Femmes kabyles en exil
Jusqu’aux années 1970, l’immigration kabyle était essentiellement masculine. En 1976, à la faveur du décret relatif au regroupement familial, les immigrés commencent à faire venir épouses et progéniture de façon plus importante que par le passé. D’autres vagues d’émigration vont encore enrichir la composante féminine avec l’arrivée, depuis quelques décennies, de femmes seules, qui pour poursuivre des études, qui pour travailler, qui pour fuir un quotidien par trop pesant…
Genèse de Tiparizyanin
Après avoir fini d’écrire Lpari m leqwas (2021), j’avais pris, croyais-je, la ferme décision d’arrêter définitivement de bâtir des romans pour revenir à la poésie et à la musique. Mais les fantômes ne vous laissent jamais tranquille : Tiziri, la bien-aimée de Mennad, ne faisait que passer comme un spectre dans ce qui est désormais devenu le Tome 1 de Lpari m leqwas. On ne fait que l’évoquer au début du récit puis à la toute fin du roman où elle vient rejoindre subrepticement Mennad avant de disparaître.
J’aurais pu laisser ma Tiziri à son mystère mais la pulsion narrative était la plus forte : il fallait que je découvre en l’écrivant l’histoire de ce personnage atypique.
PERSONNAGES
TIZIRI : Bien-aimée de Mennad. Née Kabylie en 1990. En France depuis le Printemps noir de 2001.
ZEǦǦIGA : Mère de Tiziri. Née en 1959. Enseignante en Algérie.
FEṬṬA : Grand-mère maternelle de Tiziri. Née en 1942. A été violentée par l’armée française en 1958.
MIRA : Belle-mère de Feṭṭa, mère de Meqwran le Maquisard.
MEQWRAN : Grand-père maternel de Tiziri. Né en 1938. Monté au maquis en 1955, tombé au champ d’honneur en 1958.
MEQWRAN Junior : Frère de Tiziri. Né en 1986, Médecin.
LWENNAS : Père de Tiziri. Né en 1955.
QASI : Père de Lwennas. Né en 1935. Etait au maquis avec Meqwran. Au lendemain de l’indépendance, s’exile en France.
TIƔIRDEMT : Amie et bienfaitrice de Tiziri à Paris. Née en 1980, année du Printemps berbère. Femme libre et insolente.
MENNAD : Bien-aimé de Tiziri. Né en 2000 à Paris. Etudiant à l’Ecole Nationale Supérieure des Beaux-Arts de Paris.
LA SUITE DANS LES IDEES
Dans Lpari m leqwas (Amazon, 2021), nous avons suivi les aventures de Mennad à Paris. Dans ce deuxième tome, Tiparizyanin, le lecteur fera connaissance avec Tiziri, sa compagne, avec Zeǧǧiga, la mère de celle-ci, et Feṭṭa, sa grand-mère. Le récit des aventures de Tiziri à Paris convoquera de multiples références à l’histoire de l’Algérie contemporaine : Guerre de Libération, Printemps noir, incendies de l’été 2021…
STRUCTURE
Le récit se déploie sur quatre chapitres :
- Tiziri
- Feṭṭa : sa grand-mère
- Zeǧǧiga : sa mère
- Tiziri
Sur le plan narratif, le roman entrecroise deux récits :
– l’histoire de Tiziri où interviendront Feṭṭa, sa grand-mère, Zeǧǧiga, sa mère, Tiɣirdemt, son amie et bienfaitrice, et Mennad, son bien-aimé.
– le récit d’événements historiques liés à la Guerre de Libération nationale, au Printemps noir de 2001 et aux incendies meurtriers de l’été 2021. A noter que ces événements sont rendus typographiquement en script.
Il faut encore ajouter à ce schéma un autre dispositif, en caractères gras, cette fois : le point de vue de l’auteur sur le roman kabyle, décliné en cinq poèmes disséminés tout au long du roman et venant en surimpression sur le canevas des deux récits évoqués plus haut.
MORCEAUX CHOISIS
- TIZIRI ET LES SIENS
Page 7. Un personnage s’en prend à son auteur.
Tiziri, personnage principal de ce roman, apostrophe l’auteur, lui reprochant de l’avoir tirée de l’ombre bienfaisante où elle était restée tout au long du tome 1 de Lpari m leqwas, pour exposer son histoire à tout lecteur potentiel.
D acu i k-iwwin, ay amyaru amcum, a yi-d-tjelqeḍ seg tili, a yi-d-tḍeqqreḍ ar tlemmast n webrid, i yiṭij n Yulyu ?
Wissen ma tecfiḍ fell-i, ay ameɣri, mi d-ɛeddaɣ am lexyal deg usebtar aneggaru n wungal-nni, ɛeddaɣ-d, zegreɣ abrid ar Mennad yeqqimen ɣaf tkwersitt-is deg tqenṭert n Arcole, deg Lpari m leqwas ?
Wissen ma tecfiḍ mi s-greɣ iɣallen i unaẓur aleqqaq, nemyuṭṭaf a s-tiniḍ deg Hollywood i d-nekker, akken i s-inna uḥcayci-nni n Ɣilas ?
D tidett yella-d waya naɣ d targit kan i turgaḍ ? D tidett Tiziri tezger abrid ar Mennad naɣ d tajellabt kan n taguyt i d-yulin seg wasif n la Seine, tɛedda am lexyal ger wallen-ik, yewwi-tt waḍu d asawen ?
Mi d-iddem aɣanim kra n uderwic, ad t-ibbeɣ arma yettqiṭṭir, ad yeɣli ɣaf wegwlim n ugenduz naɣ ɣaf kra n lkaɣeḍ acebḥan, ad t-ittaččaṛ s yisekkilen yettemseḍfaren am tejlibt n tweḍfin, am tejlibt n telkin, am tejlibt n tbeɛɛucin, ad yeshetrif s wallaɣ d yiḍudan, ad d-yesnulfuy deg tmucuha ur nettɛedday.
Pages 10-11. Le regard masculin
Tiziri est dans le métro, en route pour l’opéra Bastille où l’attend son amie, Tiɣirdemt. Rapidement, elle s’aperçoit que l’individu barbu assis en face d’elle, ne cesse de la reluquer.
Tamacint teččur, siwa yiwen wemkan i twala d ilem. Tesres iman-is, tessufeɣ-d ttilifun ma yerna-d kra n yizen n temcumt-nni. Mi d-terfed aqerruy-is, taf win tt-id-iqublen ičča-tt s wallen. D acu daɣ i tettnadiḍ ar ɣur-i, ay aqadum n cceṛ ?! Tekker fell-as, tedda ar sdat a s-terwel i tmuɣli-nni taseṭṭaft.
Mi tṣub, tenwa d ayen yeɛya lhem, ziɣ winna iḍfer-itt-id, iteddu yiwet-yiwet, ma d allen kan akken recqent deg-s. Teffeɣ-d seg umiṭru s tazzla. Tbed, tesres afus ayeffus ɣaf twenza, tettmuqul ar Opéra ma ad d-tbin Tiɣirdemt.
– Awer n lɛeslama-m, a Tiziẓẓi !
– Amer d ils-im kan i iqessiḥen, ur ɣ-yuɣ wayra. I wacu ara yi-d-ternuḍ tiyiti, a yi-thuddeḍ tayett-iw ?
– Amek ara kem-id-ssakwiɣ ihi ? Ttwaliɣ deg wallen-im nexxrent, wissen d aṭṭan i tuḍneḍ naɣ d yir targit i turgaḍ.
– Ha-tt-an yir targit, a Tiɣirdemt, wali-tt s ucamar-is.
– D abehlul-ihinna tura i kem-issufɣen i leɛqel-im ?
– Amek ? Ur issewḥac ara s wallen-nni d ucamar-nni n uwaɣzen ?
– Amer iwaɣezniwen akw am bu tserwalt-ihin, d acu i ɣ-yuɣen ? Akka i d netta : mi iwala deg umiṭru yiwet d tucbiḥt, ad irceq deg-s allen-is, a tt-iṭṭafar, ma d ameslay, awal ur s-tselleḍ deg yimi-s.
– D agugam naɣ d amexlul, bu tserwalt-a ?
– Kker ad nṛuḥ ad t-nenǧeɛ : ma d agugam, ad d-inṭeq bla yemma-s ; ma d amexlul, ad t-id-nerr ar leɛqel-is.
– Teẓriḍ ? Tiɣirdemt tezmer i uwaɣzen, tezmer i llifɛa m sebɛa iqwerray ; tasekkurt, d tarewla kan i d ixf-is.
– A Tiziri tameɣbunt ! Twalaḍ-t kan s ucamar aberkan, terriḍ-t d awaɣzen. Anaɣ tettwaliḍ ibergazen akken ma llan tura uɣalen d iḥuliyen. Ula d win ur nesɛi siwa sin naɣ tlata wanẓaden ddaw wegwlim, a ten-id-issufeɣ s yiɣil, akken ad yili am netta am wiyiḍ, ad d-yeddu deg tejlibt n yiqelwacen.
Pages 33-34. Tiziri et Mennad
Tiziri et Mennad, son bien-aimé, sont dans le TGV, en partance pour les plages du Sud. S’étant assurés que personne ne les connaît dans le compartiment où ils se trouvaient, ils s’unissent dans un long baiser. Or, un individu de type scandinave ne cesse de les observer ; on verra plus loin que c’est, en réalité, un Kabyle comme eux…
Anebdu 2019. Send aṭṭan amcum. Send tamḥeqwranit ad tennerni ugar-ugar n wayen iɛeddan. Send ad rɣen yidurar ugar- ugar…
Yewweḍ-d wass Tiziri d Mennad ad ffɣen seg Lpari. I telhiḍ, a Lpari, tikwal, mi ara kem-id-neǧǧ ar deffir.
Akken kan yeqleɛ TGV, Mennad iḥennec-ed Tiziri ar tama-s. Ṭṭallen akka d wakka ma ulac win i ten-yessnen, msudanen ddaw tecḍaḍt n tlelli. Mi mseṛwan, Mennad iḍeqqer aqerruy-is ar deffir, iger-d nnehta s tumert. Ah ! iwweḍ-d wass, iwweḍ-d wass i deg ara yissin Tiziri akken ara yissin wergaz tameṭṭut-is iḍ amenzu. Iḍ-a, deg teftist, ɣaf yejdi, ddaw yetran… I wihinna i t-id-ittxezziren akka, d acu t-yuɣen ?!
Winna, yiwen akken d aẓerqaq, d bu ucekkuḥ d tamart d iwraɣen, ittxezzir-it-id, ittecmumuḥ. Iqqar deg wul-is ṣaḥa deg qessam-ik, ay amcum ! Kečč meqqar tufiḍ-d yiwet n tsekkurt, yerna d yelli-s n tmurt. Wamma nek, ɣas akka zzin-temẓi, ur yi-d-tṣaḥ la tin n dihin, la tin n da. Iqqar deg wul-is nek, zzin-temẓi, ifeɣ Aṛumi, aql-i kan akken fad yenɣa-yi. Iqqar deg wul-is kkreɣ-d d mmi-s n taddart, d amsetḥi, d amsetḥi armi ttsetḥiɣ deg tili-w. Deg taddart a s-qqaren winna, yekker uɛessas-is, ttnaɣent fell-as Tṛumyin deg Lpari. Nek zegreɣ-d, nwiɣ ad tbeddel fell-i, taggara akken lliɣ deg tmurt i qqimeɣ, qqimeɣ fad yenɣa-yi. Ittmuqul Mennad i yeslufuyen i ucekkuḥ n Tiziri, iqqar deg wul-is i nek, acimi ara qqimeɣ d awḥid ? Ad awḍeɣ d akwessar, ad awḍeɣ anda iṭij issaɣay times deg tegwlimin, ad tt-sdendneɣ, ad teḥmu tqerruyt-iw, tafeṛṛuǧt tamenzut i d-mmugreɣ, ad tt-laɛiɣ, a s-cmumḥeɣ, a yi-d-tecmumeḥ, ad tt-ṭṭfeɣ deg tammast, ad d-tger afus ar lǧib n deffir akken xeddment tleqqaqin n tmura-ya, ad tt-awiɣ naɣ a yi-tawi, nettat, a yi-d-temmel tamurt, ad nezhu, ad nqesser…
Pages 62-63. Tiziri et sa grand-mère : un moment suspendu.
Printemps 2001, l’heure du départ en France approche pour Tiziri. Elle se retrouve au bord d’une fontaine avec sa grand-mère. Le temps semble suspendu ; on n’entend que la musique de l’eau et le chant d’une mésange.
Tamɣart tessusem, tetthuzzu Tiziri, tesslufay-as i ucekkuḥ-is. Ters-ed tsusmi, ad tselleḍ kan i waman ttceṛcuṛen d ubuḥeddayed icennu ɣaf tṛemmant. Tetteddu a d-tenṭeq Tiziri, tessusem-itt setti-s.
Slemt i waman yettceṛcuṛen d ubuḥeddayed yettcewwiqen, teččaṛemt ulawen-nkwent s talwit-a i d-yersen.
Ters-ed talwit ɣaf tmurt a s-tiniḍ werǧin i d-teḍri kra n twaɣit deg yidurar-a, werǧin i d-yeḍri kra deg tinna n 1954, werǧin i d-yeḍri kra deg tefsuyt-a n 2001.
Faṛsemt tiswiɛin-a, d tiswiɛin ur d-nettuɣal. Kem, a Tiziri, ad tesriffgeḍ, ad tjeṛṛbeḍ inig. Ma d kem, a Feṭṭa, ad d-tegwriḍ iman-im : Zeǧǧiga ad tesselmed, Meqwran ad ilmed, ad ilmed arma yeffeɣ-d d amejjay akken tessaram yemma-s.
Faṛsemt aman yettceṛcuṛen d ubuḥeddayed yettcewwiqen. Faṛsemt, faṛsemt, ussan-a ur d-ttuɣalen.
- L’INCENDIE
Pages 20-21. Des moutons et des hommes.
Alors que l’incendie fait rage en cet été 2021, Weɛli, après avoir éloigné sa famille, se lance à la recherche de sa brebis au front étoilé et de la progéniture de celle-ci.
Isserwel at wexxam ɛebban ayen ɛebban mexluli yuzzel ar lexla ma ad d-issemneƐ ulli-nni Mm yijufaṛ uzwiɣen tečča adrar temmeɣ-d ɣaf tuddar Ittazzal ul-is ittarra-t ar deffir Izimer-nni izimer-nni aleqqaq win iḥemmel mmi-s aleqqaq ad t-id-issemneɛ Ad t-id-issemneɛ ad d-issemneɛ ayetma-s d yessetma-s Tixsi-nni izamaren-nni ayefki-nni tamaẓẓagt-nni ad ṭṭḍen yizamaren ad ṭṭḍen wat wexxam Ulli ulli ulli-nni Azzel azzel a Weɛli Ulli ulli ulli-nni Ksan ṛwan deg tefsuyt Tafsuyt-nni iḍelli kan ass-a d ssmayem ur k-ɛniɣ Azzel azzel a Weɛli Ay aḍar ddu ay ul ssusem Nniɣ-ak bren Bren ha-t-a wayen ara k-d-yini wul Nniɣ-ak bren tarewla Tarewla temneɛ bab-is Ulli-nni Amek imir ad ǧǧeɣ ulli-nni Werǧin ad ǧǧeɣ ulli-nni Ay aḍar ddu ay aḍar affeg Ay ul henni-yi ay ul ssusem Nniɣ-ak bren ma yegwra-d wazuḥ n leɛqel nniɣ-ak uɣal nniɣ-ak rwel Tarewla tarewla temneɛ bab-is Ay aḍar ddu ay aḍar qfel imeẓẓuɣen Ay ul ssusem ay ul henni-yi Tarewla ih tarewla srewleɣ at wexxam Nniɣ-ak bren at wexxam wwin abrid n tkwessart kečč tewwiḍ-d abrid n tsawent Qqareɣ-ak bren Ɣaf tixsi d warraw-is ad awiɣ abrid n usawen Ɣaf tixsi-nni ɣaf yizamaren-nni ɣaf yizimer aleqqaq win iḥemmel uleqqaq-nneɣ ad aliɣ asawen ad aliɣ isawnen
Iteddu ittali iteddu d asawen igenni ireggwel Tamaẓẓagt teqqur izimer-nni tamaẓẓagt n yemma-s tixsi-nni mm yitri aberkan ger tacciwin Igenni ireggwel wissen sani netta iteddu yettali wissen sani Netta iteddu wissen sani deg taguyt mm yiɣiɣden i d-isemmiri yigenni Anda-ten anda-tt tixsi-nni anda-ten yizamaren-nni Nniɣ-ak bren Nniɣ-ak ay ul ssusem nniɣ-ak ay aḍar ur ttḥessis nniɣ-ak ay aḍar ddu ddu d uḍar-ik nniɣ-ak ddu ayen ibɣun yeḍru
Page 23. Les volontaires.
Poursuivant sa quête éperdue, Weɛli rencontre un groupe de jeunes volontaires luttant avec les moyens du bord contre l’incendie.
Tarbaɛt n yilemẓiyen s yiɛewzen d yifurkan kkaten ad ssensen Wiyiḍ s yigelzyam ɣɣazen ad as-ḥeṛṛen abrid ur tettaweḍ ara ar tudrin Ay arrac awit-ed akka agelzim ad d-ɣzeɣ amur-iw Uɣal uɣal ɣaf yiman-ik kečč s wexxam-ik wamma nekwni s yiqwerray-nneɣ Anef-aɣ ad nɣez Awit-ed ihi aɛekkwaz ad ssenseɣ amur-iw Ay argaz n lɛali neqqar-ak uɣal kečč s wexxam-ik s tarwa-k Anef-aɣ i nekwni aql-aɣ s yiqwerray-nneɣ anef-aɣ ad nessens ayen mi nezmer Uɣal ɣaf yiman-ik ar taddart ma ad tesrewleḍ at wexxam anda ara ddarin
A kwen-steqsiɣ ay arrac ur twalam ara tixsi d warraw-is Tixsi d warraw-is i d-tenniḍ Nufa-d akken tixsi d warraw-is deg leɛzib mi d-neffeɣ seg taddart Nufa-ten qquren Awwah widak walaɣ-ten Mačči d widak i s inu widak n bab-itsen ay arrac Nek ttmeslayeɣ-awen-d ɣaf tixsi-nni mm yetri aberkan ger tacciwin Ah ma d tinna nwala-tt tḍac iffeɣ-itt leɛqel Zelmeḍ i terra ar taddart n yiḍulan-ik i terra tinna I yizamaren Ih llan yizamaren-is ṭṭafaṛen-tt Aha tura uɣal ɣaf yiman-ik tanfeḍ-aɣ ad nessens ad nɣez anf-aɣ ad njahed da kečč ad k-aḥwaǧen i ukessar
III. LA GUERRE DE LIBERATION
Dans le chapitre consacré à Feṭṭa, la grand-mère de Tiziri, le lecteur va découvrir peu à peu la Guerre de Libération telle qu’elle a été vécue par la famille de notre héroïne. Ci-après, deux extraits relatifs à la vie au maquis de Meqwran, le grand-père maquisard et martyr.
Page 44. Premiers pas au maquis
Ffɣen taddart deg tlemmast n yiḍ mi slan iteddu-d Ufṛansis s yiserdasen-is d yeqwjan-is
Kecmen axxam ččan swan ar wat taddart ɣilen ad gnen ad ṛwun iḍes taggara ssakwin-ten-id Kkren mexluli refden aqwrab tanegwḥelt ffɣen taddart s tsusmi
Ccwi kan tella tziri ad ssufɣen abrid deg umadaɣ Yezwar-asen weqcic n sbeɛṭac d aseggwas d ayaw n yiwen deg-sen Yiwen ur issin amadaɣ akken i t-issen netta Ddu ma ad tedduḍ aqcic d times i deg tqwejjarin-is
Ddu ma ad tedduḍ Win yelsan asebbaḍ iṣeḥḥan ha-t ar sdat win yelsan asebbaḍ yehtutin ha-t yegwra D aẓru d asennan ad tektileḍ abrid ay amjahed Asmi tendeh deg Wawras ass n umenzu n Nwambeṛ i bnan ɣaf wayen i d-iteddun
Tafsut 1955 Tafsuyt d tafsuyt ma d asemmiḍ yella d aḥeyyan i deg yergagi yilef Wa s ubeṛnus wa s uqeccabi ad ddun ad alin D adrar i d leɛnaya Mi wwḍen ar zzan anef i Ufṛansis ad d-ijbu s yiserdasen-is d yeqwjan-is ẓran amek ara t-mmagren Ad wwten ad rewlen am nutni am Yinumiden d umnekcam Aṛumani
Page 59. La Kabylie des résistants
Tamucaṛt-nni tezzi tezzi tezzi armi teɛya teǧǧa igenni i lbaz d tninna d nutni i d imawlan-is send ad d-issemɣi bu sin iḍarren tafriwin n wuzzal
Lbaz d tninna deg yigenni nutni i ukwessar deg ubrid yessan s weḍɣaɣ d usennan Ad ddun arma kecmen ar zzan
Ad ddun kra ad ḥebsen ad wellhen tameẓẓuɣt ur teẓriḍ ansa ara k-d-yekk Ufṛansis s tnegwḥal d yeqwjan-is
Ad ddun deg ubrid yessan s weḍɣaɣ d usennan wa s usebbaḍ irebḥen wa s usebbaḍ iqersen Ta d lgirra drus aya i tebda ta d lgirra Aqbayli ad iddu ḥafi
Ḥafi ad irkeḍ aḍɣaɣ ad irkeḍ asennan
Ḥafi ad irkeḍ aqweccaḍ ad irkeḍ tiberra ad iddu ur iḥebbes tikli
Ḥafi zik i iteddu Uqbayli Arma d ass n tmeɣra-s ara d-irḍel asebbaḍ ad d-ibin fell-as rrbeḥ Rrbeḥ deg uḍar i d-ittbin tikwal Ḥafi ad iddu Innum iteddu ḥafi
Ad iddu Uqbayli akken ddan yimezwura Ad iddu ad iwwet arma yeffeɣ umnekcam Ad iddu arma yeffeɣ wemcum
LE ROMAN KABYLE : DEFENSE ET ILLUSTRATION
Voici deux des cinq poèmes à travers lesquels l’auteur délivre sa vision du roman kabyle :
Pages 31-32. Une écriture plurielle et décomplexée
UNGAL AQBAYLI 2
Ungal aqbayli
Ad ikkes ɛeryan
Ungal aqbayli
Ad issired s waman n tala
Ad issired s waman n tasa
Ad issired s waman n ugeffur
Ad issired s waman n uceṛcuṛ
Ungal aqbayli
Ad iglilez deg yizeǧǧigen
Ad iglilez deg yigudiyen
Ungal aqbayli
Ad issired s waman n zzheṛ
Ad issired s waman n leḥṛam
Ungal aqbayli
Ad yeṛwu timeɣriwin
Ad yeṛwu timenɣiwin
Ungal aqbayli
Ad yeṛwu tisulya
Ad yeṛwu tiwuɣya
Ungal aqbayli
Ad yeṛwu ticṛaḍ
Ad yeṛwu timegraḍ
Ungal aqbayli
Ad ikkes ɛeryan
Ad iglilez
Ad issired
Ungal aqbayli
Abrid t-iggunin ɣwezzif
Abrid t-iggunin yezzi
Pages 142-144. Une écriture ouverte sur l’universel
UNGAL AQBAYLI 5
Ungal aqbayli
A s-nekkes cckal
A s-nserreḥ ad imerreḥ
A s-nserreḥ ad d-yagwem
Ar Ṭawes Ɛemṛuc d Asya Ǧebbaṛ
Ar Dib Kateb d Ferɛun
Ar Xireddin d Cṛaybi
Ungal aqbayli
A s-nefk apaspuṛ
Ad izger Agrakal
Ar tmurt n Kafka d Kundera
Ar tmurt n Dostoïevski d Soljenitsyne
Ar tmurt n Proust d Rabelais
Ar tmurt n Joyce d Beckett
Ar tmurt n Sterne d Virginia Woolf
A s-nefk apaspuṛ
I wungal aqbayli
Ad izger Agaraw Atlantiki
Ar tmurt n Faulkner d Dos Passos
Ar tmurt n Garcia Marquez d Borges
A s-nefk apaspuṛ
I wungal aqbayli
Ad issiweḍ azul ar Tferka
Azul i Wole Soyinka
Azul i Hampâté Bâ
A s-nefk apaspuṛ
I wungal aqbayli
Ad issiweḍ azul ar Azya
Azul i Rabindranath Tagore
Azul i Murakami d Kawabata
Azul i Gao Xingjian d Lu Xun
Ungal aqbayli
A s-nserreḥ
ad icali
ad iwali
ad d-iwelli
Idir AMER
————————-
Idir AMER, TIPARIZYANIN (Lpari m leqwas 2) / Ungal
Amazon, 2023
164 pages, 15,82 euros