Deg usefru-agi n Nayt Ǧiǧi, i umi tsemma Ukreɣ-d udem-ik i tefsut!, llan 13 n yifyar ; bḍan ɣef 03 n tseddarin (tamezwarut, nezmer ad nebḍu diɣen ula d nettat ɣef sin n yiḥricen). Taɣessa-agi n yifyar d tseddarin, tebna ɛlaḥsab n tinnuga tadigant n usefru (amek ttwarun yifyar d tseddarin deg usebtar. S tefransist : la matérialité spatiale du poème).
Asefru-agi, d aḍris icebḥen ; ccbaḥa-s tettban-d mi temlal taččart n ugbur-ines d useggem n talɣa-s. Ittusemma : inumak n wawalen d tefyar d tugniwin deg uḍris-agi meslen s yiwen umsal i ten-yerran ddukklen ɣef yiman-nsen, aswir ikeččem deg wayeḍ, ur yelli uneqreɛ gar-asen. Annect-a iga lsas i tɣessa yemmden yeddukklen ɣef yiman-is. Mi ara iɣer yiwen aḍris-agi (neɣ ad as-isel) ad as-d-iban lqay yerna ẓẓid.
Telqey d tiẓedt, fkant-d ccbaḥa ; ɣef temlilit-nsen i tbedd tfulka-s (son esthétique).
Wagi d asefru-nni :
D iṭij i d-yurew igenni, trebba-t-id lqaɛa
Tayri teẓẓiḍ keččini, am ucewwiq tennerna
Yecmumeḥ yid-k yitri, tuɣ ɣef wudem-ik tafrara
Teẓɛeḍ ɣef wul-iw tagut, tessurgeḍ deg-s izir n tirga
Ukreɣ-d udem-ik i tefsut, ẓẓiɣ-t deg wul i lebda
Kkseɣ-d leḥmala i lmut, ssurgeɣ-tt deg-s, tefka tara
Ur d-ttmiẓẓiden wurfan, d tiẓeṭ i nerra d asummet
Ssu-d taksumt-ik yeɛran, d tayri i nebɣa ad tennunnet
Ad tessemḥilleq i wuḍan, s tafat-is tebrek temmet
D tayri i nekseb d iweryan, ɣas di lmut ad d-teḥriret
Ttarguɣ lliɣ yid-k, xas akken yid-i tezgiḍ
Tcedhiɣ awal-inek, xas sliɣ-as mi t-tenniḍ
Ḥemmleɣ ad nafqeɣ ɣur-k, Yal m’ara yi-tesnuɣniḍ.
Gar wayen i as-ittakken udem icebḥen i uḍris-agi, zemreɣ ad bedreɣ xersum yiwet gar tɣawsiwin nniḍen. Taɣawsa-agi d udem i as-tefka tmennayt (tin i d-yettmeslayen deg usefru-agi) i umi yettmeslay (win i tḥemmel). Amaray-ines (ameɛcuq-ines), yettban-d d amsag (actant) yettnernin, yesɛan tafat, iḍemnen tudert, yeddan d uɣlal (éternité).
Ayen akk i d-nniɣ akka, ad t-naf tenna-t-id tmennayt deg tseddart tamezwarut d tseddart tis tlata. Ad t-naf di tazwara deg tenmegla (opposition) yellan gar wawalen (igenni/lqaɛa, uẓẓu/anerni, itri/tafrara, lmut/tudert, atg.). Deg tenmegla-agi, ad yefhem unermas (d ameɣri neɣ d amseflid) azal ittunefken i umaray (amoureux) n tmennayt : tsemma-t d ayen yeṭfen amkan ɛlayen, yezga yettimɣur, yezga deg umusu yettruḥun seg wadda d asawen : d ayen i t-yerran deg uswir n ufella.
Ɣer tenmegla (opposition), yellan ama deg umawal ama deg tefyar, ad as-nernu tugniwin nniḍen (am tkanit d tumnayt d umsadaɣ = comparaison, métaphore et parallélisme) n snat n tseddarin-agi i d-bedreɣ.
Timenna n yiḥulfu n tmennayt, tbedd ɣef usenfali n wafrayen n tayri, ur deg-sen la asḥisef la asmuɣben, ur deg-sen la aseḍlem la tuzzma. D awal i d-yeqqaren aḥulfu n tayri s tikci n wazal i umaray. Yettban-d win tḥemmel tmennayt d amdan i iḍemnen tafat, tudert d uɣlal. D ayen ara iwali yiwen abeɛda deg tseddart tis tlata; deg-s ibedd unamek ɣef tigawin yecban targit, asirem d lebɣi.
Taseddart tis snat, tga d adeg (espace) n temlilit, deg-s mlalen wid imeḥmalen (tamennayt d win tḥemmel). Adeg-agi i t-yebnan (i t-iḍemnen diɣen) d tigawin-nsen n yimarayen (les amoureux) : “d tiẓedt i nerra d asummet” deg wafir wis 07; “d tayri i nebɣa ad tennunnet” deg wafir wis 8; “d tayri i nekseb d iweryan” deg wafir wis 10. Timlilit-nsen d tiẓedt war tilisa.
Anermas (d ameɣri neɣ d amseflid) ara yanin mliḥ asefru-agi, ad d-ifiq belli ur yezmir ara ad yeɛzel anamek-ines ɣef talɣa-s (ḥacama yebɣa ad d-iẓer yal aswir iman-is). D amedya kan : yal aḥric wis sin di yal afir yettawi-d ya ɣef unerni d wazal n umaray (ifyar : 1, 2, 3, 6, 8), ya ɣef uɣlal n tayri (ifyar : 5, 9, 10, 11 et 12), ya ɣef tedfi n tayri (ifyar : 4, 7). Wigi akk d inumak yettemyekcamen wa deg wa, yerna awalen d tefyar yellan deg-sen ttakken-d ṣṣdat isbedden tameɣrut di yal taseddart akked n unya gar yifyar. Dagi i walaɣ ccbaḥa n usefru-agi; ɣef wannect-a akk i tebded tfulka-s (son esthétique).
Muḥend Akli Salḥi