Lisa Serik d tanelmadt deg tesdawit deg uḥric n tussniwin tisnajyanin. Tekcem annar n tsekla s tmedyazt, di 2022. Tufrar-d di ṣṣenf-a s wacḥal d arraz : arraz wis sin di tfaska n Imikiren (2022), araz wis sin di tfaska n Udrar n fad (2023), arraz wis sin di tfaska n At Leqser (2024), arraz wis krad di tfaska n Yitri adelsan n Uqbu akked Uqamu unnig n timuzɣa (2025).
Tasfift tessefsi tussaft (tiẓrigin Imtidad) , ungal-is amezwaru, iṣaḥ-it-id warraz amenzu Rachid Alliche (tasebdit takanadit Tiregwa) akked warraz amenzu Muhend Akli Haddadou (Agraw n udlis n Cemmini).
Di yennayer-gi yezrin, Iceqfan n tkatut – tixxamin n wallaɣ, ungal-is wis sin ar d-yefɣen ussan-a zdat-nneɣ, yufrar-d s warraz amenzu n Arraz n Uselway n Tegduda.
Isental i tɛennu Lisa Serik deg ungalen-is, mmgraden ɣef wid d-yettuɣalen s umata deg waṭas n ungalen. Aya  ahat, acku Tasuta n Serik (22 n yiseggasen di leɛmer-is), ur teddir ara Tafsut imaziɣen, Tafsut tberkant yettusemma, mačči d tira-nni n tmeɣnest ara yekkaten ad tḥareb ɣef tutlayt, ɣef tmagit…  Serik d tasuta d-yeglan s tirga-s. D tasuta ara yefken udem nniḍen i tsekla taqbaylit.
Nefka-as  kra n yisteqsiyen, terra-aɣ-d :

Tangalt : Ad tesɛu leɛmer-im Françoise Sagan, asmi i tura « Bonjour tristesse », ungal-is amezwaru, di 1954. Tuɣ-itt dɣa d tanelmadt di tesdawit am kem. Tira-s d anbac deg wayen yesirzigen tudert (amertume).  Deg « Iceqfan n tkatut, tixxamin n wallaɣ (Les débris de la mémoire)», ula d kem tnebceḍ deg walaɣ n Yuba, awudam agejdan, teččaliḍ si « texxamt » artayeḍ (dayen d-yettbannen deg ugzul yellan deg usebtar-im Facebook). Ula deg wamek tettmeslay Françoise Sagan tettmcabimt. Lḥasun, Said Chemakh yerra tamawt i waya imi  d-yenna  Lisa Serik d « Françoise Sagan-nneɣ ». D acu-tṛṛay-im deg waya ?
Lisa Serik : Deg wungal  Iceqfan n tkatut, tixxamin n wallaɣ d inig seg texxamt ɣer tayeḍ deg telqay n wallaɣ ur yelli ara kan d ttawil amaynut deg wallus, maca d anadi, d asekfel deg wayen akk icudden ɣer tnefsit d wallaɣ n umdan, seg tɣimiyin n udawi « séances d’hypnose thérapeutique » id lulent sebεa n ddqayeq mbaεd tamettant, id-lulen ineḍruyen deg yal tama, yal aferdis deg wallaɣ, dɣa ɣef tikti-a i yebna wungal.
Ma nuɣal-d ɣer umcabi gar-i d tmarut tagreɣlant Françoise Sagan i  ɣef i d-yemmeslay umaru,  i ttεuzzuɣ aṭas Mass Chemakh, ahat seg tama n laεmer, imi ula d nettat ungal-is amezwaru i tura asmi tesεa 18 iseggasen, iseɣ i nekk imi Sagan tettwassen s tira-s ɣef telqay n umdan, d wazal i tefka i tnefsit ugar n tfekka, tettaru s talɣiwin isehlen, maca s waṭas n yiḥulfan d tiḥerci.
Acu kan nekk laεmer uriɣ akken ad fkeɣ anzi ɣer ḥed, neɣ ad εandeɣ wiyiḍ, ttamneɣ s tikta-w d yiswi-w d uɣanib-iw i ttaεraḍeɣ deg yal tikkelt ad semgirdeɣ ɣef wayen mucaεen ladɣa di tsekla taqbaylit.

Aṭas s-yeqqaren Lisa tettaru rnu meẓẓiyet. Yiwen uneɣmas yura : « malgré son jeune âge… (xas akken mezziyet…) ». Temẓi ur tessaweḍ ara ?
Laεmer werǧin yelli d aεewwiq, ur yelli ala d lkili sinettqissi akud, lebɣi, anadi ,asirem i yessawaḍen amdan ɣer tirga-s, tira neɣ asnulfu ur cudden ara ɣer wacḥal n yiseggasen i nedder, maca ɣer telqay n yiḥulfan, tikta, d usugen…
Seg temẓi-w i ttaruɣ, seg tɣuri n yidlisen, i d-tettlal tira, nekk mačči seg wid yettamnen s tehregt, akken ur d-ɣellint twiztin seg igenni, ur d-ɣellint tikta war anebbec, simmal amdan yeqqar, tettlal-d deg-s twennafit i unadi ugar deg wayen yeqqar, dɣa syin i d-ibeddu ubrid n usnulfu .

Ttaqa seg ungalen yellan tezzin deg isental yeɛnan agraw (le groupe, la communauté). Amdan s yiḥulfan-is, s ljwareḥ-is, s  tigemmi, s timagitin-is (les identités), amakken ulac-it. D acu twalaḍ deg waya ?
D tidet, tuget n wungalen ladɣa s tagi-nneɣ, iman n umdan yeṭṭuref, yuɣal wazal s waṭas i tmetti d ineḍruyen-is ,tawacult, taddart, ansayen, tasekla tettwaqdac s waṭas i wakken ad d-feḍḥen lbaṭel, ad d-gelmen ansayen neɣ ad selḍen tigawin tinmettiyin, di tmuɣli-yagi, amdan yezga yettuɣal d azamul neɣ d agensas n ugraw, mačči d amdan asuf.
Maca afran-a yerra amdan n daxel tikkwal yettwasfaḍ, iḥulfan-is lqayen, nnmarat-is, tugdiwin-is, ttwattun, giɣ tamawt ɣer yiwudam deg tuget n wungalen i ɣriɣ am wakken d « Les robots  » neɣ ttaken-asen tugna n « la perfection » imura sεeddayen iznan d tektiwin deffir-nsen, war ma fkan azal i umdan id-xelqen am wakken ulac-iten, yerna mebla amaḍal-nni n daxel, awadem ad yesṛuḥ tidet-is n umdan, ad yuɣal d taɣect tanmettit ugar n umdan yeddren.
Tamuɣli-w nekk, ungal yettaf akk lǧehd-is mi ara yeddukel ugraw d wasuf, tira-w tcudd ugar ɣer tnefsit d wallaɣ n umdan , aya mačči d tarewla n tilawt, d asegzi-ines akken-nniḍen.
Tatut n umdan s yiḥulfan-is, d tuccḍa ɣer tsekla tasemmaḍt,  tagelmant, tikkwal d tidyulujit.
Tukci n wazal i tnefsit n umdan ,yettarra ungal d amdani, d agreɣlan, yeqreb ugar ɣer yimeɣri.

Acimi  tettaruḍ, d acu i kem-id-« yesenṭaqen »? Qqaren belli ameɣri amenzu n ungal d win i t-yuran. I wumi tettaruḍ ? Yella xarsum cwiṭ deg wayen yettaru umaru. Lisa i d Yuba ?
D tidet, nekk d timeɣrit uqbel ad iliɣ d tamarut, neɣ xerṣum ttaεraḍeɣ ad aruɣ, imi tettlal-d tira seg tɣuri, sin-akken i ddukulen.
Tikkwal ttaruɣ acku tasusmi ur tezmir ara i wayen yellan daxel-iw, kra n yisteqsiyen ur ttnadin ara tiririt seg akken i ttnadin tarewla, isekkilen ttaken-iyi udem amaynut i tilin.
Iswi-w d taruẓi n leqyud, acu n leqyud? Wid n teklassikit, n tsekla taqburt, imi tasekla taqbaylit tuklal ula d nettat ad tili d tagraɣlant, ad ssuqlen ɣur-s, ad tettwasuqel ɣer tutlayin-nniḍen, ttaεraḍeɣ ad aruɣ cwiṭ seg umaynut s tagi-nneɣ, imi tuget n wungalen i ɣriɣ s teqbaylit ttezzin kan deg yiwen n umaḍal ; timetti, laεwayed, lḥif, tawacult…, xas ma ula d isental-a lhan acu kan ilaq ubeddel, ilaq usnerni, ilaq ad neddu d wakud, ilaq mi ara nettaru ad neεreḍ ad ilint tikta-nneɣ mačči kan i ymeɣriyen s teqbaylit maca i umaḍal s lekmal, ma nebɣa ad nessaweḍ ɣer tegraɣlnit.

Tasekla taqbaylit milmi kan i d-tebda ad d-ttḍili. Aṭas seg yimyura d tilawin.  Di tsekla tafransist, taɛrabt neɣ taglizit tettwafren-d la littérature féminine (tasekla «n tmeṭṭut »). Yella waya di tsekla taqbaylit (xarsum ssenf n ungal) ? Ma tella tsekla-a, d acu i tt-ismegraden akked « tsekla n urgaz » ?
D tidet, amedya ma nebder-d tasekla tafransist ad naf ayen iwumi semman la littérature féminin  id-yebdan seg « le moyen âge » almi d lqern wis XVIII, deg umussu aseklan « courtoisie » di tallit-a drus n tlawin i yerẓan asalu, imi zik tameṭṭut am wakken d lεib ma tekcem deg annar-a, xas tekcem ur staεrifen ara s uxeddim-is, Christine de Pizan tella-d seg tmezwura i yḥurben ɣef umkan n tmeṭṭut d uzref-is deg usnulfu d tira, di lqern wis XIX bdant tulawin ssufuɣent-d axeddim-nsent acu kan s yismawen n yirgazen, ttarunt ɣef tayri, d leqyud is i-urzen tameṭṭut di tallit-nni.
Di lqern wis XX,  Simone de Beauvoir  tura s telqay ɣef tmeṭṭut deg udlis-is « Le Deuxième Sexe » syin akkin tameṭṭut tban-d s lǧehd deg annar n tsekla s yisental yemgaraden am tkatut, tuggdi, amsawi gar-as d urgaz, tudert, timetti tamirant, izerfan…
Ma nuɣal-d ɣer tag-i nneɣ, akken ttwaliɣ deg wakud amiran di tsekla taqbaylit, xas ma tella tsekla n tmeṭṭut acu kan ur d-ban ara akken iwata, amedya ad bedreɣ  Zohra Aoudia, Rachida Bensidhoum, Chabha Ben Gana deg wungalen-nsent anda id-ufraren ddeqs n yisental ur nettaf ara ɣer wayen yettaru urgaz am tlelli n tmeṭṭut, taruẓi n leqyud n tmetti d unadi ɣef tlelli-s, amsawi deg yizerfan ɣer yidis n urgaz, asenfali n yiḥulfan-is, d tirnit-is di tudert, ahat di tsekla taqbaylit amgired-a yettban-d deg yisental d uɣanib n wallus.

Yella usirem ad yeddu ar sdat ungal n tsekla taqbaylit?
Asirem iban yella imi deg wayyuren-a ineggura simmal ttefɣen-d wungalen imaynuten, ladɣa wid uran ilmeẓyen, s tikta s yisental yemgaraden, ungal aqbayli simmal iteddu ɣer zdat ulac ccek deg waya, s tɣuri, s usnulfu, s unadi, nezmer ad nini ha-t-an deg ubrid, seg Lwali n udrar id-yebda tikli, assa yewweḍ ɣer Tebratin n Salḥi, s tsuqilt, ɣer Wuḍan n tziri, anwi s-yennan ad yaweḍ wass anda Dostoïevski ad t-nɣer s teqbaylit.
Xas ma mazal abrid iḍul, acu kan imi ur neḥbis tikli, yiwen wass ad naweḍ, ayɣer ala ur ikeččem ara deg warraz n Nobel d tmesriyin tigraɣlanin, axeddim d usirem ssawaḍen, ihi ungal d tsekla taqbaylit s umata s lebɣi, s uxeddim, s unadi,d tira iteddu ɣer zdat, u mazal ad yeddu skud llant tgejda iɣef ybedd, simmals salayen deg uswir, simmal yettaẓ ɣer zdat.

Yesteqsa-tt Tahar Ould Amar