Ungal Houaria (Tahewwarit) (1), iwwi Arraz Assia Djebar 2024, di temsizzelt gar wungalen yuran s taεrabt. S timmad-nneɣ, ur neɣri ungal-nni akken ad nekcem deg wayen illan deg-s. Maca yella-d wawal fell-as. Di tmurt n Lezzayer, nnan ikker ‘‘wayhuh’’ deg uzetta (réseaux sociaux) sɣur wid ur neqbil ad d-iffeɣ wungal-nni, ur neqbil arraz-is, zun ungal iffeɣ abrid n leqder (n tinneslemt), d ungal n lεar, d ungal n wuzuf (sexe) !

Iɣmisen Le Matin d’Algérie akked Le Monde di Fransa, uran-d ɣef temsalt-nni.
Tuzzma akked uqejjem ur d-usin sɣur udabu n Lezzayer, maca usan-d sɣur wid isbedden iman-nsen zun « d iεessasen n tamesgida » (les gardiens du Temple).
Awal n tyita-nsen i sbedden d afakul(argument) : Amek tessawed Inaam Bayoud ad taru « ayen ur nwata » s tutlayt n taεrabt, tutlayt n ddin, di tmurt tineslemt ?

Din i tella tsarut tamezwarut n tuzzma akked isuɣan-nsen : zun ur telli tlelli n yal amyaru, n yal amdan di yal annar ; ma yeffeɣ yiwen/yiwet abrid, azekka zemren ad rnun asurif ɣer sdat, ad smeɣren taɣennant-nsen, ad sserɣen adlis deg ubrid (2), ad sserɣen tanedlist anida i yettnuz, neɣ ad ssiwden ɣer tyita neɣ timenɣiwt n temyarut ; ad ddun deg ubrid-nni n FIS akked yerbiben-is n iseggasen n 1990, wid i yenɣan achal d amyaru, achal d amussnaw.
Tasarut tis snat n isalan, d ayen i d-yura di Facebook, s tefransit, yiwen umyaru ɣef wungal-nni :
«… dans un style de haute facture […] l’auteur saupoudre sa narration de dialogues en dialecte oranais, qui donnent au récit un surcroît de réalisme au point que l’on croit voir les personnages vivre sous nos yeux. Ces passages, parfois crus sans jamais être vulgaires, sont esthétiquement justifiés et jouent un rôle primordial dans la narration… » (Djawad Rostom Touati, Facebook, 16/07/2024).

Issefk ad d-tesfi timmist !

Di tmuɣli-nneɣ, d win i d ugur ameqqran i zran wid isnekren ‘‘ayhuh’’ : i nutni, ur issefk ad taru s tutlayt iddren, tutlayt darǧa n tmurt n Wehran ; issefk ad teqqim kan di « el εarabiyya el lfusha, tutlayt n ddin », tin ur nettanef i webrid n « el idab el arabi ».
« Iεessasen n tamesgida » zran tira-nni s darǧa d amihi (danger) i udabu-nsen azekka. Maca d ayen ur d-nnin, d ayen iffren deg wawal-nsen, zun ugaden, ur issefk ad d-iffeɣ wawal ɣer tafat, am waεfrit-nni n tmucuha, ma yeffeɣ-d yuɣ tamurt akked igenwan, ur ikeččem ɣer wansi d-iffeɣ.
Aḍris n Mass Touati ur llint deg-s tkerkas, inna-d ayen ihulfa netta, « … tamyarut tcebbeh-d tira-s s yal adiwenni yuran s tutlayt darǧa tawehranit, armi tira-nni tessawed imeɣri zun ibedd sdat wudmawen-nni, isell-asen, bedden d imdanen iddren sdat wallen-nneɣ..  / l’auteur saupoudre sa narration de dialogues en dialecte oranais, qui donnent au récit un surcroît de réalisme au point que l’on croit voir les personnages vivre sous nos yeux.
Abrid n umezruy ur illi d abrid iseggmen, anida yezmer yiwen ad yefk tiṭ akkin, ad yared ɣer wanida iteddu ubrid-nni.
Abrid n umezruy yezzi, yenneḍ, isdukkel akessar d usawen.
Nezmer ad d-nini ass-a, ungal Hewwariya ad issekcem tamsalt n tutlayt darǧa deg unnar ameqqran n tsertit tadelsant, ansi ur d-teteffeɣ, am waεfrit-nni n tmucuha n tmurt tamaziɣt.
Tira ara yeddren azekka di Lezzayer, idis n tutlayt tamaziɣt, d tira s tutlayt darǧa.
D tutlayt n umur n Izzayriyen iwumi tekcem tutlayt-nni ; akken di tal tamurt n Tamazɣa, armi yas-gan isem « Tamaɣribit / El meɣribiya ».
Kra n iseggasen izrin, Mas Rabeh Sbaa yura-d ungal s darǧa Fehla, maca ur iskir wayhuh deg unnar n uzetta Internet azzayri. Ass-a yusa-d wass-is akken ur negguni.

Awal i nezmer ad nini i Massa Inaam Bayoud :

Ass-a d kem i yellan deg ubrid issuffuɣen, deg ubrid iddren n yimal n tmurt, mačči d wid yefkan tamuɣli-nsen ɣer deffir, di rétroviseur.
Ass-a tegreḍ asurif amezwaru di tsekla s tutlayt iddren, tin s wayes ddren yemdanen d-tesnulfuyeḍ, tutlayt darǧa tazzayrit, d tin i d yiwet tutlayt n uɣref.
Ddu deg ubrid-nni, rnu asurif d usurif akken imeɣriyen ad afen iman-nsen di tira-m, azekka ad am-rren tajmilt seg wul, mačči d aseglef n « yiεessasen n tamesgida ».
Nessaram ugar, ungal-im d-iteddun ad yaru s darǧa yelhan, timserreht, seg yixf ar yixf. D tin i d tiririt-im ifulkin, tin iwatan i wid akk yeshetrifen ass-a.
Nessaram ad tged aḍref, zun d targa, tin ara yernun ɣer uḥemmal n tegrawla deg tedda tsekla tamaziɣt, d tutlayt tilellit, ur neqqin akka neɣ akkin.

Ungal d tagersa n tegrawla, tikkal yugar abeckiḍ :

Tadyant n wayhuh i d-isker wungal Houaria di tmurt n Lezzayer mačči d tamezwarut deg umadal. Di yal tamurt, s wudem imgaraden seg wayen d-iwwi udlis amaynut d-iffɣen, d win i yessengugin tamurt, i yebḍan imdanen, neɣ i yesseɣlin tasertit n tmurt.

Di Tefrikt n Wanẓul (Afrique du Sud)

Ad neqqim deg yiwen umedya ameqqran : d yiwen gar yedlisen igan iɣisi di tsertit n Apartheid di Tefrikt n Wanẓul (Afrique du Sud) :
Asmi d-iffeɣ wungal n André Brink (3) di 1974, Looking for darkness (Au plus noir de la nuit / Tillas n yid aberkan ), issenhez tamurt n Tefrikt n Wanẓul acku yesban-d udem aberkan n tsertit n apartheid.
Adabu n tmurt-nni ur iqbil ad d-ibedd deg ubrid-is yiwen umyaru (ɣas llan wiyaḍ), ad issexreb tasertit-is : imellalen afella, iberkanen tama wadda.
Mi yedda udabu ad igdel ungal n André Brink, mačči deg unnar-nni n tsertit n apartheid, mačči d war izerfan n iberkanen, mačči d leḥbas iččuren… Nutni sbabben-as tacrurt zun d ungal iffɣen abrid n leqder, d ungal n lεar, n wuzuf (pornographie). Ulac ayen ur sbabben, ulac win ur nerni tiyita, taggara serkcen-as  amɣar n tamesgida, D.J. Vorster, inna : « … ces écrivains (Brink akked imeddukal-is) ne sont que les jouets inconscients de la conspiration communiste internationale qui utilise à des fins révolutionnaires les intellectuels libéraux dont les goûts dépravés sapent les fondements de la société occidentales … ».
Taggara gedlen ungal-nni, yenfa André Brink.
Imyura-nni yecban André Brink, Alan Paton, Breyten Breytenbach, Peters Abrahams, Alex La Guna… d nutni i yesseɣlin adabu yebnan ɣef apartheid, taggara yedda wawal-nni n Mandela : « un Homme une voix/yan amdan, yat tiɣri ».

Timerna : d tuttra kan

Azeggi yekkren ɣef wungal Houaria, sɣur « ixuniyen n tεârabt-tinneslemt », d win ur d- nekki ass-a si tama n udabu. Tewwet tsusmi.
D azaylal kan, mazal d-suffɣen tuccar-nsen ?
Izmer ad yili d azaylal-nni : nutni fkan-as yakan Arraz Assia Djebar i wungal-nni, maca izmer ad yili ur t-ɣrin akken iwata wid ittfen amezrag n ugraw, neɣ wid t-iɣran ur ddin deg usalu n udabu, fernen ungal-nni s lebɣi-nsen.
Γer sdat, ad d-ibin wayen illan… wait and see !

Aumer U Lamara

 

Timerna / Notes :

  1. Ungal Houaria/Huwariya, Inaam Bayoud, éditions MIM, Oran, 2023. https://www.lemonde.fr/afrique/article/2024/07/18/en-algerie-une-maison-d-edition-se- saborde-apres-une-polemique-visant-l-un-de-ses-romans-juge- immoral_6252095_3212.html
  2. Am wungal-nni n Salman Rushdie (Tisurtin n citan/les versets sataniques), win i sserɣen yemdanen ur t-neqbil, deg wachal n temdinin di tmura n Iran, Pakistan, Urupa, USA, … sebba-s d lfetwa i yas-iga Ayatollah Khomeini.
  3. Au plus noir de la nuit (Looking for darkness), André Brink, 1974, édition Stock, 1976, 538 p.