Neččuṛ d awal… icuff-aɣ wawal, nettgalla s wawal, iferru wawal…
Nettlal-d s wawal, tisuɣa d awal… Limmer ur yettmeslay wemdan, i wumi iles d yimi? i wumi allaɣ? i wumi … axemmem? i wumi asirem d usugen, i wumi « Awi-yi-d deg wallen-ik ayen ur ẓerreɣ ara » ? Ulamma ttmeslayent wallen, yettmeslay uḍad, yettmeslay wudem, ttmeslayent ula d asewwi d tedyanin d ugama.
I yebɣun yili, amdan ur yezdiɣ wawal, ahat, d ajeɣlal i yezdeɣ waḍu d wanza.
Ɛli Ɛekkac, amedyaz – aneɣmas – ameɣnas – aselmad, iḥawec-aɣ-d « Awal ad d−yini awal ». Deg wazal n 40 yisental, yurar s wawalen d yinumak d uẓerẓer n tergalin ; yessebrurez tiktiwin-is s tfukal n tmedyazt ; d tabrarazt s yefyar, tameɣrut, talɣiwin, tugniwin d uɣanib. Yura-d « awal mačči kan d awal … yiwwas awal ad d−yini awal ».
Ma d tidett, awal ad d-yettmeslay, aṭas deg-sen ara ɣ-yinin :
Nekk n tallit n zik…
Luleɣ di tsirt d uzeṭṭa,
Luleɣ di tzemmurt d ucbayli,
Luleɣ deg utemmu d yigenni,
Luleɣ d waman d tziri,
Luleɣ d Uṭerki,
Luleɣ d jeddi,
Luleɣ di ṭṭrad n yilindi,
Ula di tmeɣra d imeṭṭi,
Ula deg uḍellaɛ n yeslan,
Ula deg yiɣerban,
Deg yizergan d yifergan,
Ula i ugeffur d waḍu,
Ula di tmes d usemmiḍ,…
Luleɣ di tegnatin meṛṛa.
Ddiɣ-d yid-s, yis-k, ula d kemmini,
Ddiɣ-d yid-wen d tirni.
Twalam… mɣiɣ gar-awen.
Ula d nekk n dagi.
Aḍris ara d-iḍefren d tazwart i uriɣ i wammud-agi n tmedyazt. Uriɣ-d « Yezzi-d ugeswaḥ yis-neɣ… », yemla-aɣ tilufa d yisirmen-nneɣ, tirga d usugen. Yessazdeg, yesqedec, yellem, yezḍa tiṛakniwin n wawal i tsuta ara yecfun, ara yeɣren, ara yarun ɣef tsuta-s ula d nettat. Yal asefru d tasarutt i tewwura n tmeddurt-nneɣ. Yal taseddaṛt d tiririt i useqsi n yineɣrimen. Yal nnehta d wunfu d ifeṭṭiwej n tafat, d izir n waman. Yal tiɣri d talalit n kra.
D asefru neɣ d izli, tamedyazt tezga deg yirebbi n wemdan seg wasmi i d-tella yemma-s n ddunnit. Iger tamawt i tegnatin n tumert d uneɣni i zemren ad d-ffɣen seg yedmaren-is. Di timli-nsent, tignatin-agi, s ucebbeḥ i wawalen i yesnefsusuy i tlufa, i d-yeslalay asirem. Ulamma mgaradent talɣiwin n tmedyazt seg wegdud ɣer wayeḍ, seg yedles ɣer wayeḍ, si tmeslayt ɣer tayeḍ, ger wergaz d tmeṭṭut, tesdukkel-itent taneffut d yeslali-tent-id uḥulfu.
S wakk-agi, mi d iyi-d-yessuter Ɛli « sin yimeslayen wezzilen… » ɣef tmedyazt-is, kukraɣ acemma tira n « sin wawalen !»-agi ɣef wawal-is deg wedlis. D acu-yi, nekk, akken ad aruɣ tazwart i wammud-agi n yisefra-s? Acu ara mleɣ i yimeɣriyen-is? Kukraɣ ad aruɣ ɣef wergaz yesnin, ma drus, tlata temrawin n yiseggasen di tmedyazt : ger tɣuri d tira d umeslay ɣef usefru. Yiwen am Ɛli, aneɣrim di tmedyazt, ansi i s-kkiɣ, ččiɣ-as lḥeqq. Ur yuklal ara kan ad as-iniɣ « telha tmedyazt-ik, tgerrez, ddu ɣer sdat… ». Tewwi-d awal i wawal, awal i wallaɣ d tegzi i d-imeslen awal akken ad yeẓẓerẓer di tmeẓẓuɣt ara yessembiwlen ul, ara yesmentgen allaɣ n yimeɣri d umesseflid.
Ulamma yiwen kan i yuran isefra-agi, tikwal yettmeslay Ɛli i yiman-is, tikwal yelti-d yid-neɣ, tikwal nniḍen d kečč akked kemmini iɣer yesked. Yenna-tent-id wammud-agi yiwet yiwet : « Tamurt si zik i tt−neffeɣ », ɣer « Temẓi tettferfir », ɣer « Yiwen yiwen i teffɣem », ɣer « D aṭṭan i yeǧǧuǧǧgen », ɣer « Teḍra−aɣ am skeṛ », ɣer « Acimi »,… almi d «Urgaɣ ayen din / Ad d−akiɣ tura » akken ad d-yerr imeɣri ɣer « Macahu, tellemcahu…/ Wissen anda tetteddu » d useqsi n wawal « Anwa ara k−islen, ay asefru? ». Yezzi-d ugeswaḥ yis-neɣ…
Annect-agi d acali di twennaḍt n tmeddurt, d ancad ɣer tmuɣli d uḥettec di tlufa-nneɣ n wass-a. D wigi akkit i d-yessasayen tisura i tewwura yellan yakan neɣ i wesnulfu n wezrug ɣer tsufaɣ nniḍen…
Dayen, fuṛa ! ur ẓriɣ ma yella kra i d-nniɣ.
D acu kan, ḥṣiɣ aṭas i lqay wawal-is.
Nnaṣer Uqemmum