Dans cette tragédie (encore une !) que nous pouvons rapprocher de Tiɣilt n umadaɣ de Mulud ZEDEK et Tameddit n wass de Zouhra LAGHA, la mal-vie et le mal-être tiennent une place importante, délivrant ainsi une vision plutôt sombre – d’aucuns diront réaliste – de la société kabyle contemporaine. Malgré tout, certains personnages tels Yidir, Lehna ou Maziɣ, n’abandonnent pas le combat pour l’identité, s’efforçant, soit de revivifier certaines traditions, soit de promouvoir la langue et la culture par l’enseignement et la recherche, tout en restant des jeunes de leur temps. C’est ce que nous verrons à travers certains des extraits qui suivent.

PREMIERES RENCONTRES

Un matin, au village (Page 13)
Dans l’incipit, Muḥend Akli, qui narre à la première personne, nous décrit d’abord l’ambiance au village, le matin, un jour de semaine : écoliers se dirigeant vers leur école, étudiants en route pour l’Université et travailleurs vers leur lieu de travail… Dans un second temps, il se présente comme un arpenteur du village qui l’abrite et des villages voisins…
Deg wussan n yimalas, ittenherwal ubrid n taddart, tinezzayin s ṭṭaqqa. Yal wa sani ara yerr : arrac s aɣerbaz, ilmeẓyen ɣer tesdawit, wiyaḍ ɣer uxeddim. Iṭij i d-yetteflalin, amzun illa win i t-id-ittweṣṣin fell-i, deg-i i d-yettezwiri. Mi ara d-tḍill tafat-is, nek ad d-ndekwaleɣ, ad d-ldint wallen. Aḍar ad yuɣal s acali amzun ihettem-it zzman fell-i, ṣbeḥ meddi nek d aktili n yiberdan. Ulac taddart i aɣ-d-iqerben ur tt-uwwiḍeɣ ara. Fkiɣ lqid i uḍar-iw mačči d ayen ara d-yerr ufus-iw, ur uksaneɣ ara, akken illa yakan : win iwwet Ṛebbi, ula i d as-d-gen lawliyya.
Tikli deg taddart, deg-s yal asurif s ccfawat-is, yal aqeddim ittarra-d aktayen ɣer wallaɣ, ittṣuḍu-d ubeḥri n temẓi, asmi tturaren warrac : timquddam, llabil, tuqqna-tuffra… Gar yizrugen-is d yiberdan-nni yemcubbaken wa deg wa amzun d ifassen yedduklen, din i d-ttemlilint tǧiratin tekksent lxiq wagar-asent. Dɣa mi ara tettedduḍ deg taddart-nneɣ, yal taɣawsa deg-s teṭṭeggir-d tiɣri. Tiɣri i yal amsebrid. Tiɣri tessawal, anza yettɛeyyiḍ i tjaddit ad rren azal. Ajdid ur t-ugin, aqdim ad ṭṭfen deg-s…

Première rencontre avec Yidir (Pages 13-14)
Un matin qu’il parcourt le village comme à son habitude, le Narrateur remarque un jeune homme visiblement mal dans sa peau. Apitoyé, il s’approche de lui et pose sa main sur l’épaule de Yidir qui le repousse, lui reprochant d’ajouter à sa peine.

Am yal tikkelt, uwwiɣ abrid-nni nnumeɣ. Ass-nni, mi ɛeddaɣ deg uzrug n lḥaṛa ufella, ufiɣ yiwen yilemẓi ɣef yiri n ubrid. Yeqqim, lbehtat ɣef wudem-is banent-d. Si tallit ɣer tayeḍ, ttmuquleɣ aksum-is la yettcirriw, di lbal-is ɛumment tikta. Ahat yugad imal iceɣben ilmeẓyen n tmurt i iḥeṣlen ger lɣerba d leqrar n wul. Uẓeɣ ɣer tama-s, serseɣ afus-iw ɣef tayett-is, nwiɣ di lhem ad as-ssifesseɣ. Yekker yezwi iman-is, isɛedda afus-is ɣef wudem-is amzun si tirga i d-yendekwal, d yir awal i yi-d-yessegra : « Ala kečč i yi-ixuṣṣen tanezzayt-agi ! Beɛɛed fell-i, ttxil-k, tawiḍ yid-k tilufa-k i win i asent-istufan. Yeččuṛ wul d wallaɣ, xas ṛuḥ… » S wurrif i yi-d-yeǧǧa imeslayen-agi, ikker iṛuḥ. Tɛedda-d lkaṛ n tesdawit, yerkeb.

Première rencontre avec Lehna (Pages 20-21)
Une autre fois, c’est une jeune fille triste qu’il voit sur le seuil d’une maison. Pour la consoler, il va vers elle et pose sa main sur sa tête en toute innocence. Pensant qu’il était malintentionné, elle bat en retraite. Cependant, plus tard, elle viendra apporter à manger au marginal privé de la parole.

Tikkelt-a, mi ɛeddaɣ d abrid si lḥaṛa n wadda, tiṭ-iw teṭṭerdeq ɣer ubṛaḥ n yiwen uxxam. Ɣef umnaṛ n tewwurt, teqqim teqcict, afus-is ɣef lḥenk-is, ɣef wayen iɛeddan iɣas wallaɣ-is. Iẓri-s yemmar d leḥmali, amzun d tiyita i tettwet naɣ ahat teḍmeɛ kra ur t-tufi. Greɣ aqeddim ɣer sdat-s s tuggdi, ul-iw yesnexfat. Uẓeɣ ɣer tama-s, serseɣ afus-iw ɣef uqerru-is, selfeɣ-as s tin n lemɣiḍa, ur yelli s tin n leḥnana.
Taqcict tefrawes-d si tirga-s, tuɣwas, tsuɣ, tenna : « Annaɣ ay at leɛraḍ, d acu-t ubudali-agi i d-yerzan fell-i ! » Terwel, temdel-d tawwurt. Tkukra amer d win ara as-ixedmen ayen n diri naɣ d win ara tt-yeddmen ad tt-yaker. Ulac win ara d-ifehmen iḥulfan-iw imi imdanen ttwalin kan amek-it wudem-iw d yiselsa-w.
[…]
Zerrin wussan, lweqt ittɛedday. Mlaleɣ-d taqcict-nni i yi-ikukran tikkelt iɛeddan. Mi i d-tewweḍ ɣer tama-w, terfed-d allen-is ɣur-i s leḥya, amzun d asuref i d-teṭṭalab deg-i. Teḍleq-d afus-is ɣur-i, d talqimt n wučči i yi-d-tmudd, ṭṭfeɣ-tt-id s ucmumeḥ. Uẓeɣ ɣer yiri n lǧedra n txerrubt yellan tama n ubrid, qqimeɣ. Tetteɣ amzun di leɛmeṛ ɛriḍeɣ taḥeṛṛit, ttuɣ tikkelt taneggarut mi tekka telqimt taɛebbuḍt-iw […]
Am nettat am winna i icennfen fell-i tikkelt iɛeddan, s yis-sen uɣalen wussan-iw sɛan anamek, lwaḥid akken i asen-giɣ isem…

HISTOIRES DE FAMILLES
Un secret de famille (Page 58)
En cherchant de l’argent dans une armoire, Yidir fait tomber un vieux carnet dans lequel figure son nom ; il découvre ainsi qu’on lui cache la vérité sur ses véritables parents.
Yidir yerra srid ɣer texxamt, ad d-yekkes idrimen. Mi yeldi taxzant ad d-yejbed ameṣruf, iḥuza yiwen n uttafttar n lekwaɣeḍ, dɣa yeɣli-d yemcakket deg-s imi banen-as-d d iqdimen. Amzun d tuffra i ttwaffren, ad as-tiniḍ ɛeddan fell-asen leɛwam.  Yekna, ala d-yettaddam yiwen yiwen lkaɣed. Mi ten-id-yerfed, tebreq tiṭṭ-is ɣaf yisem-is.  Yuẓ ɣer yiri n umeṭreḥ n baba-s, yeqqim ala t-id-yeqqar.  Yeqqur deg umḍiq-is deg wayen yufa deg-s. Yexleɛ !  Acḥal aya yettwaffer fell-as wayen ur yeẓri. Yuɣal ixdem-d tabɣest, yerra attafttar ɣer umḍiq-is amzun kra ur yelli. Yeffeɣ, yuwi-as-d taɣawsa i tuḥwaǧ yemma-s. Yezzi-d maca mačči s wudem-nni s wacu yeffeɣ.
– Ɛeddi, a mmi, ad teččeḍ imensi.
– Ala, ṛwiɣ, ad ṛuḥeɣ ad ṭṭseɣ.
– Ečč ciṭṭuḥ tegneḍ !
– Ala, msaw ɛla xir, a yemma !
Ibedd-d ɣef tewwurt n tenwalt, iṛeṣṣa deg-s tamuɣli, dɣa iṛuḥ.

Le secret dévoilé (Pages 86)
Sa mère adoptive, prenant son courage à deux mains, finit par lui révéler la vérité : Lwiza, sa sœur cadette, est la véritable mère de Yidir, et celle qui l’a élevée est en réalité sa tante.
Werdin akka, tawwurt tefka-tt-id, gar yifassen-is ittafttaren-nni i iwala yakan Yidir. Teqqim tebda-d awal. Tugar argaz-is tabɣest amek i tettqazam timsal. Yidir, udem-is, iwehha-t ɣer lqaɛa, allen-is ččuṛent-d d imeṭṭi. Mačči d ayen isehlen fell-as.
« Tadyant-ik, a Yidir, a mmi, tesseḥzan ul. Lwiza, d isem n tin i k-yurwen, d yemma-k taḥeqqanit. » Tuɣal tessusem kra, tkemmel : « D uletma tamecṭuḥt ! » Allen-is runt-d. Yidir irfed-d s wallen-is, yexleɛ d acu umi isell. Ihi tameṭṭut-agi d xalt-is !

TRADITION / MODERNITE

Le burnous de Maziɣ (Pages 91-93)
Maziɣ, un jeune villageois établi au Canada, revient dans sa montagne natale pour se marier. Très attaché à certaines traditions, il prie sa mère de lui tisser un burnous qu’il porterait à l’occasion de la fête. Un burnous comme celui de son grand-père disparu. La mère proteste, la tradition s’étant perdue, mais elle finit par convaincre un groupe de femmes de se mettre à l’ouvrage afin de mener à bien le projet du futur marié.
Maziɣ d yiwen seg-sen (iɣriben) yuwweḍ-d ussan-agi si Kanada. Yettheggi ad yezweǧ. Iḥemmel akk ayen yeɛnan idles amaziɣ imi ula d isem-is akka i iga. D leɛwayed, d ansayen… Ayen akk i d-ǧǧan lejdud. Tura, imi teqreb tmeɣra-s, la yeqqar i yemma-s ad as-tger abeṛnus, yebɣa-t am win n jeddi-s Ɛmeṛ. D ayen i as-d-yeqqimen d ccfawat. Yugi ad t-id-yaɣ d lbiɛ, iḥemmel seg wul lecɣal n zik. Yemma-s teqqar-as kan : « Abbuh a mmi ! Ifuk uẓeṭṭa tura, fukent sut lemɛani, i d-yegran ala sut imru. » Aqcic yeṭṭef deg wawal-is, yugi ad ibeddel takti-s.

[…]
Tameṭṭut tɛedda ɣer tǧiratin, tin umi tenna ad as-d-tini : « Ur ssineɣ ara, ttuɣ amek akken ! » Ma d xilla tufa-d snat neɣ tlata. Ula d Lehna, temlal-itt-id deg ubrid, dɣa testeqsa-tt :
– A Lehna, a yelli, tameṭṭut n baba-m tessen ad tger aẓeṭṭa ?
– Nniɣ-am, a Nna Ḥis, ur ẓriɣ ara, maca mi uwwḍeɣ s axxam ad as-iniɣ. D acu kan teswehmeḍ-iyi, aẓeṭṭa di lweqt-agi ?
– D mmi-nni n Kanada, tqerreb-d tmeɣra-s tura, ala yi-yeqqar ilaq ad iyi-teẓḍeḍ abeṛnus am winna n jeddi-s.
– Fkiɣ-as azref, ilaq ad neṭṭef ciṭ di tjaddit.
– Ih, a yelli, nekkni nserreḥ-as, kunwi tkemmlem-as…

Le mariage de Maziɣ (Pages 95-96)
Fidèle à ses principes, Maziɣ organise son mariage de telle sorte qu’il ressuscite le souvenir des mariages de jadis : la mariée, habillée selon la tradition, arrive sur un mulet, sous les chants et les coups de fusil des villageois…
[…] Maziɣ yumer ayen din, dduklen-d akk leḥbab ɣur-s, kra n wussan kan, yuwweḍ ubeṛnus-is, akken i t-imenna i t-yufa. Ula d tameɣra-s s iḍebbalen i tendeh, imi taqcict yuɣ n dinna n lḥaṛa. Ifuṛes tagnitt, yeḥya-d kra si teqdimin. Yuwwi-tt-id ɣef userdun, lɣaci deffir-sen teddun cennun icewwiqen n zik : « Ass-a d tameɣra, ad nezhu meṛṛa, tameɣra n Maziɣ ɛzizen am ṛṛuḥ… »
Mmektan-d yemdanen zzman aqdim, timeɣriwin n yimawlan d lejdud. Win isteqsan d anwa izewǧen, ad as-d-rren : « D tameɣra n yiminig. »
At taddart feṛḥen amzun d mmi-tsen i izewǧen. Tislit-nni, s ucebbeḥ n tmurt i d-tedda. S sser n tmeḥremt i d-teffeɣ seg uxxam, ddaw n leɛnaya n baba-s, s tkessiwt-nni n Yiwaḍiyen, d lfeṭṭa-nni n At Yanni d leḥbeq-nni aẓidan. Mi d-tuwweḍ tmeddit qqnen lḥenni s tbuɣarin ɣas s usmeḥtel akk i d-ufan timɣarin i mazal cfant ciṭ. Tanezzayt, tislit-nni tga-yasen aɣrum n temtunt, qqaren d lfal akken ad tali ad tefti am uɣrum-nni, ad terbeḥ deg uxxam-is. Syin ssufɣen-tt ɣer tala, tewwi yid-s asagem ad tagem aman yellan d laman. Tefka i tullas ur nezwiǧ ara ad swent akken ad yekker sseɛd-nent. Deg ubrid n ṛṛwaḥ-nsen d tuɣalin, llant-d tbuɣarin d ccnawi n zik.

L’APPEL DE TUDERT (Pages 154-155)
Pour terminer, un court extrait du discours empreint d’optimisme que prête Muḥend Akli à la petite Tudert, fille de Yidir et Lehna.
[…] Semman-iyi Tudert ad idireɣ, lebɣi-w, ad t-awḍeɣ. Ayen i asen-yeḍran i yimawlan yeḍra i medden d tirni […], ayen i d-tedder Zira d Tmilla d Tlelli, ddrent-tt waṭas n tulawin di tmetti taqbaylit. Yidir, Samir, Sliman d Uɣilas d wiyaḍ, mmalen-d udem s i ddren yilmeẓyen n taddart-iw.
[…]
Tiɣri n Ɛemmi Muḥ ahat yiwwas ad yekfu leḥzen, ddel, berru, tamuḥqranit n tmeṭṭut d ugujil d umeɣbun, ilmeẓyen ad d-akin si lɣefla ideg gnen, ad sefḍen iɛewwiqen, ɣer sdat ad lḥun…
________________

Siham HARIKENCHIKH,
Tiɣri n Tudert, ungal (roman)
Talsa Editions, 2025
159 pages, 700 DA

YIDIR AMER

Yerres – Lpari, février 2026