Aḍris كيف ترضع من الذئبة دون أن تعضك d ungal n Σmara Laxxus (Amamara Lakhous) ; yura-t s teɛrabt deg useggas n 2003 ; yeffeɣ-d tikkelt tamenzut di tmurt n Lubnan (Tizrigin Dar lɛarabiya lilɛulum) d tmurt n Lezzayer (Tizrigin Ixtilaf) ; ulsen-as-d asizreg di Lezzayer (Tizrigin Barzax) deg 2017. Yules-as tira bab-is s tutlayt taṭelyanit, « Scontro di civiltà per un ascensore a piazza Vittorio », syin terra-t ɣer tefransist Élise Gruau, di 2007, azwel-is : Choc des civilisations pour un ascenseur Piazza Vittorio. Teffeɣ-d tsuqilt-is s tefransit di Lezzayer, deg useggas n 2008. Ungal-agi, yella diɣen s teqbaylit ; d Muqran Cixi (Mokrane Chikhi) i t-id-yerran ɣer teqbaylit (Tizrigin Tira). Ungal-agi, yuwi yis-s bab-is tlata n warrazen. Amenzu d arraz Leonardo Sciascia, wis sin d arraz agraɣlan Flaiano, wis tlata d arraz n Tmesrit tagraɣlant n udlis n Lezzayer, di 2008.
Ungal-agi, yelha, ama s teqbaylit ama s teɛrabt. Nekk, ɣriɣ-t tikkelt tamenzut s teqbaylit, syin ɣer da ulseɣ-as taɣuri s teɛrabt ussan-agi ineggura. Tasuqilt s tefransist, temxalaf cwiṭ ɣef uḍris n teɛrabt d teqbaylit (bab-is, mačči d asuqel i t-yessuqel ɣer tṭelyanit, d allus i as-yules tira. Mačči kan deg uzwel ideg mxalafen, ula d addud n tira (posture de l’écriture), ad iniɣ ibeddel.
Llan deg wungal-agi 22 n yixfawen; bḍan ɣef sin n wanawen (types). Anaw amenzu, d ixfawen ibedden ɣef wamek ttwalin yiwudam tidet n Amedeo. Deg-sen, d awal diɣen ɣef wamek ttwalin yimudam-agi iman-nsen d yiwudam nniḍen ; deg-sen, yettban-d amek mgaradent tmuɣliwin-nsen ɣef tudert d wazal i ttaken i tɣawsiwin d wassaɣen ama gar yimdanen (inaragen = lǧiran) ama gar yidelsan d tɣermiwin (d asentel-agi i d-yettbanen mliḥ deg uzwel n tsuqilt-nni s tefransist). Netta, di tilawt, lemmer ad iḥeṣṣen umeɣri deg wayen i d-ḥekkun yiwudam-agi mi ara d-mmeslayen ɣef Amadeo, ad ifiq belli ɣef yiman-nsen i d-ttmeslayen ugar wala fell-as netta (d lǧar-nsen, sbabben-as yimsulta taluft n tmenɣiwt n yiwen seg lǧiran-is, nutni ur uminen ara ixdem-itt).
Anaw wis sin, llan deg-s 11 n yixfawen i d-yettawin ɣef tmuɣli n Amadeo ɣef yiwudam nniḍen (lǧiran-is) d wayen i t-yesdukklen yid-sen. Deg yixfawen-agi, ya yettwennit ayen i d-ḥkan fell-as, ya irennu-d isalan imaynuten ama ɣef yiman-is ama ɣef wiyeḍ. Ixfawen akk, di 11 yid-sen, amzun ttwakksen-d seg uɣmis animan (journal intime) n Amadeo. D tiseddarin d timecṭaḥ, ttwarunt akk deg yiḍ ; yefka-d umaru ass d waggur melmi i urant. Ixfawen-agi, isemma-asen umaru : askeɛwew (di tsuqilt n Muqran Cixi : Askiɛew) : askeɛwew amezwaru, askeɛwew wis… armi d askeɛwew wis 11. Askeɛwew-agi, yebɣa-t umaru d azamul i d-yemmalen irebbi i as-tger temdint i Amedeo (ɣas d iminig iruḥ ɣur-s seg unẓul). Tamdint n Roma, tettwassen s yisem n tuccent yessuṭṭuḍen akniwen (Amedeo, yerna iman-is d wis tlata) ; seg uzamul-agi i d-yeffeɣ uzwel n wungal-agi (s teɛrabt d teqbaylit).
Deg yinaw (discours) n yiwudam, akken ma llan, yettezzi wawal ɣef wamek yettwali yal yiwen deg-sen assaɣen gar yimdanen d yidelsan d tɣermiwin ; tamsalt n yinig d yiminigen, tezga deg yimi n yal yiwen deg-sen.
Aɣanib n uḍris-agi, yefka-as i teḥkayt telqey d ccbaḥa, yerna tutlayt-ines (taɛrabt) fessuset maḍi. Ur yessefk ad iwali umeɣri di tefses-agi ayen yessedrasen azal ; tefses n tutlayt, deg wungal-agi, tul (tɛawen) aṭas asebded n uɣanib.
Aɣanib n wungal-agi, yebded ihi ɣef snat n tulmisin timeqqranin. Si tama, ṭṭuqten yimsawalen (narrateur), yal awadem yeḥka-d amek yettwali Amedeo d wamek yettwali wiyeḍ. Asuget-agi n tuɣac (polyphonie), yerna ɣer-s, si tama nniḍen, urasan (humour) ; ittusemma wungal-agi d takesna ideg tekcem tmellaɣt (tragi-comédie). Tamlellit n wayen i d-yettwaḥkan deg yixfawen ɣef tidet akken i tt-iwala yal awadem ɣef Amedeo d yixfawen ideg llant tukkisin n uɣmis animan n uwadem-agi agejdan (ixfawen-nni n uskeɛwew), rnu ɣer-s taɣlalt (permanence) n urasan (am taḍsa di twaɣit) di yal ixef, fkan-d tinnekrest di tɣessa n wungal-agi. Di tinnekrest-agi i tella tfulka-s (esthétique).