Nniɣ-as : « ihuh, acḥal aya ur rziɣ s Amkan-nni n wis d acu-t ». Gezmeɣ-tt di ṛṛay : d abrid ɣer din. Mi wwedeɣ, iban-iyi-d yiwen isenned ɣef tzemmurt, icax di tɣuri. Qebeɣ ɣur-s, d netta, mačči d netta ?

Tangalt : Rachid Mimouni
Rachid Mimouni : (yerfed-d aqerru-s, yecmumeḥ) tɛeṭṭleḍ a Tangalt. Acḥal-aya  i sarmeɣ ad kem-ẓreɣ.
Tangalt : Ula d nek sarmeɣ  ad k-mlileɣ, maɛna ur ẓriɣ anida ara k-afeɣ deg Umkan-a n wis d acu-t.
R.M : Les écrivains sont faciles à trouver. Il suffit d’ouvrir un livre.
Tangalt : (Qarbeɣ ugar ɣur-s, qqimeɣ) aṭas n yisteqsiyen i yi-ɣeẓan ticenfar-iw.
R.M : Bdu-d s usteqsi i iweɛren.
Tangalt : Tejmeḍ Tamurt ?
R.M : « Imuqel ɣer mbayd) teẓriḍ, ur njemm ara tamurt akken ara tejmeḍ amdan. Tawajma n Tmurt yewɛer ssuq-is : ad teddigutiḍ seg-s, ad kem-tesreffu, ad kem-tessufri… xas akken ad tt-tḥemleḍ.
Tangalt :Ula d tura dg Umkan-a n wis d acu-t, akka i tettḥulfuḍ ?
R.M : Ladɣa dagi, deg Umkan-a n wis d acu-t.  Di tudert, neqqar-as nezmer ad nbeddel tikli i Tmurt. Ma d tura d ccfawat kan. Tamurt tezga yid-i, ur zmireɣ ad tt-ttuɣ, ɣas ma rriɣ lwelha-w ar wayen nniḍen. Tkeccem-d ula seg tewwurt  i medlen.
Tangalt : Keccini d amyaru amḥadi. Dɣa d tidet, amyaru yezmer ad d-yeǧǧ later di tmetti, ad yeɣḍel adabu ?
R.M : (yecmumeḥ) Amyaru yenwan ad yeɣḍel adabu, yeɣleḍ di leḥsab-is.
Tangalt : Acimi ihi tira ?
R.M : Adadu ur nettetḥ yezmer ad yeseddu iɣmisen, ad yesferfec deg umezruy, deg ccfawat… Maɛna ur yezmir ara ad yaɛnu allaɣ n umyaru akked win umeɣri.
Tangalt : Yella kra tettagadeḍ ?
R.M : Tannumi.
Tangalt : Tannumi ?
R.M : Tannumi n lbaṭel akked lekteb. Tettmettat tmetti, mara taɣ tannumi s yawa. Tangalt : aṭas i turiḍ ɣef udabu. Amek d ak-d-ban tallit-a ?
R.M : (yecmumeḥ) di tallit-iw, ur yeshil ara akken ad tesettuḍ imdanen deg wayen imeɛnen.  Tallit-a, dayen i isehlen maḍi. il suffit de leur donner beaucoup de bruit : les écrans, les informations incessantes, les réseaux sociaux…
Tangalt : Dacu i tilelli ?
R.M : Mara d-tiniḍ ala !
Tangalt : Daya ?
R.M : C’est déjà beaucoup.
Tangalt : Yekker wahruḥu ɣef tutlayt tafransist. Amek tettwalaḍ tamsalt-a ?
R.M : L’Histoire nous donne parfois des héritages que nous n’avons pas choisis. Il faut alors décider ce que nous en faisons. Une langue ne devrait jamais être une prison identitaire. Ni le français, ni l’arabe, ni aucune autre.
Tangalt : Iniyi-d, tufi-ḍ talwit deg Umkan-a n wis d acu-t ?
R.M : (imuqel akka d wakka) Amkan-a tqarem-as lǧennet, akka ?
Tangalt : Waqila. Nek qqareɣ-as : Amkan n wis d acu-t.
R.M : Yessewham
Tangalt : Acimi ?
R.M : (yeṭṭerḍeq d tadṣa ) il n’y pas de journalistes. Mais surtout, ici, il n’y a rien à prouver.
Tangalt : D acu d-yegran deg umaru, mara d-yaweḍ ɣur da ?
R.M : Ulac. Rien… sauf si quelqu’un, quelque part, ouvre encore son livre et commence à lui parler.

 

Yesteqsa-t Tahar Ould Amar