Ula di tmedyezt, yelha-yaγ ma nessen ccwiṭ ad naru, xerṣum ad nessefru s tira-nneγ; ula ma nessuqel-d kra seg tal tutlayt γer ta-nneγ, yewwi-d ad t-naru s wudem unṣib utlayan akken iwata : ladγa wid-a i iγilen ssnen taṛumit (langue latine) war ma ẓran tasuqqilt d ayen nniḍen ; anef tura ma ssnen tira n teqbaylit-nsen, n tmaziγt-nsen!
Taγerma (civilisation) d idles n umezruy, d amezruy n yidles; d tameslayt n yal ales alsan, n yal iles adelsan. Idles d amezruy n tγerma-nneγ, d iles n tmeslayt-nneγ, d tawennaṭ-nneγ (environnement) yesdarayen tameslayt-nneγ. Yal wa yessen annar-is, yettaf iman-is akken tebγu tili tegnawt; ula d ″afran agaman: sélection naturelle″ n Darwin, aṭas i ixemmem yeγza γef waya…
Akal n tira:
Yuγ wawal, neğğa-t yerfa
Yunag ibeddel tiγilt
Yerra tisura i wemyag
Yesseftayen tidi-nneɣ…
Awal, tira-ines tellez
Kfan fell-as yigemmayen.
Tikkwal tameγrut (rime) tettawi-yaγ γer wayen ur nra ad d-nini; teẓẓuγur-aγ thuski-s (beauté-esthétisme) war ma neẓra d axemmem kan i nga d asefru, i d asefru. Anef-aγ tura i wemttuttel d usbernunez (pléonasmes) deg yiḍrisen d tuγac n ″yinaẓuren-a-nneγ″ neγ n ″yisaragiyen-a-nni-nneγ″ idelsanen isertanen (conférenciers) i iγilen tirawt (écrit) d tira (écriture) mi dγa teffeγ-iten tegnewt n yilugan n tira: mačči d ‶zénith‶n lpari neɣ d ‶zzaytuna-nni‶ n tunes ara ɣ-yilin d ijegwa n usmekti aseklan amezrayan…
Nessugut tidet : wiss ma tesεa tidet asget-is? Akken tra tili, tettefruri; tettemyagar d tidet-is tis snat neɣ ugar, amzun yal ṣṣwab s tidet-is neɣ yal akal s wawal-is. Awi-d kan ad mlilen wul d wallaɣ! Awi-d kan ad tili tilawt d tidet d timagiyin! Syin akkin, anda tra teffeɣ tmuɣli, ad d-taf ameslay n wawal d asekkil-is, tameddurt n tira d tudert-is, amezruy n tɣerma d tasekla-ines.
D ayen iɣef neggar tiṭ ad t-nidir i yiman-nneɣ war ma neḥṣa seg wid i ɣ-d-yettwalin yettidiren i wiyiḍ, amzun d aglim i d udem neɣ d ameslay i d awal. Ula s tzemnit-nni n tmurt, nessawal : anda bɣun sersen taqiṭunt n ddunit-nsen, nekk ufiɣ-tt ttafeɣ-tt deg taddart n teɣrast n tudert-iw. D ayen i ttḥulfuɣ ttḥuffuɣ deg umecwaŗ n tmeddurt-iw. D ayen iɣef ɣɣazen ″imawlan-ifellaḥen n zik″ n wawal ugar deg ″ tanmeddurt : l’existentialisme″ yerra d axemmem lqayen J.P.Sartre…
La snuzgumeɣ kan:
«Awal yessutur tikli,
ɣef tidet teğğa tilawt;
Abandu yessen tili…
Wissen targit ma d tigawt?»
Moh Laid Deflaoui