Seg wasmi d-yewweḍ yir lexbaṛ, yenhewwal uzeṭṭa n Facebook. Yuɣal d tajmaɛt, am tejmaɛt-nni n taddart-ik i k-izedɣen. Ih, kečč tzedɣeḍ di Lpari, tajmeɛt n taddart-ik tezdeɣ ul-ik. Lḥasun, tamurt n Leqbayel s lekmal-is tesmar-d lɣiḍ-is di FB, tefka-d tanagit-is ɣef lexṣayel-ik : tissas, lxir, tirrugza, nnif, tabɣest… Tesddukleḍ-tent meṛṛa. Kečč i iḥemmlen tasusmi, s tuqten awal fell-ak. Meɛna mačči d nutni i d-yennan : d lefɛayel-ik.

Dda Ḥmimi – Tugna : Nasser Yanat
Deg tnagiyin akk ɣriɣ, yella-d ttifaq ɣef xersum tlat n lxeslat : tabɣest, taqbaylit akked lxir.
Widen k-yesnen ẓran acḥal tenḥafeḍ di tudert-ik, ahat dayen yiǧǧan « Tudert-iw » yufrar-d, imi s lejwareḥ-k i t-turiḍ. Mačči d tikkelt i tejreḥ tasa-k : yal tikkelt ideg yewweḍ leɛfu Rebbi yiwen si twacult-ik. Aneggaru d mmi-ik Chakib. Xas akken, tufiḍ tabɣest tbeddeḍ.
Ih, tbeddeḍ, tesbedd-ik teqbaylit. Mačči d taqbaylit-nni n leṣfuf, n « ad nerrrez, ur nkennu» « pouvoir assassin ». D taqbaylit n tejmaɛt n taddart-ik, d taqbaylit n yiseɣ, d taqbaylit n umeddakul-ik Buḥu d tin k-id-yessekren, d tin k-yeṭṭfen afus mi d as-tekreḍ i « Tidak n tejmaɛt ».
«Amarezg n win i umi ara d-iṣaḥ ul-ik », tura fell-ak Uli Rodhe di Facebook-ines, mi tesla tefkiḍ tafekka-k i yimuḍan. Asmi akken tecɛel tmest di tmurt n Leqbayel, tesawleḍ, tenniḍ win yeḥwajen axxam, yella uxxam-iw di taddart. Mačči d yiwen n lxir d-yefɣen seg… ul-ik. Anect-a akk ẓran-t widen k-yessnnen. Amek ihi tebɣiḍ ur k-nettɛuz ara.
Amek tebɣiḍ ur k-nettḥemmil ara !
Tufiḍ-n ttraǧun-k ɣef umnaṛ n tewwurt n talwit n lebda mmi-ik Cafiq, gma-k imawlan-ik akked waṭaṣ nniḍen. Maɛna d Faḍma n At Mansour i ten-yezwaren, tenna-yasen : d nekk ara s-yeṭṭfen afus i Muhub-iw wis sin.
Iḥeqqa, ass n lexmis-nni iyi-d-tewweḍ terzef-ik : « Tidak n tejmaɛt »
Tahar Ould Amar