ur d-keccment ara tutlayin nniḍen.

A.B. : Ma nmuqel kan, deg umedya, iwalnuten neɣ « tiguriwin », ass-a n wass-a, Imeṛṛukiyen snulfuyen-d awalen, di tmurt n Leqbayel nesnulfuy-d wid-nneɣ. Ilaq ad d-yaweḍ wass ideg ara mmeslayen yimussnawen. Teḍra-d yakan temlilit ger ugezdu IRCAM d ugezdu INALCO ɣef umawal n tjeṛṛumt. Fran-tt, ssufɣen-d amawal-agi, tugett n wawalen deg-s si tjeṛṛumt n Dda Lmulud. Ilaq ad ilint temliliyin am ta, di yal tussna. Yernu nezmer. Ma d tebɣiḍ ad d-tiniḍ « akala ara yessiwḍen ɣer yiwet tutlayt », bdan-t di Lmeṛṛuk ger tcelḥit, tamaziɣt d trifit. Deg yidis iḍen, limmer tessefk tsertit di Lezzayer, ula d nekkni nezmer ad nennejmaɛ gar-aɣ d Icawiyen d Yemẓabiyen, tantaliwin-agi qerbent gar-asen. Ad mlilen yimussnawen, ad ḥekkṛen ad fernen deg wawalen imaynuten.

Tangalt : Ɣriɣ ixef amenzu, d agerruj n tmikanikt, jebden-iyi wawalen n tussna-agi. Yernu limmer mačči d ismawen n yemdanen d temdinin n Marikan, ad tɣilleḍ ɣef tmurt n Leqbayel i d-turiḍ. Ulamma meqqer, teshel tɣuri-s.

A.B. : Tanemmirt, am akk-agi i d-tenniḍ… amzun fkiɣ-as udem i yuɣen di tmetti taqbaylit.

Tangalt : Ɣef wezwel n wedlis, iguza n wurfan… Ma ur k-yessaged, imi Iqbayliyen segmi ara d-kkren ttmeslayen ɣef wuguren d lexṣaṣ, kečč terriḍ-ten-id d agazi.

A.B. : Ɣef wezwel, awalen akk ṭṭfen deg wennar n yinumak d wennar n yizamulen. Llan wid i yi-d-yenna acimi azwel n « Of mice and men » n Steinbeck mačči d « Ɣef yiɣerdayen d yergazen ». D acu kan, deg uneggaru-agi yeffeɣ i uzamul i s-yefka bab-is, imi ɣer-neɣ aɣerda d aqerraḍ, yessefsad kan. Ma deg wungal, di tmetti n Marikan, ttṛebbin aɣerda deg yexxamen (Lennie yettawi-t di lǧib-is, yetturar yis,…). Ɣef way-agi, ilaq ɣef wemyaru ad iwali acu n wawal ara yefken azal i weḍris-nni. Ma d azwel « Les raisins de la colère – The grappes of wrath », azwel-agi yekka-d seg wedlis n yimasiḥiyen, yella yakan ɣer-sen. Ma rriɣ-d Tiẓurin n wurrif, walaɣ-t amzun ixuṣṣ kra, rriɣ-as awal « iguza » imi d-yettmeslay weḍris ɣef waṭas n wuguren.

Tangalt : Ilmend n tsuqilt « Iguza n wurfan », melmi d wamek i tettɣimiḍ s asuqel : acu n tegnatin ideg tettafeḍ iman-ik ad taruḍ ?
A.B. : … deffir yimensi. Ad as-qqimeɣ. Tikwal asuqel n usebter neɣ sin, tikwal nniḍen d aḥekkeṛ d tɣuri kan ; ma ur ufiɣ ansi ara s-kkeɣ, ini ǧǧiɣ-t ar azekka-yen. Rnu, limmer ad sdukkleɣ akk ussan i uriɣ  fell-as, ahat wwḍen azal n sin yiseggasen.

Tangalt : Di tezwart n tsuqilt, turi-d « Taɣawsa tamezwarut d ilugan d wamek ten-nessemras…  tis-snat d tin n wawalen ijdidien (néologismes) i d-snulfan yimussnawen-nneɣ akken ad qablen imeslayen illan di tutlayin nniḍen, ur nelli neɣ ur d-negri di teqbaylit ». Acu n tegnitt deg « Iguza n wurfan » i k-id-yusa tewɛeṛ di tsuqilt-agi ɣer teqbaylit ? … ideg tameslayt taqbaylit ur s-tessaweḍ ?
A.B. : Tamezwarut, ilaq ad nwali amek bnant tmaziɣt/ taqbaylit d teglizit. Aṭas ideg mgaradent…  tikwal ttalseɣ taɣuri akken tikti ad tban. Ttafeɣ uguren deg waskaren d wakud di tseftit. Wigi gten ɣur-sen, nekni drus. Tikwal ur nesɛi ara allalen, s tjeṛṛumt-nneɣ, akken ad d-nini am wakk-nni yella deg weḍris. Yella daɣen, awalen n wesɣan, tugett ɣer-neɣ kkan-d si taɛṛabt. Tikwal awalen n wesɣan ur mqadwan ara ger tneslemt d temsaḥt. Rnu ɣer-sen, asatel adelsan yellan di tmetti n Marikan ur nelli ara di tmetti-nneɣ.

Tangalt : Mi d-tusiḍ ɣer Wegraw n yisekkilen di 2018, temmeslayeḍ-d ɣef tlalit n wegraw n tsuqelt. Anida teffeɣ tikti-nni ? Ass n wass-a, aṭas n yesnasen i yellan deg uzeṭṭa i tsuqelt, am tigzi n tmacint d yisegzawalen. Ahat limmer llan wallalen-agi si zik, tili ahat ur tettekkeḍ ara azal n sin yiseggasen deg usuqel n « Iguza n wurfan » ?
A.B. : Tidett kan, tikti-nni n wegraw n yimessuqal, teqqim kan anda tlul. Ilaq ad d-gren yelmeẓyen ara iqedcen. Ma d asuqel s uselkim, ahat ma gten yimawalen d yifassen… Zik-nni yella amawal.net, iɛawen-iyi aṭas deg unadi n wawalen.

Tangalt : D tasitit i useqsi n sgellin, amek tessuquleḍ ? teqqar akk adlis neɣ tettṛuḥuḍ-as ixef ixef.
A.B. : Tazwara ad ɣreɣ akk adlis xeṛṣum tikelt, tikwal snat ar tlata tikal. Syinna ad t-uɣaleɣ asebter s usebter… 

Tangalt : … trennuḍ-as taɣuri s teslaḍ d way-nni uran wiyaḍ ?
A.B. : Tikwal… ma tella tesleḍt. Trennu-d s axeddim n usuqel.

Awennit di tzeqqa : Teɛǧeb-iyi talɣa-agi n wawal-ik ɣef usuqel. D tamsirt ɣef usuqel… Selleɣ aṭas ssuturen-d amek ssuqulen, amek ara ssuqlen, acimi drus i yellan,… D acu kan, ma tmuqleḍ di tmura nniḍen, amsuqel d axeddam. Ilaq ad yemsefham d wemyaru, d teẓrigin,… ad yeṭṭef amkan yernu ad yettwaxlaṣ fell-as, ad as-yefk tallit akken ara tt-ifakk. Limmer d lebɣi, d awanek ara ibedden… ad ilin wid ara yeɣren di tsuqilt, ad d-nnulfun yimukan i tsuqilt,… si tutlayin meṛṛa. Ur nezmir ara daɣ ad nḥettem ɣef wemyaru tameslayt n tira, imi yettaru s tin ideg yeɛba tira.

A.B. : Akk-a. Imir-nni, ahat d tameslayt-nni swayes yura i ilaqen, ilmend n yizen ara yessiweḍ.

Tangalt : Layla Slimani, deg umaṭṭaf s tefṛansist, France-Culture, tenna : « Iguza n wurfan » d adlis yufraren ɣef wiyiḍ, yeččuṛ d iḥulfan, yesruy-yi yal tikelt,… D aḍris amiran, ameɣradan,… mi ara nesked ay-en ttidiren iminigen d yimegguǧa s umata d maḥyaf… D tiɣri i uḥezzeb d uḥader d umeyyez n talsa ». Ilmend n wawal-agi, amek i d-tewwiḍ-d tignatin (idles – timetti – tameslayt) n yiseggasen 1930 ɣer teqbaylit n wass-a?

A.B. : D tidett, ur yeshil ara, annect-agi akk d asatel adelsan… D acu kan, mi ara d-yettmeslay ɣef tmeddurt n beṛṛa i temdint, imi d tfellaḥt d tuddsa n yifellaḥen yeshel. Nesɛa amawal-is, nezmer-as. Ma d mi d-tekcem tmikanikt d usebrurez asertan n tedyanin-nni, wagi yeḥwaǧ awalen imaynuten d tektiwin tigraɣlanin. Ad tuɣal alamma d timettiyin n talsa, ger cwiṭ d waṭas ttemyettakent anzi. D ay-nni swayes nettḥulfu di Tefriqt n ugafa i swayes d-neṭṭqen wigi n yiseggasen n 1930 di Marikan. Imdanen am wigi i ten-yessawḍen almi uɣen taɣara tameɣradant, mačči kan di Marikan i ɛeddan yiḥelfan-agi. Ula ɣer-neɣ, ɛeddan ixemmasen. Medden ǧǧan tixxumset-nni s yinig. Ad d-rnuɣ yiwen wawal ɣef umsuqel, tewwi-d ad imel acu i yessuqel : ma d aḍris anaṣli neɣ si tsuqelt nniḍen. Temgarad tsuqelt seg weḍris yura bab-is neɣ si tsuqilin-is… 

Tangalt : ɣef uxeddim n wemsuqqel d yizerfan n tira.

A.B. : Dɣa tefkiḍ-iyi-d tagnitt akken ad d-mmeslayeɣ ɣef yisuḍaf n yizerfan n tsuqelt. Ad yeqqel weḍris d azayez, ma zrin 50 yiseggasen deffir tmettant n bab-is neɣ 70 yiseggasen seg wasmi d-yeffeɣ. Walit tura Steinbeck yemmuten deg 1968… Rnu ɣer-s, tilufa i d-ssasayen yisuḍaf-agi ɣef wi yuran d wi yessuqlen neɣ wi tent-ilan tektiwin n weḍris…

Areẓqi Budif ifukk awal-is s tɣuri n tibbit seg « Iguza n wurfan » d usenfaṛ n usuqel n Ernest Hemingway « To whom the bell tolls » (s wezwel « Win i wumi teččuṛ »).

———————————————————————————————

 

 

Taḥawact ɣef tmeddurt n wemyura :

Areẓqi Budif ixeddem di tebyutiknulujit deg Yiwunak yedduklen n Marikan.
Ilul di temnaḍt n Tegzirt, deffir welmad-is n tussna di tesdawit n Tizi Wezzu, yeffeɣ ɣef Fṛansa ad yernu taɣuri di tekrura di tesdawiyin n Picardie (Amiens) d Paris-Sud (Orsay). Yunag ɣer Marikan akken ad ikemmel d amnadi nnig-dukṭura deg uwanek Iowa.
Dinna i yekcem d aɛeggal n tiddukla Amazigh Cultural Association in America (ACAA), ibedd ɣer uɣmis n tiddukla (taglizit-tamaziɣt) yettwassnen s yisem « The Amazigh Voice » (Tiɣri n Umaziɣ). Terra-t tmara yessuqul imagraden almi yufa lebɣi-s deg-sen. Yekcem deg usuqel akken ad yessufeɣ idles-nneɣ, syinna iger deg usuqel ɣer teqbaylit n kra si tsekla taklasikt n Marikan. Yessufeɣ-d yakan (2022) tisuqilin : “Tameɣwant seg yilel”(The pearls) d “Uḥdiq d wungif”(Of mice and men) n John Steinbeck.

John Ernst Steinbeck (Fuṛaṛ 1902 – Dujembeṛ 1968)

D amyaru anaggal n Marikan, yura s teglizit timserreḥt.
Yettunefk-as warrazen : Pulitzer (1940), Tazibba n tselwit i Tlelli (1964) d Nobel n tsekla (1962) « ilmend n tilawt d usugen di tira-s, yesduklen aɛekki d tmuɣli yessfen di tmetti ».
Yettukenna « d alɣuɣ n tsekla tamarikant ».
Yura neɣ yettekki deg wazal n 30 yedlisen tamudi n 30 yiseggasen : 16 wungalen, 2 yimmuden n tullisin, 6 tidyanin d waktayen d wiyaḍ.
Gar-asen Lkas n wureɣ (1929), Igran n yigenni (1932), Aḥeddur (1935), Deg yir-amennuɣ (1936),  Iɣerdayen imdanen (1937 – tasuqilt Uḥdiq d wungif, 2022), Ilel n Kuṛtez (1951), Tazniqt n ssardin (1945), Timeɣwanin (1947 – tasuqilt Tameɣwant seg yilel, 2022),…

Kra (5) yedlisen ffɣen-d deffir tmettant-is :

  • Tibratin n usammer n tmettant(1969)
  • Tudert i Zapata! (1975)
  • Agellid Arthur d yemnayen-is(1976)
  • Ussan n Iguza n wurfan (1982)
  • Steinbeck di Viyetnam: Isalan n ṭṭrad (2012)

———————————————————————————————

Tibbit si tsuqilt « Iguza n wurfan », aḥric 1ru) :

Igeffran ineggura wten s lehdu ɣef wakal azeggaɣ akked kra n weḥric deg wakal imiɣdan n tmurt n Oklahoma, dɣa ur ggin ula d amcelliḥ deg wakal-nni bu-iweccimen. Tigursiwin, nutenti, ǧǧant iḍerfan-nsent di lewhi n teɣzi d tehri. Igeffran-agi ineggura din-din ssakin-d akwbal-nni iẓẓan, am akken daɣen i sebruzzeɛen[1] kra n yiẓemzumen n  tugga ɣef leryaf n yiberdan armi akal–nni imiɣdan akked uzeggaɣ-nni uḥmiq uɣalen ddlen s tlaba tazegzawt. Deg uzgen  aneggaru n waggur n magu, igenni ibda la yettiwriɣ dɣa tijekkutin n usigna yejgugelen deg yigenni, amzun d timettulin deg wussan n tefsut, ha-tent-ad tura ttwasefḍent. Ass deffir wayeḍ, tafukt tesnerna tikbalin armi bdant la d-sskanent tiɣabuyin tiqahwiyin ɣef tqacucin-nsent. Yal tikkelt mi yaɛreḍ a d-yuɣal usigna, a t-iqecceɛ yiṭij, ɣer taggara yuɣal yuyes. Tugga d waffar sebɣen iman-nsen s yini azegzaw uḥmiq amzun gemnen-d i tuffra, ma d anerni dayen. Tamurt tegga iqcer, iqcer akken d kan arqaq, yerna simmal igenni yettiwriɣ simmal akal ifettex yini-s: d azwawaɣ[2] di tmurt mm-akal azeggaɣ, d amellal di tmurt mm-akal imiɣdan.  

Deg yiḍerfan ɣzan waman, din akal iftutes armi iqqel d takka di tregwa i-deg ur d-ggrin waman. Inẓiḍen n ulma[3] d tweṭṭufin sut ikacbaren[4] heggan-d tiḥlaccagin-nsent[5].  Simmal daɣen yettiqsiḥ yiṭij simmal yettisliw ifer-nni n ukbal ilemḍi, di tazwara  yekna kan d akessar acemma, ardqal,  makken ibeṛdiyen i s-yefkan afud ulwan, yal ifer yelleɣẓam d akessar. Tura iwweḍ-d waggur n yulyu, yid-s tennerna teqseḥ n tafukt. Izirigen iqahwiyen ɣef iferrawen n ukbal rnan di tehri yerna nfufden metwal abeṛdi-nni alemmas. Acnaf innuɣem di lewhi n yiẓuran-is. Azwu[6] d afsas ma d igenni yerna di tewreɣ; ass deffir wayeḍ tamurt trennu tettiwriɣ.

Amawal :

[1]  Bruzzeɛ/sebruzzeɛ : disperser, éparpiller / to scatter (BRZƐ, p52, Dallet,) – [2] Azwawaɣ : coleur rose / pink  – [3]  Inẓiḍ n ulma : prairie dog/ mulot (suggestion lexicale) – [4]  Tiweṭṭufin sut ikacbaren : ant lions/ fourmilions (suggestion lexicale) – [5]  Taḥlaccagt : avalanche /espèce de cône en terre autour de l’entrée qui sert à pièger des proies. – [6] Azwu : air/ l’air (ATT)